Företagskort – kreditkort för företag, betalningsansvar och bokföring

Varför vi inte publicerar någon tabell över företagskort

Ett företagskort är ett betal- eller kreditkort som ges ut till ett företag för verksamhetens utgifter. Marknaden består av två tydligt olika grupper. Storbankerna och kortutgivarna säljer kort med etablerad rapportering, reseskydd och en avgift per kort och år. De digitala aktörerna säljer i praktiken ett utläggssystem där kortet är bäraren, ofta utan årsavgift men med en prismodell som räknas per användare.

Någon jämförelsetabell hittar du ändå inte på den här sidan, och det är ett medvetet val. Vår kortdatabas bygger på Konsumenternas Bank- och finansbyrå och på utgivarnas egna produktsidor, och den täcker i dag konsumentkort. Den innehåller inte ett enda företagskort. Att fylla en tabell med årsavgifter, effektiva räntor, betalningsfrister och valutapåslag som vi inte kan visa varifrån de kommer vore att gissa åt dig, och en gissning i en tabell ser exakt likadan ut som en kontrollerad uppgift. Därför publicerar vi ingen tabell förrän underlaget finns.

Det gäller även uppgifter som ofta står i jämförelser av företagskort utan att någon källa anges: betalningsansvarsmodell, kreditgräns, avgift per extrakort och vilka bokföringssystem integrationen stöder. Inget av det finns i vårt underlag, och därför påstår vi ingenting om det för ett enskilt kort. Vad begreppen betyder, och vad du själv ska leta efter i utgivarens prislista, går vi igenom i resten av artikeln — den delen bygger på lagtext och på hur produkterna fungerar, inte på produktsiffror.

Vill du jämföra kort för privat bruk ligger den genomgången i vår jämförelse av bästa kreditkorten 2026, och alla våra kortjämförelser finns samlade under kreditkort. Behöver bolaget kapital snarare än ett betalmedel är företagslån rätt ingång, och där har vi ett underlag att jämföra på.

Vad ett företagskort är, och vad som skiljer det från privatkortet

Skillnaden mot ett privatkort sitter inte i plasten. Den sitter i vem som är avtalspart. Kortet knyts till bolagets organisationsnummer, fakturan ställs till bolaget, och köpen hamnar i verksamhetens bokföring i stället för i någons privata kontoutdrag. Det låter administrativt, och det är precis vad det är: företagskortets värde ligger till största delen i att det gör en process billigare, inte i att det ger förmåner.

En strukturell detalj förklarar en del av utbudet. Förmedlingsavgiften mellan bankerna, den så kallade interchange-avgiften, är enligt förordning (EU) 2015/751 begränsad till 0,2 % för debitkort och 0,3 % för kreditkort. Taken gäller konsumentkort. Företagskort är undantagna från begränsningen. Utgivarens intäkt per transaktion kan därför vara högre på ett företagskort än på ett privatkort, vilket är skälet till att företagskort kan bära både högre återbäring och en helt annan prismodell än konsumentkorten.

Kreditkort, betalkort och debitkort till bolaget

Tre produkter säljs under samma samlingsnamn, och de fungerar olika i bolagets likviditet.

• Kreditkort. Bolaget får en beviljad kreditgräns, köpen samlas på en faktura och du kan välja att betala hela beloppet eller delbetala. Betalas fakturan i sin helhet inom betalningsfristen kostar krediten normalt ingenting. Delbetalas den löper ränta.
• Betalkort. Samma uppsamling på faktura, men hela beloppet förfaller vid ett tillfälle. Ingen delbetalning, och därmed normalt ingen ränta alls. Bolaget får ändå betalningsfristen, som är hela poängen för likviditeten.
• Debitkort eller förbetalt kort. Beloppet dras direkt från företagskontot eller från ett saldo du fyller på. Ingen kredit, ingen kreditprövning av betydelse, och därmed inget betalningsansvar att förhandla om. Flera av utläggssystemen bygger på den här modellen.

