Utöka bolånet – så höjer du lånet och lånar upp på bostaden 2026

Jämför bolåneräntor innan du utökar

En utökning är ett förhandlingsläge, och det är lätt att missa. Du kommer till banken med ett ärende den tjänar pengar på, samtidigt som hela ditt befintliga bolån ligger på bordet. Många nöjer sig med att fråga vad tillägget kostar. Fråga i stället vad hela lånet kostar efter utökningen, för det är den siffran du ska jämföra mot vad en annan bank erbjuder.

Tabellen visar två priser bredvid varandra, och skillnaden mellan dem är hela poängen. Listräntan är bankens skyltade pris. Snitträntan är vad bankens kunder faktiskt betalade den månad banken senast rapporterade. Nästan ingen betalar listräntan, och gapet mellan de två kolumnerna är ett mått på hur mycket som avgörs i den enskilda förhandlingen. Var en enskild bank lägger sin egen gräns vid en utökning avgörs i kreditbeslutet, men lagens tak på 80 % gäller alla banker lika.

Raderna är sorterade på lägst senast rapporterad snittränta, aldrig på ersättning. Vilken månad varje snittränta avser står under talet, och kontrolldatumet står under tabellen. Som jämförelse låg genomsnittsräntan på nya bolåneavtal på 2,87 % i juni 2026 enligt SCB:s finansmarknadsstatistik, vid en styrränta på 1,75 %. Ett tilläggslån prissätts inom samma bolån, så det är den här räntan du förhandlar om — på hela lånet, inte bara på tillägget.

Vill du se hela bilden av vad bankerna tar just nu finns den i vår genomgång av aktuella bolåneräntor, och vill du ställa bankerna mot varandra på fler villkor än räntan kan du jämföra bolån i den samlade översikten. Är du osäker på grunderna, från bindningstid till kontantinsats, börjar du bäst i vår översikt om bolån. Att jämföra kostar dig ingenting och du binder dig inte förrän du signerar.

Hur mycket kan du låna upp på bostaden?

Räknesättet är enkelt, och det är samma oavsett om du kallar det att utöka bolånet, höja bolånet eller låna upp på huset. Ta bostadens marknadsvärde, multiplicera med den högsta belåningsgrad som är tillåten, och dra av de bolån som redan finns på bostaden. Det som blir kvar är ditt tekniska utrymme. Sedan kommer kreditprövningen och kapar det, ofta rejält.

Bolånetaket och bankernas egna gränser är två olika saker

Här går många jämförelser fel, och det är värt att hålla isär två nivåer. Den ena är bolånetaket, alltså lagens gräns för hur stort ett bolån med bostaden som säkerhet får vara i förhållande till bostadens marknadsvärde. Det är en gemensam yttre ram som gäller alla banker. Den andra är bankens egen kreditpolicy, som ofta är stramare, och som vid just utökningar kan ligga flera procentenheter lägre än taket.

Lagen sätter dessutom två olika nivåer, och det är den viktigaste punkten på hela sidan. Enligt 4 § lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter får belåningsgraden bli högst 90 % när en bostadskredit lämnas. Men enligt 5 § samma lag får belåningsgraden bli högst 80 % när en bostadskredit utökas. Det är alltså 80 % som gäller för det du läser om här, och den nivån är inte en banks policy utan en bindande regel.

Reglerna gäller sedan 1 april 2026 och ersatte Finansinspektionens allmänna råd, där taket låg på 85 % utan någon särskild regel för tilläggslån. Ser du en äldre jämförelse som räknar utökningsutrymme på 85 % räknar den på ett upphävt regelverk.

Det praktiska rådet står ändå kvar: fråga rakt ut vilken belåningsgrad banken tillåter vid utökning, eftersom flera banker stannar under lagens 80 %. Pengarna går då inte in i en tillgång utan ut ur balansräkningen. Får du olika besked hos två banker är det oftast den skillnaden du stöter på, inte en oenighet om reglerna.

Räkneexempel: så mycket utrymme har du

Tabellen visar hur mycket som teoretiskt går att låna upp vid olika bostadsvärden och olika befintlig belåning, räknat på lagens tak för utökningar: 80 % belåningsgrad. Har banken en stramare egen gräns blir utrymmet mindre än tabellen visar.

