Tankkort 2026 – jämför bästa kreditkorten när du tankar

Jämför tankkort: avgifter, effektiv ränta och villkor

Sex kort jämförs nedan: två med generell återbäring på alla köp, två med bilanknytning och två som ofta dyker upp i tankkortssammanhang. Tabellen sorteras på lägsta årsavgift och därefter på lägsta effektiva ränta, aldrig på rabattens storlek och aldrig på ersättning till oss. Kort där vår källa saknar effektiv ränta går inte att rangordna på räntan och ligger sist inom sin avgiftsnivå, i bokstavsordning.

Rabatten i öre per liter står inte i tabellen, och det är inget förbiseende. Den uppgiften finns inte i vår datakälla för något av korten, och vi sätter inte in en nivå vi inte kan belägga. Öre per liter och procent på köpbeloppet räknas dessutom på olika underlag: 25 öre per liter är bättre än 0,5 % cashback vid ett lågt literpris och sämre vid ett högt, och bara om du faktiskt tankar hos rätt kedja. Räkna själv i kalkylatorn längre ner så snart du vet vilken nivå som gäller dig.

Läs tabellen i två steg. Först kostnadskolumnerna, alltså årsavgift, effektiv ränta och räntefri kredittid, eftersom det är de posterna som avgör om kortet kan kosta dig pengar. Sedan förmånskolumnen, som beskriver vad du får tillbaka. Ordningen är avsiktlig: rabatten på ett tankkort rör sig om några hundralappar om året, medan räntan på en utnyttjad kredit rör sig om tusenlappar.

Valutapåslaget står med i tabellen trots att det inte har med tankning i Sverige att göra. Anledningen är att ett tankkort ofta blir hushållets andra kort och följer med på semestern. Ett påslag på 1,75 % på utlandsköp kan då kosta mer på en enda resa än vad drivmedelsrabatten ger på ett helt år. Ska kortet användas utomlands är kort utan valutapåslag en bättre utgångspunkt.

Varför det inte står någon öresrabatt i tabellen

Här låg tidigare en tabell med öresrabatt per liter, vilka kedjor rabatten gällde hos, beviljad maxkredit och ett totalbetyg per kort. Den är borttagen. Ingen av de uppgifterna finns i vår kortdatabas, och de var därför satta av redaktionen till rimliga nivåer i stället för hämtade från källa. Ett tal som ser ut som en mätning men är en gissning är värre än ett tomt fält, särskilt när hela sidan handlar om att räkna på ören.

Vad vi har är det som står i tabellen ovan: årsavgift, effektiv ränta där utgivaren publicerar en, räntefri kredittid, valutapåslag och vad utgivaren själv säger att kortet ger. Det räcker för att jämföra vad korten kostar, vilket är den halva av kalkylen som går att belägga. Rabattens storlek får du läsa i utgivarens egna villkor, och kalkylatorn längre ner räknar om den åt dig så fort du vet vilken siffra som gäller för dig.

Att korten med bilanknytning i vår databas inte publicerar någon öresrabatt är i sig en upplysning värd att ta med. Det du säkert vet innan du ansöker är avgifterna. Det du inte vet är rabatten.

Tankkorten som passar olika bilister

Det finns inget kort som är bäst för alla, och vi tänker inte utse ett. Fyra situationer täcker det mesta av hur svenska hushåll faktiskt tankar, och för var och en av dem finns ett kort som är rimligt att börja med.

Tankar du alltid på samma kedja?

Det stationsbundna kortet är den klassiska lösningen: en öresrabatt som dras direkt i pump hos en kedja, och noll kronor hos alla andra. Tre kort i tabellen ovan är knutna till en kedja eller till bilen: OKQ8 Visa, CarPay Visa från Volvofinans och Lantmännenkortet. Ingen av de tre utgivarna publicerar någon rabattnivå i vårt underlag, och vi skriver därför inte ut någon.