Vilken typ som passar avgörs av varför bolaget vill ha kortet. Är svaret "ordning på utläggen" räcker ett debitupplägg långt. Är svaret "betala leverantören innan kunden betalar oss" är det betalningsfristen och kreditgränsen som är produkten, och då bör kortet jämföras mot en företagskredit, som är samma sak utan kortfunktionen och med en annan prissättning.

Konsumentskyddet gäller inte när kortet lämnas till ett företag

Det här är den viktigaste juridiska skillnaden, och den som oftast förbigås i marknadsföringen. Konsumentkreditlagen (2010:1846) gäller enligt sin 2 § krediter som lämnas till en konsument, alltså en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Ges kortet till ditt bolag är lagen inte tillämplig.

Det betyder konkret att följande inte gäller:

• Räntetaket. Taket på referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 % under andra halvåret 2026, gäller konsumentkrediter. Det finns ingen motsvarande övre gräns för näringskredit.
• Kostnadstaket. Regeln om att kostnaderna för krediten inte får överstiga kreditbeloppet är också en konsumentregel.
• Ångerrätten. De 14 dagarna gäller konsumentkreditavtal. Ett kortavtal med bolaget kan sägas upp enligt avtalets egna villkor, inte enligt lag.
• Standardiserad förhandsinformation. Formuläret som gör två konsumentkrediter jämförbara rad för rad finns inte för näringskredit. Du får utgivarens egen prislista, i utgivarens eget format.
• Varningstexten om att låna kostar pengar. Konsumentverkets föreskrifter om upplysning vid marknadsföring av krediter riktar sig mot konsumentkrediter. Det är därför den rutan inte finns på den här sidan.

Rättsligt tomrum är det inte. Avtalslagen gäller, och räntelagen gäller: enligt dess 6 § är dröjsmålsräntan referensräntan plus åtta procentenheter, alltså 10,00 % under andra halvåret 2026, när avtalet inte säger något annat. Poängen är att kortavtalen nästan alltid säger något annat. Det finns inget golv i lagen som fångar upp ett dåligt villkor, och därför måste jämförelsen göras på villkoren själva.

Betalningsansvar: bolagets eller ditt eget

Frågan låter formell och är i praktiken den mest kostsamma att svara fel på. Två modeller förekommer på den svenska marknaden, och flera utgivare erbjuder båda på samma kortprodukt. Namnet på kortet säger alltså ingenting om ansvaret. Det står i avtalet.

Företagsansvar — bolaget är betalningsskyldigt

Vid företagsansvar, ibland kallat bolagsansvar, är det bolaget som är avtalspart och betalningsskyldigt mot utgivaren. Fakturan går till bolaget, betalningen görs från företagskontot, och köpet bokförs direkt utan omvägen via en anställds privatekonomi. Kortinnehavaren har ett ansvar, men det är ett ansvar mot arbetsgivaren enligt kortpolicyn och anställningsavtalet, inte mot banken.

Det är den modell som fungerar bäst i ett bolag med anställda, av två skäl. Den anställde behöver inte lägga ut och behöver inte oroa sig för att stå med en skuld om bolaget dröjer med ersättningen. Och bolaget slipper det administrativa arbete som uppstår när kostnaden måste passera två parters bokföring innan den hamnar rätt.

Priset är att utgivaren tar hela risken mot ett bolag, och det syns i prövningen. Kravet blir högre på omsättning, historik och nyckeltal, och för nystartade bolag kompletteras ofta företagsansvaret med personlig borgen från ägaren. Läs den kombinationen noga: den ger dig bolagsansvaret i vardagen men det personliga ansvaret när det går fel.

Personligt betalningsansvar — du står som betalningsskyldig

Vid personligt betalningsansvar är kortinnehavaren betalningsskyldig mot utgivaren. Modellen är vanlig på kort som ges ut till anställda i större organisationer, där den anställde betalar fakturan och får ersättning från arbetsgivaren mot reseräkning eller utläggsredovisning. Den är också vanlig när bolaget är för nytt för att beviljas kredit i eget namn.