Två saker syns direkt. Utrymmet krymper snabbt med belåningsgraden: den som redan ligger på 70 % har en tredjedel så mycket att hämta som den som ligger på 50 %, på samma bostadsvärde. Och taket på 80 % vid utökning gör att den som köpte med minsta möjliga insats, alltså på 90 % belåningsgrad, inte har något utrymme alls förrän skulden amorterats ned eller bostaden stigit i värde.

Tabellen visar taket, inte beskedet. Kreditprövningen kan landa lägre av tre skäl: kalkylen kvar att leva på klarar inte den högre månadskostnaden, den samlade skuldkvoten blir för hög, eller så nekar banken en utökning över en tröskel där amorteringskravet skulle stiga.

Omvärdering av bostaden och femårsregeln

Har bostaden stigit i värde sedan du köpte den ligger utrymmet i värdeökningen, men du kommer inte åt det bara för att grannens lägenhet sålts dyrt. Ett nytt värde måste fastställas och få användas.

Lagen om begränsning av bostadskrediter begränsar hur ofta ett nytt värde får läggas till grund för beräkningen av belåningsgraden: normalt tidigast fem år efter det senaste värdet. Undantaget är att bostaden genomgått en avsevärd värdeförändring av annat skäl än den allmänna prisutvecklingen, till exempel en omfattande renovering, en tillbyggnad eller en ändrad planlösning.

Skillnaden mellan den allmänna prisuppgången och en förändring du själv orsakat är alltså avgörande. Har du byggt ut, lagt om taket eller totalrenoverat kök och badrum finns ett argument för en tidigare omvärdering, och då är det värt att spara fakturor, ritningar och bygglov. Har bostaden bara följt marknaden får du vänta ut femårsintervallet.

Själva värderingen görs antingen på statistik, alltså på faktiska försäljningspriser i området, eller genom att en värderingsman besöker bostaden. Bostadsrätter omvärderas oftast på statistik och går snabbt. Villor kräver oftare besök, särskilt om det är just en renovering du vill ha erkänd. En värdering banken beställer själv är i regel kostnadsfri för dig, men fråga innan.

Minsta belopp för ett tilläggslån och andra bankkrav

Alla utökningar är inte värda bankens administration, och flera banker tillämpar därför ett minsta belopp för ett tilläggslån. Nivån är intern och publiceras inte, så fråga din bank innan du planerar för den. Ligger ditt behov på några tiotusen kronor är utökning inte säkert ett alternativ över huvud taget, och då är frågan i stället vilket lån utan säkerhet som är billigast.

Utöver beloppet gör banken en ny kreditprövning. Enligt 12 § konsumentkreditlagen ska den pröva om du har ekonomiska förutsättningar att fullgöra åtagandet, och krediten får beviljas endast om du har det. Verktyget är kalkylen kvar att leva på, KALP: inkomster minus boendekostnad, minus kostnader för befintliga lån och skulder, minus schabloniserade levnadskostnader. Vid bolån räknar banken dessutom med en kalkylränta som ligger klart över den ränta du faktiskt betalar, just för att pröva om du klarar en uppgång. KALP saknar legaldefinition, och eftersom varje bank sätter egna schabloner kan samma hushåll få ja på ett håll och nej på ett annat. Du kan räkna själv i vår KALP-kalkylator innan du ansöker.

Banken vill normalt se lönebesked eller inkomstdeklaration, uppgifter om övriga lån och krediter, aktuellt lånesaldo på bolånet, och för bostadsrätt ett utdrag ur lägenhetsförteckningen samt föreningens årsredovisning. Har du en medlåntagare prövas ni tillsammans och blir solidariskt betalningsansvariga för hela skulden.

Vad kostar det att utöka bolånet?

Kostnaden har två delar som är lätta att blanda ihop: den löpande månadskostnaden för det nya beloppet, och engångskostnaderna för att få säkerheten på plats. Den första är nästan alltid störst över tid, men det är den andra som får folk att tveka.

Ränta och månadskostnad på det nya beloppet

Tabellen räknar på en utökning på 200 000 kr med 2,87 % ränta, alltså SCB:s genomsnitt för nya bolåneavtal i juni 2026. Beräkningen är förenklad: annuitet, samma ränta hela vägen och inga avgifter. Verkligheten är rörlig ränta och en amortering som styrs av hela bolånets belåningsgrad, men exemplet visar det som är poängen med sektionen, nämligen vad tiden gör med totalkostnaden.