Det betyder inte att rabatten saknas — det betyder att du måste läsa den i utgivarens villkor innan du ansöker. Kontrollera samtidigt två saker som ofta gör den mindre än den ser ut: kräver rabatten medlemskap i kedjans kundklubb, och är den stegad efter hur mycket du tankar per år? Båda konstruktionerna förekommer, och båda innebär att siffran i marknadsföringen är den högsta möjliga rabatten snarare än den du får. Sätt in din egen siffra i kalkylatorn längre ner så ser du vad den är värd i kronor.

Bäst hos alla kedjor: du tankar där det passar

Kör du längre sträckor, byter mack efter var du råkar vara eller tankar hos Shell, St1 och Tanka finns inget stationsbundet kort som hjälper dig. Då är ett kort med generell återbäring det enda alternativet som ger något tillbaka, eftersom procentsatsen räknas på köpbeloppet oavsett var köpet görs. Bank Norwegian-kortet i tabellen ovan är det bredaste alternativet: 0 kr i årsavgift, återbäring på alla köp och 0 kr i uttagsavgift. Vilken nivå återbäringen ligger på anger utgivaren inte i vårt underlag. Fler kort av den typen jämför vi i guiden om kreditkort med cashback.

Bäst förmånsmix: rabatten ska gälla mer än drivmedel

För ett hushåll där drivmedel bara är en av flera utgiftsposter kan ett bredare förmånsprogram ge mer än en högre öresrabatt. re:member flex i tabellen ovan är det tydligaste exemplet: upp till 25 % rabatt i över 300 anslutna webbutiker och den längsta räntefria kredittiden i jämförelsen, upp till 56 dagar. Konsumenternas anger samtidigt uttryckligen att kortet saknar bonusprogram, så det är rabatterna som är förmånen — och de är värda noll om du inte handlar hos just de butikerna. Är poäng- och bonusprogram det du är ute efter är kreditkort med bonus en bättre ingång än en tankkortsjämförelse.

Bäst för elbil och laddhybrid

Kör du el helt eller delvis fungerar öresrabatter inte alls, eftersom de är konstruerade per liter och en laddning mäts i kilowattimmar. Kvar står korten med procentuell återbäring, som räknar på beloppet och därför ger något även vid laddstolpen. Hur mycket det är värt beror mer på var du laddar än på kortet, vilket vi går igenom i avsnittet om laddning längre ner.

Kort för kort: villkor och vem kortet passar

Genomgången nedan följer samma mall för alla sex kort: vad krediten kostar, vad utgivaren säger att kortet ger, och vem det passar. Samtliga uppgifter är hämtade ur vår kortdatabas, som läser Konsumenternas Bank- och finansbyrå och utgivarnas egna pris- och villkorssidor. Där en uppgift saknas skriver vi ut att den saknas.

Tre kort som tidigare låg här är borttagna: Circle K Mastercard, Preem Mastercard och INGO Mastercard. Ingen av dem finns i vår databas, och vi fyller inte en genomgång med avgifter och räntor vi inte kan belägga. Supreme Card Classic heter Resurs Classic hos utgivaren och har bytt namn på raden, inte försvunnit.

Bank Norwegian-kortet

Det bredaste alternativet i jämförelsen. Kortet har ingen öresrabatt utan ger CashPoints eller cashback på alla köp, vilket i praktiken betyder att drivmedel behandlas som vilket köp som helst. Det är precis vad som gör kortet intressant för den här sidan: det ger något tillbaka hos Shell, St1 och Tanka, som saknar egna rabattkort, och det fungerar lika bra utomlands som hemma. Uttag kostar dessutom 0 kr, både inom och utanför EU.

Priset för bredden är en effektiv ränta på 24,36 %, klart över räntetaket på 22,00 % som gäller den nominella räntan, och ett valutapåslag på 1,99 %. Till det kommer att utgivaren inte anger någon nivå på återbäringen i vårt underlag, så du kan inte räkna hem den i förväg.

Resurs Classic

Det andra kortet med generell återbäring, tidigare marknadsfört som Supreme Card Classic. Årsavgiften är 0 kr rakt av i båda våra källor — den tidigare uppgiften om gratis första året och 245 kr därefter gick inte att belägga och är borttagen. Kortet har den längsta räntefria kredittiden i tabellen tillsammans med CarPay Visa, upp till 60 dagar, och räntefri delbetalning på 6 månader enligt utgivaren.