Tre konsekvenser är värda att ta på allvar innan du väljer den modellen. Du är betalningsskyldig även för köp du gjort i tjänsten, och arbetsgivarens löfte om ersättning är ett avtal mellan dig och arbetsgivaren, inte mellan dig och banken. Skulden påverkas inte av att bolaget avvecklas. Och den kan påverka din egen kreditbild, vilket kan märkas när du senare ansöker om bolån eller privatlån.

För en ensam ägare av ett litet bolag är skillnaden mindre dramatisk i praktiken, eftersom ägaren ofta ändå har fått gå i borgen. Men den finns: personligt betalningsansvar gör dig till huvudgäldenär från dag ett, medan en borgen aktualiseras först när bolaget inte betalar.

Personlig borgen är något annat än personligt betalningsansvar

Begreppen blandas ihop, också av utgivarna själva. En borgen är ett separat åtagande där du lovar att svara för bolagets skuld. Är den utformad som proprieborgen, vilket är standard, kan utgivaren i praktiken vända sig direkt till dig utan att först driva kravet mot bolaget. Skillnaden mot personligt betalningsansvar blir därmed liten i praktiken men stor i teorin: vid borgen är bolaget fortfarande gäldenär, och åtagandet omfattar det som står i borgenshandlingen.

Två saker att kontrollera innan du skriver på. Begränsa åtagandet till ett belopp i stället för att teckna en obegränsad borgen, och kontrollera om det omfattar bara kapitalbeloppet eller också ränta, dröjsmålsränta och kostnader. Ett åtagande som lever vidare efter att kortet sagts upp är inte ovanligt. Hela genomgången av borgensfrågan, inklusive hur du tar dig ur ett åtagande, finns i vår guide om företagslån utan personlig borgen.

Utläggshantering — kortet som ersätter privata utlägg

Den vanligaste konkreta anledningen till att ett litet bolag skaffar företagskort har inget med bonus att göra. Den handlar om att få stopp på privata utlägg. Så länge anställda och ägare betalar verksamhetens utgifter med egna kort uppstår en kedja som kostar pengar i varje led: någon lägger ut, någon fotograferar ett kvitto, någon fyller i en blankett, någon attesterar, någon betalar ut, och någon bokför både utlägget och utbetalningen.

Vad ett privat utlägg kostar bolaget

Kostnaden är sällan en avgift. Den består av tre delar, och alla tre går att minska med ett kort.

Arbetstiden. Varje utlägg genererar en blankett, en attest, en utbetalning och två bokföringsposter i stället för en. Volymen avgör om det spelar roll: tio utlägg i månaden är en irritation, hundra är en deltidstjänst.

Likviditeten hos den anställde. Den som lägger ut finansierar bolaget till dess att ersättningen betalas ut, vilket i praktiken ofta betyder till nästa lönekörning. Tabellen nedan visar vad det innebär i kronor vid tre nivåer av utlägg per månad.

Risken att underlaget försvinner. Ett kvitto som aldrig kommer in blir en kostnad utan verifikation, och då är avdragsrätten för moms borta och posten svår att försvara vid en granskning. Det är den dyraste av de tre delarna, och den enda som inte syns förrän vid bokslutet.

Extrakort till anställda och en kortpolicy som håller

Ett kort löser problemet för ägaren. Flera kort löser det för bolaget. Alla utgivare ger ut extrakort till fler kortinnehavare under samma avtal, och det är där prismodellerna skiljer sig mest åt: bankerna tar normalt full årsavgift per kort, medan flera digitala aktörer ger ut kort utan extra avgift men tar betalt per användare i systemet.