Läs raderna som ett par. Månadskostnaden faller till drygt en tredjedel när du går från 10 till 40 år, samtidigt som räntekostnaden blir mer än fyra gånger så hög. Det är samma belopp och samma ränta. Den enda skillnaden är hur länge skulden ligger kvar och förräntas. Vill du räkna på ditt eget belopp och din egen ränta finns bolånekalkylatorn.

Pantbrev, avgifter och andra engångskostnader

För en villa eller ett fritidshus är säkerheten pantbrev, alltså ett bevis om inteckning i fastigheten. Har fastigheten redan pantbrev som täcker det nya lånebeloppet kostar utökningen ingenting extra i den delen. Räcker de inte till måste nya pantbrev tas ut, och då tillkommer stämpelskatt på 2 % av inteckningsbeloppet plus 375 kr i expeditionsavgift per inteckning till Lantmäteriet. Stämpelskatten följer av 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, som anger 20 kr per fullt tusental av det intecknade beloppet, och räknas på hela tusental nedåt.

För en bostadsrätt finns inga pantbrev. Där pantsätts nyttjanderätten, och föreningen noterar pantsättningen i lägenhetsförteckningen mot en avgift som är låg i jämförelse. Det är en av anledningarna till att en utökning på en bostadsrätt både är billigare och går snabbare än på en villa.

Poängen med tabellen är inte de exakta beloppen, utan att engångskostnaderna är små i förhållande till räntan över tid, och att de bara uppstår i vissa fall. Fråga banken två saker innan du ansöker: hur mycket pantbrev som redan finns uttagna i fastigheten, och vad banken själv tar för att hantera utökningen. Det första svaret avgör om stämpelskatten alls blir aktuell.

Ränteavdraget gäller även det utökade beloppet

Räntan på lån med säkerhet i bostaden är avdragsgill: du får skattereduktion med 30 % av ränteutgifterna upp till 100 000 kr per år, och 21 % på det som ligger däröver. Det gäller hela bolånet, inklusive utökningen, och det spelar ingen roll vad du använder pengarna till.

Skillnaden mot ett lån utan säkerhet är numera absolut. Avdragsrätten för räntor på lån utan säkerhet är helt borta från inkomstår 2026, alltså i deklarationen du lämnar 2027, enligt Skatteverkets avdragslexikon hämtat 3 augusti 2026. Det gäller även lån du redan har.

I kronor: en utökning på 200 000 kr till 2,87 % ger ungefär 5 700 kr i ränta det första året. Efter skattereduktion blir nettokostnaden cirka 4 000 kr. Motsvarande belopp som privatlån till 7,51 % ger cirka 15 000 kr i ränta första året, utan avdrag. Avdraget är alltså en verklig del av räntefördelen, men det ändrar inte att totalkostnaden avgörs av löptiden.

Höja bolånet: så påverkas din amortering

Att höja bolånet är inte bara en fråga om ränta. För många är amorteringen den post som faktiskt ändrar månadsbudgeten, och den kan stiga betydligt mer än räntan på det nya beloppet.

Amorteringskraven när du höjer lånet

Amorteringskravet följer belåningsgraden och räknas på hela bolånet, inte på tilläggsbeloppet. Under 50 % av bostadens värde finns inget lagstadgat krav. Mellan 50 och 70 % är kravet 1 % av lånebeloppet per år. Över 70 % är det 2 %. Trappan följer 7 § lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter. Fram till 31 mars 2026 fanns dessutom ett tillägg på 1 procentenhet för hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten, men det är avskaffat, så högsta kravet är 2 % per år. Den fullständiga och löpande uppdaterade genomgången av reglerna, inklusive undantag och möjligheten till amorteringsfrihet, ligger på sidan om amorteringskraven.

Det praktiska att förstå är tröskeleffekten. Ta en bostad värd 3 000 000 kr med ett bolån på 2 000 000 kr, alltså 67 % belåningsgrad och 1 % i amorteringskrav, vilket blir 20 000 kr om året eller cirka 1 667 kr i månaden. Utökar du med 200 000 kr hamnar du på 2 200 000 kr och 73 % belåningsgrad. Kravet blir då 2 % av 2 200 000 kr, alltså 44 000 kr om året eller cirka 3 667 kr i månaden.