Två saker drar ner. Den effektiva räntan på 29,25 % är den högsta i hela jämförelsen, vilket gör kortet dyrt så fort krediten faktiskt utnyttjas. Och våra källor säger emot varandra om reseförsäkringen: utgivaren anger att den gäller när minst 75 % av resan betalats med kortet, medan Konsumenternas anger att kortet saknar reseförsäkring. Vi väljer inte den snällare uppgiften — läs villkoren innan du räknar med skyddet.

CarPay Visa

Volvofinans bilkort, och det enda kortet med uttalad bilanknytning i vår databas som saknar årsavgift. Räntefri kredittid upp till 60 dagar är längst i tabellen, och valutapåslaget på 1,65 % är näst lägst. Utgivaren anger reseförsäkring, allriskskydd för inköpt vara och prisskydd, plus ett bonusprogram vars nivåer inte framgår av vår källa.

Databasen har ingen effektiv ränta för kortet, bara den nominella på 19,56 %, och vi publicerar därför ingen. Det gör kreditkostnaden svår att ställa mot de andra korten: en nominell ränta och en effektiv ränta är inte samma sak och ska inte jämföras med varandra. Uttag kostar 2 % lägst 40 kr.

OKQ8 Visa

Det renodlade kedjekortet i tabellen, utgivet av OKQ8 Bank. Utgivaren anger att reseförsäkring ingår och att kortet har ett bonusprogram, men någon drivmedelsrabatt i öre per liter framgår inte av vår källa. Det är värt att stanna vid: sidan handlar om öresrabatter, och för kedjans eget kort kan vi inte belägga någon.

Databasen saknar dessutom både effektiv ränta och antal räntefria dagar för kortet, så två av fem kolumner i tabellen ovan står tomma. Valutapåslaget på 2,00 % är det högsta i jämförelsen tillsammans med re:member flex, och uttag kostar 3 % lägst 35 kr. Vill du ha kortet är det för kedjenärvaron, inte för villkoren — och då ska du läsa rabattvillkoren hos OKQ8 innan du ansöker.

re:member flex

Det här är inget kedjekort utan ett allmänt kreditkort med ett brett rabattprogram: upp till 25 % i över 300 anslutna webbutiker, plus kompletterande reseförsäkring med avbeställningsskydd. Den räntefria kredittiden är upp till 56 dagar, strax under de 60 dagar Resurs Classic och CarPay Visa erbjuder.

Tre saker ska vägas in. Konsumenternas anger uttryckligen att kortet saknar bonusprogram, så rabatterna är hela förmånen. Utgivarens egen rad i databasen anger en effektiv ränta som ligger under kortets nominella ränta, vilket är omöjligt, och vi publicerar därför ingen effektiv ränta alls. Och valutapåslaget på 2,00 % är det högsta i tabellen. Söker du ett bra allroundkort som råkar duga vid pumpen är bästa kreditkorten 2026 rätt lista, inte den här.

Lantmännenkortet

Det andra kortet med bilanknytning i databasen, tidigare känt som Agrolkortet och utgivet av Lantmännen Finans genom SEB. Det är också det enda kortet i tabellen med årsavgift: 245 kr. Utgivaren anger reseförsäkring, sakskydd och bilskydd, och valutapåslaget på 1,55 % är det lägsta i jämförelsen.

En sak sticker ut i villkoren och är lätt att missa: kortet går enligt Konsumenternas inte att göra kontantuttag med, varken inom eller utanför EU. Databasen har heller ingen effektiv ränta för kortet, bara den nominella på 16,98 %. Årsavgiften ska alltså vägas mot försäkringsinnehållet och det låga valutapåslaget, inte mot en rabatt vi kan belägga.

Vilket kort gäller på vilken mack?

Här låg tidigare en matris över vad varje kort ger tillbaka hos de sju största drivmedelskedjorna och vid publik laddning. Den är borttagen, och skälet är detsamma som för rabattkolumnerna längre upp: uppgifterna fanns inte i vår kortdatabas. Varje cell var satt av redaktionen. En matris med femtiotal siffror ser ut som den mest kontrollerade delen av sidan, och var den minst kontrollerade.