Innan korten delas ut behövs en kortpolicy. Den behöver inte vara lång, men den ska besvara sex frågor skriftligt:

1. Vad kortet får användas till, och vad det uttryckligen inte får användas till.
2. Vilken beloppsgräns som gäller per köp och per månad.
3. När kvittot ska vara inne, och vad som händer om det inte kommer in.
4. Vem som attesterar, och vem som attesterar attestantens egna köp.
5. Hur ett privat köp som ändå hamnat på kortet ska rättas.
6. Vad som gäller vid anställnings upphörande: spärr, återlämning och slutavräkning.

Punkt fyra är den som oftast saknas i små bolag, och den som revisorn frågar om. Punkt sex är den som blir dyr när den saknas, särskilt vid personligt betalningsansvar där den tidigare anställde är kvar som betalningsskyldig mot utgivaren.

De flesta utgivare låter dig sätta individuella limiter per kort. Använd möjligheten. En limit som motsvarar det faktiska behovet är ett enklare och mer verksamt skydd än en policy ingen läser, och den begränsar skadan om ett kort kommer på avvägar.

Bokföring, kvitton och integration

Här ligger den största skillnaden mellan ett företagskort och ett privatkort som används i verksamheten, och det är också området där utgivarnas marknadsföring är minst precis. "Kopplat till din bokföring" kan betyda allt från en CSV-fil att importera manuellt till en löpande koppling som skapar bokföringsposter med kvittobild.

Verifikationskravet — vad bokföringslagen faktiskt kräver

Bokföringslagen (1999:1078) kräver att varje affärshändelse styrks av en verifikation. Verifikationen ska visa vad affärshändelsen avser: när den inträffade, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. Räkenskapsinformationen ska dessutom bevaras under den tid lagen anger, i ett format som är läsbart under hela perioden.

Det leder till en slutsats som ofta missförstås: kortutdraget är inte en verifikation. Utdraget visar att en betalning har skett och till vem, men inte vad som köptes. Kvittot eller fakturan behövs fortfarande. En integration som hämtar transaktionerna från kortet men saknar kvittobild löser alltså bara halva problemet.

Reglerna om hur underlaget får bevaras har moderniserats och tillåter digital hantering av räkenskapsinformation. Exakt vad som gäller för att ett pappersoriginal ska få hanteras enbart digitalt ska stämmas av mot Bokföringsnämndens vägledning och mot din redovisningskonsult innan ni lägger om rutinen. Kravet att underlaget finns, och att det är läsbart hela bevarandetiden, ändras inte av tekniken.

Integration mot bokföringssystemet, och vad den inte gör

En integration mot bokföringssystemet gör i praktiken fyra saker, och det är värt att fråga leverantören vilka av dem som ingår.

• Hämtar transaktionerna från kortet löpande, i stället för en gång i månaden när fakturan kommer.
• Kopplar kvittobilden till rätt transaktion, oftast genom att kortinnehavaren fotograferar kvittot i appen direkt efter köpet.
• Föreslår kontering utifrån handlarens kategori och tidigare köp. Förslaget är ett förslag: representation, blandade inköp och köp i utländsk valuta behöver fortfarande en människa.
• Påminner den som inte laddat upp sitt kvitto, vilket i praktiken är den funktion som ger störst effekt på kvalitén i bokslutet.

Vad integrationen inte gör är att ta över ansvaret. Bokföringsskyldigheten ligger kvar hos bolaget, konteringen ska vara riktig, och en felaktig automatisk kontering är fortfarande en felaktig kontering. Fråga också hur systemet hanterar valutakursen vid utlandsköp: kursen på köpdagen och kursen på fakturadagen är inte densamma, och skillnaden ska hamna någonstans.

Moms, representation och privata köp på företagskortet

Att betalningen gjordes med företagskortet ger ingen avdragsrätt i sig. Enligt mervärdesskattelagen (2023:200) får ingående moms dras av på inköp som görs för den beskattningsbara verksamheten, och avdraget förutsätter ett underlag som uppfyller lagens krav. Tre situationer återkommer och är värda att ha rutiner för.