Månadskostnaden steg alltså med cirka 2 000 kr i amortering, plus knappt 500 kr i ränta på det nya beloppet. Amorteringen är ingen kostnad i sig, den betalar av din egen skuld, men den ska rymmas i kassaflödet. Ligger du nära 70 % är det ofta värt att räkna på en mindre utökning som håller dig under tröskeln, eller att amortera ned en bit först.

Tål din kalkyl två procentenheter högre ränta?

Bolåneräntan är rörlig för de flesta, och banken stresstestar redan din ekonomi med en kalkylränta som ligger klart över dagens nivå. Gör samma sak själv, med riktiga siffror i stället för känsla.

Ett bolån på 2 000 000 kr till 2,87 % kostar cirka 4 783 kr i månaden i ränta före skatt, vilket efter ränteavdrag på 30 % blir cirka 3 348 kr. Stiger räntan till 4,87 % blir räntekostnaden cirka 8 117 kr i månaden, eller cirka 5 682 kr efter avdrag. Två procentenheter kostar alltså cirka 2 334 kr i månaden netto på det här lånet, och den utökning du gör i dag ökar den känsligheten proportionellt.

Riksbankens styrränta har legat på 1,75 % sedan 1 oktober 2025, och räntebanan i Penningpolitisk rapport juni 2026 lutar svagt uppåt mot cirka 2,07 % 2028. Det är ingen prognos för din bolåneränta, men det är en påminnelse om att dagens nivå inte är en naturlag. Tumregeln: klarar hushållet inte två procentenheter till utan att behöva ändra på något väsentligt, låna mindre.

Utöka bolånet eller ta ett privatlån?

Det här är sidans viktigaste fråga, och svaret är inte givet trots att räntegapet är enormt. Nya bolån låg på 2,87 % i juni 2026 och nya konsumtionslån på 7,51 % enligt SCB, en skillnad på cirka 4,6 procentenheter. Lägg till att bolåneräntan ger 30 % i skattereduktion medan privatlånets avdrag är borta, så ser saken avgjord ut. Den är den inte, av ett enda skäl: löptiden.

Jämförelsen i siffror

Samma belopp, 200 000 kr, finansierat på två sätt. Det utökade bolånet till 2,87 % med fyrtio år kvar av lånet, privatlånet till 7,51 % på tio år. Båda räknade som annuitet utan avgifter.

Läs raden med ränta efter skatt en gång till. Det utökade bolånet kostar cirka 95 600 kr netto, privatlånet cirka 85 000 kr. Det billiga lånet blev dyrare, trots en ränta som är mindre än hälften så hög och trots ränteavdraget, eftersom det ligger kvar fyra gånger så länge. Månadskostnaden pekar åt andra hållet: 701 kr mot 2 375 kr är en skillnad som märks i budgeten varje månad i tio år.

Slutsatsen är inte att bolånet är sämre. Den är att jämförelsen bara är rättvis när du håller löptiden lika. Amorterar du de 200 000 kronorna på tio år inom bolånet kostar de cirka 30 300 kr i ränta, drygt 21 000 kr efter avdrag, till en månadskostnad på cirka 1 919 kr. Då vinner bolånet stort, och skillnaden mot privatlånet är cirka 64 000 kr. Villkoret är att du faktiskt amorterar i den takten, frivilligt, i tio år. Räkna på båda vägarna med samma återbetalningstid i lånekalkylatorn innan du bestämmer dig.

När privatlånet är rätt val

Ett lån utan säkerhet är inte ett sämre lån, det är ett annat verktyg. Fyra situationer talar tydligt för det.

• Beloppet är litet. Under bankens minsta tilläggsbelopp är utökning inte ens möjlig, och på ett litet belopp med kort löptid är skillnaden i räntekronor blygsam.
• Pengarna behövs snabbt. En utökning kräver kreditprövning och ibland omvärdering och nya pantbrev. Ett privatlån betalas normalt ut betydligt fortare.
• Utrymmet saknas. Ligger belåningsgraden redan nära bankens tak finns inget att hämta, oavsett hur bostaden utvecklats.
• Du vill inte röra bolånet. En utökning öppnar hela lånet för ny prövning och kan innebära nya pantbrev och en ny bindningstid. Ett fristående lån lämnar bolånet ifred.