Svaret på frågan i rubriken är därför tudelat. Kort med generell återbäring — Bank Norwegian-kortet och Resurs Classic i tabellen ovan — ger tillbaka överallt där kortet tas emot, eftersom procentsatsen räknas på köpbeloppet och inte på var köpet görs. Kedje- och bilkorten kan ha en rabatt knuten till en viss kedja, men vilken och hur stor står inte i vårt underlag för något av dem.

Gör så här i stället: ta reda på rabatten hos den kedja du faktiskt passerar, och sätt in den i kalkylatorn nedan tillsammans med din körsträcka. Då får du ett svar som gäller dig, i stället för en tabell som gäller ungefär.

Så mycket sparar du — i kronor, inte i öre

Rabatten på ett tankkort presenteras alltid i öre, vilket får den att låta större än den är. Räkna om den till kronor per år, så blir beslutet enkelt. Formeln har tre led: körsträckan i mil gånger förbrukningen i liter per mil ger årsvolymen i liter, och volymen gånger rabatten per liter ger rabatten i kronor.

En tankning på 45 liter ger 11,25 kr i rabatt vid 25 öre per liter, 6,75 kr vid 15 öre och 4,50 kr vid 10 öre. Det är storleksordningen en kaffe per tankning. Det är därför årsvolymen, inte rabattsatsen, är det som avgör om kortet är värt att ha.

Tre bilistprofiler

Profilerna nedan är våra egna räknescenarier och inte statistik över hur svenskar kör. De är till för att visa storleksordningen. Alla tre räknar med ett literpris på 19 kr, en öresrabatt på 25 öre per liter och en återbäring på 0,5 %. Samtliga tre tal är räkneantaganden, inte uppgifter om något kort i tabellen ovan: literpriset rör sig varje vecka, och rabattnivåerna finns inte i vår datakälla. Byt ut dem mot dina egna siffror i kalkylatorn längre ner.

Slutsatsen är obekväm men användbar: för sällanköraren är ett tankkort knappt värt besväret med en kreditansökan, för pendlaren handlar det om ett par hundralappar om året, och först för storkonsumenten börjar beloppet likna något. Den som söker ett kort för att spara pengar på bilen har mer att hämta i att jämföra bilförsäkring, där skillnaden mellan billigaste och dyraste bolag ofta är flera hundra kronor i månaden snarare än om året.

Ett annat sätt att läsa tabellen är att jämföra rabatten med andra poster i bilbudgeten. Pendlarens 244 kr om året motsvarar ungefär en tankning vartannat år, eller en halv verkstadsservice. Det är en verklig besparing, men den kommer inte att avgöra om bilen är prisvärd att äga. Det gör däremot försäkringen, värdeminskningen och hur mycket du kör.

Kalkylatorn nedan räknar på dina egna siffror och visar de två rabattmodellerna bredvid varandra på samma volym. Ändra literpriset och se hur öresrabattens värde i procent rör sig medan cashbackens står stilla. Prova också att sätta årsavgiften till 245 kr och se hur snabbt den äter upp en rabatt på några hundralappar: för sällanköraren blir nettot negativt, alltså kortet kostar mer än det ger.

Öresrabatt eller cashback — vad lönar sig?

De två rabattmodellerna går att jämföra direkt om du räknar om öresrabatten till procent. Räkningen är enkel: rabatten i öre delat med literpriset i kronor ger rabatten i procent. 25 öre vid ett literpris på 19 kr är 1,32 %, alltså ungefär två och en halv gånger så mycket som 0,5 % cashback.

Det avgörande är att förhållandet inte är stabilt. Öresrabatten är ett fast belopp per liter och bryr sig inte om vad drivmedlet kostar, medan cashbacken är en andel av beloppet. Stiger literpriset blir öresrabatten mindre värd i procent, och sjunker priset blir den mer värd. Tabellen visar hur mycket.