Representation. Utgifter för representation har egna begränsningar: måltidsutgifter är i regel inte avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet, medan avdrag för ingående moms får göras på ett begränsat underlag. Reglerna ändras sällan men är detaljerade, och de exakta beloppen ska kontrolleras mot Skatteverkets aktuella vägledning innan de tillämpas. Notera dessutom kravet på att deltagarnas namn och syftet med representationen framgår av underlaget — det är den uppgift som oftast saknas när kvittot fotograferas i förbifarten.

Blandade inköp. Något som används både privat och i verksamheten ska delas upp, och avdrag får bara göras för verksamhetsdelen. Det gäller i praktiken oftare i en enskild firma än i ett aktiebolag, men frågan finns i båda.

Rena privata köp. De ska rättas, och de ska rättas tidigt. I ett aktiebolag är ett privat köp betalt med bolagets pengar antingen ett lån från bolaget, vilket normalt inte är tillåtet till en ägare eller närstående, en löneutbetalning eller en förmån. Enklast är att betala tillbaka beloppet till bolaget innan bokslutet och bokföra det som en fordran som regleras. I en enskild firma bokförs det som eget uttag. Momsen får aldrig dras på ett privat köp, oavsett vilket kort som användes.

Vad ett företagskort kostar

Kostnaden har fyra delar, och bara den första står i marknadsföringen: årsavgiften för det första kortet, avgiften per extrakort, valutapåslaget vid köp i utländsk valuta och räntan på den kredit som faktiskt utnyttjas. I ett bolag med flera kortinnehavare är det den andra delen som avgör totalen.

Årsavgift per kort och per extrakort

Bankernas modell är normalt en avgift per kort och år, lika för huvudkort och extrakort. De digitala aktörernas modell är antingen ingen avgift alls för kortet — samma modell som privatkortens kreditkort utan årsavgift — eller ett pris per användare och månad för systemet runt kortet. Tabellen nedan räknar den första modellen, som är den som skalar sämst.

Läsningen är enkel: skillnaden mellan avgiftsnivåerna 295 kr och 995 kr per kort och år är 700 kr när bolaget har ett kort, och 7 000 kr när bolaget har tio. Nivåerna är räkneexempel och inte priset på något bestämt kort, men slutsatsen gäller oavsett belopp: jämförelsen måste göras på ert faktiska antal kortinnehavare och inte på grundavgiften. Kontrollera samtidigt om avgiften debiteras i förskott för hela året, och vad som gäller om ett kort spärras mitt i perioden.

Ränta, betalningsfrist och kreditgräns

Betalas kortfakturan i sin helhet inom betalningsfristen kostar krediten normalt ingenting. Det är den vanliga användningen av ett företagskort och också den enda som är ekonomiskt försvarbar över tid: kortkrediten är i regel den dyraste finansieringsformen ett bolag har tillgång till.

Delbetalas fakturan löper ränta enligt avtalet. Här finns inget räntetak att luta sig mot, eftersom taket i konsumentkreditlagen inte gäller näringskredit. Räntan sätts individuellt efter prövning av bolaget, så den effektiva ränta en utgivare skyltar med är ett representativt exempel och inte ett besked om vad ditt bolag får. Begär den siffran skriftligt innan ni signerar. Betyder kortet i praktiken att bolaget lånar varje månad är det inte ett kortproblem utan ett likviditetsproblem, och då är en företagskredit eller ett företagslån nästan alltid billigare. Räkna på skillnaden i företagslånekalkylatorn innan ni låter kortskulden ligga kvar.

Kreditgränsen sätts efter bolagets underlag och kan höjas när historiken växer. Begär inte högre limit än behovet: en stor beviljad limit är ett åtagande som andra kreditgivare kan väga in, på samma sätt som outnyttjade krediter gör i en privatpersons prövning.