Handlar det om renovering är det den vanligaste vägvalssituationen av alla, och den är värd en egen genomgång med rot-avdrag och brytpunkter i kronor: se renoveringslån utan säkerhet. Vill du jämföra räntor och villkor på lån utan säkerhet generellt finns de i vår guide om privatlån.

Kommer du fram till att en utökning inte är rätt väg, eller att banken säger nej, är ett lån utan säkerhet alternativet. Räntan sätts individuellt efter kreditprövning och spannen är breda, så jämför på effektiv ränta för ditt belopp och din löptid. Tänk på att ansökan normalt leder till en kreditupplysning, och att ränteavdraget inte längre finns för lån utan säkerhet. Vår genomgång av alternativen finns i jämförelsen av privatlån.

När det utökade bolånet vinner

Utökningen vinner när tre saker är uppfyllda samtidigt: beloppet är stort, det finns gott om belåningsutrymme, och du har en plan för hur snabbt skulden ska bort. Då får du marknadens lägsta ränta, behåller ränteavdraget och kan ändå hålla nere totalkostnaden genom att amortera mer än kravet.

Den starkaste enskilda anledningen är att lösa dyra krediter. Har du kortkrediter och smålån till tvåsiffrig ränta är skillnaden mot 2,87 % så stor att den överskuggar allt annat, förutsatt att du fortsätter betala samma belopp varje månad som förut och inte bara flyttar skulden till en lägre månadskostnad. Hur den kalkylen ska göras går vi igenom i guiden om att samla lån och krediter.

Den svagaste anledningen är konsumtion. Att finansiera en resa, en möbelinredning eller ett bröllop på fyrtio år är att betala ränta i decennier för något som är förbrukat på kort tid, och det gör dessutom bostaden till säkerhet för utgiften.

Så utökar du bolånet, steg för steg

Processen är i grunden densamma hos alla banker, men antalet moment beror på om du behöver en ny värdering och nya pantbrev. Det är där tiden går.

Utöka hos din bank eller flytta bolånet?

En utökning är ett av få tillfällen då banken har ett tydligt intresse av att säga ja, och det är därför ett bra läge att omförhandla hela lånet. Två vägar finns. Antingen utökar du där du är och använder ett konkurrerande bud som argument, eller så flyttar du hela bolånet till en annan bank och utökar i samma steg.

Att flytta och utöka samtidigt har en logisk fördel: den nya banken prissätter hela lånet, inte bara tillägget, och du får ett rent besked om vad marknaden ger dig i dag. Nackdelarna är tid och eventuell ränteskillnadsersättning på bundna delar. Har du rörlig ränta på hela lånet är hindret litet. Hur en flytt går till praktiskt, med lösenoffert och överföring av pantbrev, tar vi i guiden om att flytta bolånet. Vill du först se vilka banker som är värda att fråga finns översikten i jämför bolån.

Vad använder svenskarna utökade bolån till?

Ändamålen går sällan att läsa ut ur statistiken, eftersom ett tilläggslån inte är öronmärkt: pengarna betalas ut på kontot och används till vad låntagaren vill. Fyra användningar återkommer ändå, och de skiljer sig kraftigt åt i hur väl de passar ett fyrtioårigt lån: renovering, att lösa dyrare lån, bilköp och investeringar.

Utrymmet används också till att finansiera ett andra boende. Vill du köpa en stuga med utrymmet i permanentbostaden i stället för med pant i stugan går vi igenom den avvägningen i guiden om att låna till fritidshus.

Renovering är det starkaste skälet

Renovering är det ändamål där logiken går ihop bäst. Pengarna går in i samma tillgång som utgör säkerheten, och en genomgripande renovering kan dessutom ge grund för en tidigare omvärdering enligt undantaget från femårsregeln. Ett kök eller ett badrum håller i decennier, vilket gör att en längre löptid är rimligare här än för de flesta andra ändamål.

Räkna ändå på båda vägarna. För mindre projekt, eller när utrymmet saknas, är ett renoveringslån utan säkerhet ofta både snabbare och totalt sett billigare, eftersom det är borta på fem år. Där finns också genomgången av hur rot-avdraget minskar beloppet du behöver låna från början.

Lösa dyra lån och krediter

Här är räntevinsten störst. Att flytta 200 000 kr från krediter med tvåsiffrig ränta till 2,87 % sänker räntekostnaden dramatiskt, och skillnaden förstärks av att ränteavdraget finns kvar för lån med säkerhet men är borta för lån utan.

