Vad är credit default swap (CDS)?

Definition av Credit Default Swap (CDS)

En credit default swap (CDS) är en form av derivatinstrument som används för att hantera kreditrisker. Genom en CDS kan en part överföra eller minska risken för att en låntagare inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden att betala tillbaka ett lån eller en skuld. Det är i grunden ett avtal mellan två parter där en part betalar en premie för att skydda sig mot risken för att den andra parten standardiserar.

Exempel på Credit Default Swap (CDS) i praktiken

Case-studier eller verkliga exempel

En bank som har lånat ut pengar till ett företag kan köpa en CDS från en försäkringsfirma för att skydda sig mot risken för att företaget går i konkurs. Om företaget faktiskt går i konkurs, kommer försäkringsfirman att kompensera banken för förlusten, vilket minskar bankens risk.

Hur fungerar Credit Default Swap (CDS)?

Viktiga delar av Credit Default Swap (CDS)

En CDS består av tre huvudelement: en lång part (köparen av skydd), en kort part (säljaren av skydd) och en referensobligation. Lång part betalar en premie till kort part för att få skydd mot en eventuell standard. Om standard inträffar, måste kort parten kompensera lång parten genom att betala skillnaden mellan det nominella värdet på referensobligationen och dess marknadsvärde.

Fördelar och nackdelar med Credit Default Swap (CDS)

En fördel med CDS är att det ger investerare möjlighet att diversifiera och hantera kreditrisker effektivare. Det kan också användas för att spekulera på kreditkvaliteten hos olika företag. Å andra sidan har CDS kritiserats för att öka systemrisken och skapa komplexa finansiella strukturer som kan vara svåra att förstå och övervaka.