Valutapåslag, uttag och avgifter vid sidan av årsavgiften

Valutapåslaget läggs ovanpå kortnätverkets växelkurs vid varje köp i utländsk valuta. Det tas ut på hela beloppet oavsett hur fakturan betalas, vilket gör det till en garanterad kostnad medan återbäringen är villkorad. För ett bolag som köper molntjänster, annonsering eller programvara i utländsk valuta är påslaget ofta den enskilt största kortkostnaden, betydligt större än årsavgiften. Handlar bolaget mycket i utländsk valuta bör ni jämföra påslaget före allt annat — samma logik som i vår genomgång av kreditkort utan valutapåslag på privatsidan.

Kontantuttag är dyrt på ett kreditkort: uttagsavgift, ofta valutapåslag och normalt ingen räntefri period. Uttag hör inte hemma på ett företagskort annat än undantagsvis.

Övriga avgifter att leta efter i prislistan: avgift för pappersfaktura, avgift för att höja limiten, avgift för ersättningskort, och vad som händer vid försenad betalning. Här är skillnaden mot konsumentkort tydlig: det finns inga lagstadgade maximibelopp att falla tillbaka på för näringskredit, utan avtalet styr.

Så väljer du rätt företagskort

Utgå från hur bolaget ser ut, inte från vilket kort som toppar en lista. Fyra profiler täcker de flesta situationer på den svenska marknaden.

Fyra företagsprofiler

Soloföretagaren. Ett kort, inga anställda, få transaktioner. Här väger avgiften lätt och nyttan ligger i att hålla isär privat och verksamhet. Välj ett kort utan årsavgift, kontrollera valutapåslaget om du köper tjänster i utländsk valuta, och strunta i rapporteringsfunktioner du aldrig kommer att öppna. Driver du enskild firma, se avsnittet nedan.

Konsultbolaget med några anställda. Tre till tio kortinnehavare, resor och löpande inköp. Här blir avgiften per extrakort och utläggsflödet det som avgör. En app där konsulten fotograferar kvittot direkt efter köpet sparar mer tid än vad kortets förmåner är värda. Företagsansvar är normalt rätt modell, så att den anställde slipper ligga ute med pengar. Behöver bolaget dessutom rörelsekapital mellan fakturor är företagslån för småföretag och factoring rätt jämförelser att göra parallellt.

E-handeln. Många små återkommande köp i utländsk valuta: annonsering, plattformsavgifter, frakttjänster. Valutapåslaget dominerar kostnadsbilden fullständigt, och en integration som klarar valutakursdifferenser sparar tid varje månad. Kreditgränsen behöver dessutom tåla en säsongstopp utan att stoppa annonseringen mitt i högsäsong.

Bolaget med anställda ute på fältet. Drivmedel, material, lunchinköp och byggvaror på många ställen. Här är limiter per kort och en tydlig kortpolicy viktigare än någon förmånsnivå, och företagsansvar är i praktiken det enda rimliga. Kontrollera hur snabbt ett kort kan spärras och hur enkelt det är att lägga till och ta bort kortinnehavare.

Bonus och återbäring på bolagets köp — vem äger förmånen?

Företagskort marknadsförs ofta med cashback eller poäng, och nivåerna kan vara högre än på konsumentkort eftersom företagskort är undantagna från interchange-taken i förordning (EU) 2015/751. Två frågor behöver ändå svar innan förmånen räknas som en fördel.

Den första är vem förmånen tillhör. En rabatt eller återbäring som uppstår på bolagets inköp tillhör som utgångspunkt bolaget och ska hanteras i bokföringen, antingen som intäkt eller som en minskning av kostnaden. Den andra är vad som händer när förmånen används privat. Poäng intjänade på bolagets köp som växlas mot en privatresa är en klassisk förmånsfråga, och Skatteverket har uttalade regler om rabatter och bonus intjänade i tjänsten. Det är inte ett kryphål, det är en post som ska redovisas.

Praktiskt betyder det att bonus sällan bör vara det som avgör kortvalet i ett bolag. Räkna hellre på totalkostnaden och på vad utläggsflödet sparar i tid. Vill du förstå hur återbäringsmodeller fungerar i grunden finns hela genomgången på privatsidan om kreditkort med cashback.