Ett villkor gäller dock, och det är hårt: behåll månadsbeloppet. Betalade du 4 500 kr i månaden på de gamla krediterna ska du fortsätta betala 4 500 kr, nu som amortering på bolånet. Sänker du i stället månadskostnaden till 900 kr har du inte löst ett skuldproblem, du har förlängt det till fyrtio år och gjort bostaden till säkerhet för det. Räknemodellen finns i guiden om att samla lån och krediter. Avsluta dessutom de kort och kontokrediter som lösts, annars byggs skulden ofta upp igen vid sidan av bolånet.

Bilköp

Att köpa bil med utökat bolån ger nästan alltid lägre ränta än ett vanligt billån, och du äger bilen fritt utan återtagandeförbehåll. Problemet är löptiden. En bil tappar i värde och är förbrukad långt innan ett bolån är återbetalat, och en bil finansierad på fyrtio år är i praktiken en permanent skuldökning.

Lösningen är densamma som ovan: låna till bolåneränta men amortera i biltakt, alltså sätt av ett belopp som gör att just den delen är borta på fem till åtta år. Gör du inte det är ett billån med bilen som säkerhet ofta det ärligare valet, eftersom löptiden där är matchad mot vad du köper.

Investeringar

Att belåna bostaden för att placera i aktier eller fonder är hävstång med hemmet som insats. Kalkylen ser lockande ut: låna till 2,87 % och få mer i avkastning. Men räntan är rörlig medan avkastningen är osäker, och risken är asymmetrisk. Faller börsen ligger skulden kvar oförändrad, och den är säkrad mot din bostad. Faller dessutom bostadspriserna samtidigt, vilket är vanligt i samma konjunkturläge, kan du stå med både en placering som backat och en belåningsgrad som stigit.

Vi rekommenderar inte den vägen och ger inga placeringsråd. Vill du ändå göra det: använd bara en liten del av utrymmet, ha en buffert som täcker räntehöjningar, och utgå aldrig från att du kan sälja placeringen vid rätt tillfälle.

Riskerna med att belåna bostaden

Ett utökat bolån är den billigaste skulden en privatperson kan ta, och det är precis därför den är lätt att ta för mycket av. Riskerna handlar mindre om räntan och mer om vad skulden gör med din handlingsfrihet.

Tre situationer där du inte bör utöka: när pengarna ska täcka löpande utgifter, när du planerar att sälja inom kort och engångskostnaderna aldrig hinner betala sig, och när kalkylen bara går ihop med dagens ränta. Är ekonomin ansträngd är kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivning rätt instans, inte ett större lån.

Ett utökat bolån är också en konsumentkredit. Konsumentkreditlagen (2010:1846) gäller, med kreditprövning enligt 12 §, rätt att lösa lånet i förtid enligt 32 § och förhandsinformation innan avtalet ingås. Från 20 november 2026 ersätts lagen av konsumentkreditlag (2026:1011), som bland annat skärper kravet på kreditprövning och kräver att kreditgivaren erbjuder alternativa lösningar innan inkassoåtgärder vidtas. Har du bundet räntan kan förtidsbetalning kosta ränteskillnadsersättning, till skillnad från vid rörlig ränta.

Så har vi gjort jämförelsen

Vi publicerar modellen så att du kan räkna efter. Vikterna summerar till 100 %, och ersättning från banker eller förmedlare ingår inte som kriterium och påverkar aldrig ordningen i tabellen.

Två val är värda att motivera. Vi väger snitträntan och inte listräntan, eftersom listräntan är ett skyltat pris som nästan ingen betalar och därför inte säger något om vad ett bolån kostar. Och vi ger belåningsgraden vid utökning en tung vikt, för på just den här sidan är den avgörande: en bank med marginellt lägre ränta men ett stramare tak kan vara helt fel bank för den som ligger på 78 % och behöver låna upp.

Räntor och villkor hämtas från bankernas egna prislistor och publicerade genomsnittsräntor och kontrolleras av redaktionen innan de publiceras. Marknadsdata hämtas från SCB, Riksbanken och Finansinspektionen. Uppgifter vi ännu inte kunnat verifiera publicerar vi inte som fakta, utan markerar för kontroll. Läs mer om metoden i så rankar vi och om affärsmodellen i så tjänar vi pengar.

Vanliga frågor om att utöka bolånet