Läs tabellen så här: hitta ditt ungefärliga literpris i vänsterkolumnen och rabattnivån i huvudet. Siffran i rutan är vad öresrabatten är värd i procent. Är den högre än cashbacknivån på ditt alternativ vinner öresrabatten, förutsatt att du tankar där den gäller. Även vid det högsta literpriset i tabellen är 10 öre värt 0,43 %, alltså fortfarande i nivå med en vanlig cashbacksats. Öresrabatten är alltså sällan sämre i sig. Det som fäller avgörandet är täckningen.

När stationskortet vinner

Stationskortet vinner när tre villkor är uppfyllda samtidigt. Du tankar en övervägande del av din årsvolym hos kedjan, rabatten gäller utan krav på kundklubb eller volymtrappa, och du betalar hela fakturan varje månad. Är alla tre uppfyllda får du den högsta rabatt som finns att få på svenska drivmedelskort.

Det finns en fjärde, mindre uppenbar fördel: öresrabatten dras vid köpet och syns på kvittot. Cashback som betalas ut en gång per år eller som poäng mot fakturan kräver att du finns kvar som kund när utbetalningen sker. En rabatt du redan fått är värd mer än en rabatt du ska få.

När cashbackkortet vinner

Cashbackkortet vinner så fort täckningen spricker. Tankar du hälften av volymen hos fel kedja halveras kedjekortets rabatt medan cashbackkortets ligger kvar, och då räcker inte längre skillnaden i procent. Det vinner också för den som kör el eller laddhybrid, eftersom procentsatsen kan tillämpas på en laddning medan öresrabatten inte kan det, och för den som handlar mycket annat med kortet: cashbacken gäller alla köp, öresrabatten bara drivmedel.

Räkna dock inte hem cashbacken förrän du kontrollerat två villkor som är vanliga och sällan framträdande i marknadsföringen. Finns det ett årligt tak för hur mycket återbäring du kan få, och betalas den ut som pengar eller som poäng med begränsad användning? Ett tak på ett par tusen kronor spelar ingen roll för en tankkortsvolym, men det gör det så fort kortet blir hushållets huvudkort.

Tankar du el? Så fungerar rabatt på laddning

Drivmedelsrabatterna är byggda för en värld där bränsle mäts i liter. En laddning mäts i kilowattimmar, och därför går en öresrabatt per liter helt enkelt inte att tillämpa. Det är den tekniska förklaringen till att kedjebundna öresrabatter aldrig omfattar laddning, och det är inte något som kommer att ändras genom att kedjorna vill väl.

Kvar står två mekanismer. Den ena är generell cashback, som räknas på beloppet och därför fungerar likadant vid laddstolpen som i pumpen. Den andra är laddoperatörernas egna abonnemang och medlemspriser, som inte har med kortet att göra utan med vem du är kund hos. Den andra mekanismen är i praktiken viktigare än den första: skillnaden mellan medlemspris och gästpris hos en snabbladdare är i storleksordningen kronor per kilowattimme, medan 0,5 % cashback på samma laddning är några ören.

Den största posten är ändå var du laddar, inte hur du betalar. Hemmaladdning på villakraft ligger normalt långt under publik snabbladdning per kilowattimme, och den skillnaden är så stor att ingen kortrabatt i närheten kan kompensera för den. Är du elbilsägare och vill sänka kostnaden per mil är ordningen alltså: ladda hemma när du kan, teckna abonnemang hos den laddoperatör du använder mest, och välj sedan ett kort med generell cashback för det som ändå laddas publikt.

Räkna gärna på det i kilowattimmar, så blir proportionerna tydliga. En elbil som drar omkring 2 kWh per mil och rullar 1 500 mil om året förbrukar cirka 3 000 kWh. Laddas allt publikt till 5,50 kr per kWh kostar det 16 500 kr per år, och 0,5 % cashback på det är 83 kr. Laddas samma volym hemma till 2,50 kr per kWh kostar den 7 500 kr. Skillnaden mellan laddplatserna är alltså i storleksordningen 9 000 kr om året, medan kortrabatten rör sig om under hundralappen. Siffrorna är räkneantaganden och inte uppgifter om aktuella priser, men förhållandet mellan dem är stabilt.

Tankkort, kundklubb eller rabattapp — behöver du en kredit?