Företagskort för enskild firma och nystartat bolag

En enskild firma är inte en egen juridisk person. Du och firman är samma rättssubjekt, vilket får tre konsekvenser för kortet. Prövningen görs mot dig som person tillsammans med verksamhetens underlag. Betalningsansvaret är alltid ditt, eftersom det inte finns någon annan att lägga det på. Och gränsdragningen mot privatekonomin blir en redovisningsfråga snarare än en juridisk: uttag ur firman är eget uttag, inte lön.

Det gör kortet lättare att få än ett kort till ett nystartat aktiebolag, men det gör också ordningen viktigare. Ett separat kort som bara används i verksamheten är den enskilt billigaste åtgärden för att slippa reda ut vilka köp som hörde till firman när deklarationen ska lämnas. Behöver firman kapital snarare än ett betalmedel är företagslån för enskild firma rätt jämförelse.

För ett nystartat aktiebolag är hindret ett annat: det saknas historik att pröva. Utgivarna löser det på tre sätt, och du bör veta vilket som gäller innan du ansöker. Antingen begärs personlig borgen från ägaren, eller så utfärdas kortet med personligt betalningsansvar, eller så erbjuds ett förbetalt upplägg där bolaget fyller på ett saldo och ingen kredit lämnas. Det tredje alternativet är underskattat: det ger hela utläggsnyttan utan något personligt åtagande alls.

Väntar bolaget med att ansöka tills det finns ett bokslut brukar villkoren bli påtagligt bättre. Hur finansieringsbilden ser ut det första året går vi igenom i guiden om finansiering när du startar företag.

Så ansöker du om företagskort

Kraven utgivarna ställer

Kraven sätts av varje utgivare, men fyra återkommer. Bolaget ska vara registrerat och aktivt, och för aktiebolag brukar det finnas ett krav på att bolaget har varit verksamt en viss tid eller har lämnat minst ett bokslut. Bolaget ska sakna allvarliga betalningsanmärkningar, och företrädaren ska kunna identifieras och ha rätt att teckna firman. Många utgivare har dessutom ett omsättningskrav, som är den vanligaste anledningen till avslag för nystartade bolag.

Prövningen görs mot bolaget, inte i första hand mot dig privat. Det är en väsentlig skillnad mot konsumentkort, och den betyder att en företagsupplysning inte automatiskt är detsamma som en kreditupplysning på dig. Undantagen är just de två modeller vi gått igenom: personlig borgen och personligt betalningsansvar. Där bedöms du också, och åtagandet kan påverka ditt eget låneutrymme. Hur olika kreditupplysningsföretag används i företagssammanhang beskriver vi i guiden om företagslån utan UC.

Ett avslag på ett företagskort är sällan slutgiltigt. Vanliga åtgärder är att söka ett förbetalt upplägg i stället för kredit, att sänka den sökta limiten, eller att återkomma när ett bokslut finns. Att ansöka hos fem utgivare på en vecka förbättrar däremot ingenting.

Alternativ och komplement till företagskortet

Kortet löser ett avgränsat problem: löpande utgifter, kvittoflöde och några veckors betalningsfrist. Är problemet ett annat finns billigare verktyg.

Behöver bolaget kapital över tid är ett företagslån rätt produkt: ett engångsbelopp som amorteras enligt plan. Är behovet en buffert som används oregelbundet passar en företagskredit bättre, alltså en beviljad limit med ränta bara på det utnyttjade beloppet och en avgift på hela ramen. Ligger problemet i att kunderna betalar sent är factoring ofta det billigaste sättet att korta ledtiden, eftersom finansieringen då hänger på kundens betalningsförmåga och inte på bolagets. Ett kort är inget av det, och ska inte användas som ersättning för något av det.