Ett tankkort är inte det enda sättet att få rabatt på drivmedel, och det är det enda av alternativen som innebär att du tar en kredit. Innan du ansöker är det värt att veta vad de andra vägarna ger, eftersom flera av dem kan kombineras med varandra.

Kedjornas egna kundklubbar ger ofta en rabatt som är knuten till medlemskapet snarare än till kortet. Du registrerar dig, identifierar dig i pump eller i appen och betalar sedan med vilket kort du vill. Rabatten är typiskt lägre än den kortet ger, men den kostar ingenting, kräver ingen kreditprövning och lämnar inga spår i din kreditbild. För den som tankar måttligt är det ofta det bättre bytet: en mindre rabatt utan kredit slår en större rabatt med kredit när volymen är liten.

Rabattappar och betalning i app fungerar på samma sätt, med skillnaden att betalningen sker i appen mot ett bankkonto eller ett kort du redan har. Här är rabatten ofta densamma som i kundklubben, och den verkliga vinsten är bekvämligheten snarare än pengarna.

Ett rent stationskort utan kreditfunktion är det underskattade alternativet. Det ger kedjans rabatt, drar pengarna direkt från kontot och är inte en konsumentkredit. Ingen kreditprövning, ingen faktura att missa, ingen ränta som kan springa iväg. Priset är att rabatten normalt är lägre än på kreditvarianten, och att kortet inte ger någon räntefri kredittid att utnyttja.

Ett fjärde spår är att sluta jaga rabatten och i stället titta på volymen. En sänkning av förbrukningen med 0,05 liter per mil, alltså inom felmarginalen för däcktryck och körstil, minskar årsvolymen för en bilist som kör 1 500 mil med 75 liter. Vid ett literpris på 19 kr är det 1 425 kr sparade, alltså betydligt mer än vad någon av rabatterna på den här sidan ger på ett år. Det är ingen anledning att avstå från kortet, men det sätter storleksordningen på plats.

Frågan att ställa sig är alltså inte vilket tankkort som ger mest, utan om du behöver krediten. Behöver du den inte, och betalar du ändå allt direkt, är kundklubben plus ditt vanliga bankkort en fullt rimlig lösning som ger merparten av rabatten utan någon av riskerna. Behöver du krediten, till exempel för att jämna ut utgifter över månaden, ska du välja kort efter effektiv ränta först och rabatt sedan.

Tankkort för företag och tjänstebil

Företagskort för drivmedel är en annan produkt än privatkorten på den här sidan, och skillnaden är inte rabatten utan underlaget. Flera kedjor erbjuder kort där varje tankning specificeras per fordon och förare, med möjlighet att sätta gränser för vad kortet får användas till och samlad månadsfakturering. Det är det underlaget som är själva poängen: momsavdrag förutsätter ett korrekt kvittounderlag per inköp, och en samlingsfaktura med specifikation är väsentligt mindre arbete än en påse pumpkvitton.

Kreditprövningen görs på företaget och inte på dig som privatperson, vilket betyder att konsumentkreditlagens skyddsregler om ångerrätt, räntetak och kreditprövning inte gäller. Ett företagskort kan alltså ha villkor som vore olagliga på ett privatkort. Läs avtalet, och kontrollera särskilt vad som gäller vid sen betalning och om du personligen går i borgen för krediten — vilka villkor som gäller när kortet ställs ut på bolaget går vi igenom i guiden om företagskort. Behöver företaget rörelsekapital i stället för ett kort är det ett annat verktyg, och då är företagslån för småföretag rätt ingång.

Kör du tjänstebil är den viktiga frågan inte vilket kort som ger mest rabatt, utan vem som ska betala drivmedlet och hur det ska redovisas. Betalar arbetsgivaren drivmedel för dina privata resor uppstår drivmedelsförmån, som beskattas separat från själva bilförmånen. Betalar du själv och begär ersättning gäller andra regler. Reglerna finns hos Skatteverket och skiljer sig åt beroende på hur bilen används. Stäm av med din arbetsgivare innan du börjar tanka på ett privat kort, eftersom ett kort i ditt namn gör dig till den som ska styrka utlägget.

Så väljer du rätt tankkort, steg för steg

Ordningen på stegen spelar roll. Börjar du i rabattnivåerna väljer du kort efter den siffra som är störst i marknadsföringen. Börjar du i din egen tankning väljer du kort efter vad som faktiskt ger pengar tillbaka. Skillnaden mellan de två utgångspunkterna är ofta skillnaden mellan ett kort som ligger oanvänt i plånboken och ett som betalar en tankning om året.

Vad ett tankkort kostar när det kostar

Ett tankkort med 0 kr i årsavgift är gratis att äga och kan vara dyrt att använda. Kostnaderna kommer från fyra håll, och de är olika lätta att undvika.

Årsavgiften tas ut oavsett hur du använder kortet och är den enda post du inte kan påverka. Fem av sex kort i vår jämförelse har 0 kr, och det sjätte, Lantmännenkortet, kostar 245 kr om året. Aviavgiften tas ut per faktura och försvinner normalt vid e-faktura eller autogiro. Den är alltså frivillig i praktiken, men den kostar den som inte gör något åt den flera hundralappar om året. Aviavgiften står inte i tabellen, eftersom vår källa inte redovisar den.

Valutapåslaget läggs på varje köp i utländsk valuta och slår till oavsett om du betalar fakturan i tid. På korten i jämförelsen ligger det mellan 1,55 % och 2,00 %: lägst har Lantmännenkortet, högst OKQ8 Visa och re:member flex. Räntan är den post som gör verklig skada. Den utgår bara på den del av fakturan du inte betalar, men när den gör det är den flera gånger större än allt annat på den här sidan.

Uttagsavgiften är den fjärde posten, och den skiljer sig kraftigt åt mellan korten. Bank Norwegian-kortet tar 0 kr både inom och utanför EU. CarPay Visa tar 2 % lägst 40 kr, OKQ8 Visa och re:member flex 3 % lägst 35 kr, och Resurs Classic 2,97 % lägst 35 kr plus ränta på 22 % räknat redan från uttagsdagen. Lantmännenkortet går enligt vår källa inte att göra kontantuttag med över huvud taget.

Räntetaket i 19 a § konsumentkreditlagen sätter en gräns: krediträntan eller dröjsmålsräntan per år får inte överstiga referensräntan enligt 9 § räntelagen plus 20 procentenheter. Referensräntan är 2,00 % för perioden 1 juli till 31 december 2026, vilket ger ett tak på 22,00 %. Taket träffar den nominella räntan. Den effektiva räntan, som räknar in avgifter, får lagligen ligga högre och gör det på flera av korten i jämförelsen. Kostnadstaket i 19 b § begränsar samtidigt de samlade kreditkostnaderna till högst kreditbeloppet: du kan aldrig behöva betala tillbaka mer än dubbelt så mycket som du utnyttjat.

Räntefria dagar — så fungerar de

Den räntefria kredittiden är antalet dagar mellan ett köp och förfallodagen på den faktura köpet hamnar på. Talet som marknadsförs, i vårt urval mellan 45 och 60 dagar, gäller bara för ett köp som görs precis i början av en faktureringsperiod. Tankar du dagen innan perioden stängs har du i stället den kortare varianten, ofta bara två till tre veckor. För OKQ8 Visa saknar vår källa uppgiften helt, och då står ett tankstreck i tabellen i stället för ett tal.

Två villkor är avgörande och missförstås ofta. Den räntefria tiden gäller normalt bara om du betalar hela fakturan, inte minimibeloppet. Betalar du delvis börjar räntan löpa, i många fall på hela beloppet och från köpdagen snarare än från förfallodagen. Och räntefriheten gäller normalt inte kontantuttag, där räntan i regel löper från uttagsdagen och där det dessutom tillkommer en uttagsavgift.

Fallgroparna som äter upp rabatten

Fyra situationer återkommer, och alla kostar mer än vad kortet ger tillbaka.