Ett komplement som ofta glöms bort är försäkringsskyddet. Reseskyddet i ett företagskort täcker tjänsteresor på de villkor som står i kortvillkoren, men det ersätter inte bolagets grundläggande skydd. Vad en företagsförsäkring täcker och var gränserna går behandlar vi separat.

Så kommer vi att jämföra korten

Modellen nedan är den vi tillämpar när tabellen kan publiceras, och vi lägger ut den i förväg så att du kan se vad vi väger och räkna efter. Vikterna summerar till 100 %, och ersättning från kortutgivare ingår inte som kriterium och påverkar aldrig ordningen. Hela metodiken finns beskriven under så rankar vi, och ersättningsmodellen under så tjänar vi pengar.

Vår viktning skiljer sig medvetet från de jämförelser som lägger tyngdpunkten på bonus. Ett företagskort är ett administrativt verktyg först och en förmånsprodukt sedan: ett kort som ger några tiondels procent i återbäring men tvingar fram tjugo manuella konteringar i månaden är en förlustaffär för bolaget.

Årsavgifter, avgifter per extrakort, räntor, betalningsfrister, valutapåslag och betalningsansvarsmodeller ska hämtas från utgivarnas egna prislistor och allmänna villkor och kontrolleras av redaktionen innan de publiceras. Där en utgivare inte publicerar en uppgift skriver vi att den saknas i stället för att räkna fram ett eget värde och presentera det som deras. Prismodeller som räknas per användare och månad räknas om till årskostnad, så att de går att ställa mot kort med årsavgift.

Det är också skälet till att sidan saknar tabell i dag. Vårt kortunderlag täcker konsumentkort och innehåller inga företagskort, och innan de uppgifterna finns publicerar vi hellre ingenting än något vi inte kan visa källan till. Datumet i uppdateringsloggen längst ner visar när sidan senast gicks igenom.

Vi sätter inga stjärnbetyg utifrån kundomdömen vi inte samlat in själva, och vi publicerar inga utmärkelser. Våra omdömen bygger på publicerade villkor, inte på intryck. Det vi kan belägga publicerar vi. Det vi inte kan belägga utelämnar vi.

Vanliga frågor om företagskort

Ordlista

Företagskort

Betal- eller kreditkort som ges ut till ett företag för verksamhetens utgifter. Kortet knyts till organisationsnumret och fakturan ställs till bolaget.

Företagsansvar

Bolaget är betalningsskyldigt mot kortutgivaren. Kortinnehavaren svarar bara internt mot arbetsgivaren enligt kortpolicyn.

Personligt betalningsansvar

Kortinnehavaren är betalningsskyldig mot utgivaren, även för köp i tjänsten. Ansvaret påverkas inte av att bolaget avvecklas.

Personlig borgen

Separat åtagande att svara för bolagets skuld. Vid proprieborgen kan utgivaren i praktiken kräva dig direkt utan att först driva kravet mot bolaget.

Extrakort

Ytterligare kort till fler kortinnehavare under samma avtal. Avgiften per extrakort avgör ofta bolagets totala kortkostnad.

Betalningsfrist

Tiden från köp till förfallodag då krediten inte kostar ränta, förutsatt att hela fakturan betalas. Räknas normalt från bokföringsdatum, inte köpdatum.

Verifikation

Underlaget som styrker en affärshändelse enligt bokföringslagen. Ett kortutdrag är inte en verifikation, eftersom det inte visar vad som köpts.

Valutapåslag

Utgivarens påslag ovanpå kortnätverkets växelkurs vid köp i utländsk valuta. Tas ut på hela beloppet oavsett hur fakturan betalas.

Interchange

Förmedlingsavgiften mellan handlarens bank och kortutgivaren. Taken i förordning (EU) 2015/751 gäller konsumentkort; företagskort är undantagna.

Näringskredit

Kredit som lämnas till en näringsidkare. Konsumentkreditlagen är inte tillämplig, så villkoren följer av avtalet, avtalslagen och räntelagen.