• Minimibeloppet. Fakturan erbjuder ofta att betala en liten del av skulden. Gör du det förlorar du räntefriheten och skulden börjar rulla. Det är den enskilt vanligaste vägen från rabattkort till dyr kredit.
• Delbetalningen som erbjuds i pump eller i appen. Samma sak i annan förpackning. En delbetalning är en kredit med ränta även när den marknadsförs som en tjänst.
• Kontantuttag. Räntefri kredittid gäller normalt inte uttag, och uttagsavgiften tas ut per uttag med en minimiavgift. Ett par uttag kan kosta mer än ett års drivmedelsrabatt.
• Pappersfakturan. Aviavgiften är liten per faktura och tolv gånger om året. Den är också det enklaste att åtgärda av allt på den här listan.

Krav för att bli beviljad ett tankkort

Kraven har två lager. Utgivarens egna villkor är det första: myndig ålder, i vissa fall 20 år, fast och regelbunden inkomst, i vissa fall ett uttalat minimibelopp per år, folkbokföring i Sverige och inga aktuella betalningsanmärkningar. De villkoren står i ansökan och är enkla att kontrollera i förväg.

Det andra lagret är lagen, och det går inte att marknadsföra bort. 12 § konsumentkreditlagen är kort och tydlig:

Näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande.

Två saker följer av paragrafen. Ingen kortutgivare kan ge dig ett tankkort utan kreditprövning, oavsett hur ansökan marknadsförs. Och lagen kräver inte att upplysningen hämtas hos ett bestämt företag, bara att uppgifterna är tillräckliga. Det senare är hela förklaringen till att vissa kort kan marknadsföras som kreditkort utan UC: utgivaren frågar Creditsafe eller Dun & Bradstreet i stället, men prövar dig lika fullt.

Får du avslag har du enligt 13 § rätt att få veta om beslutet grundats på uppgifter ur en extern databas och vilken databas det gäller. Använd den rätten. Vet du vilket upplysningsföretag som anlitades kan du beställa ut ditt eget register där och kontrollera vad som faktiskt står, och felaktiga uppgifter går att rätta.

En sak till, som sällan står i ansökan: varje kreditansökan lämnar spår. Flera förfrågningar på kort tid kan påverka kommande kreditprövningar, och beviljade men outnyttjade kreditutrymmen räknas ofta med som möjlig skuld när du senare söker bolån — räkna på effekten i vår KALP-kalkylator. Ett tankkort som ger 240 kr om året kan alltså i värsta fall kosta betydligt mer än så i sänkt bolåneutrymme. Väg det innan du ansöker om ditt tredje kort.

Det här kan du göra innan du ansöker, i fallande ordning efter effekt:

• Avsluta kort och krediter du inte använder. Outnyttjade kreditutrymmen räknas ofta med som möjlig skuld, och ett avslutat kort är den enklaste förbättringen som finns.
• Begär en lägre kreditgräns på de kort du behåller. Du behöver sällan mer utrymme än ett par månaders tankning.
• Håll ansökningarna samlade i tiden i stället för utspridda, och ansök bara om det kort du faktiskt tänker använda.
• Beställ ut din egen kreditupplysning i förväg, så att du vet vad utgivaren ser och hinner rätta felaktiga uppgifter.
• Kontrollera att inkomstuppgifterna är aktuella. Fast inkomst bedöms annorlunda än tillfällig, och ett byte av anställningsform kan behöva förklaras.

Är ekonomin ansträngd är ett nytt kort fel verktyg, oavsett hur bra rabatten är. Kommunernas budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och du behöver inte ha skulder hos Kronofogden för att få hjälp. Du hittar din kommuns rådgivning via Hallå konsument.

Dina rättigheter när kortet är en kredit

Ett tankkort med kreditfunktion omfattas av konsumentkreditlagen (2010:1846), och rättigheterna nedan går inte att avtala bort till din nackdel. De är desamma oavsett om kortet marknadsförs som ett bensinkort, ett kundkort eller ett kreditkort.

Ångerrätt i 14 dagar

Enligt 21 till 25 §§ har du 14 dagars ångerrätt på själva kreditavtalet. Fristen räknas från den dag avtalet ingås, dock tidigast från den dag du fått avtalsvillkoren och övrig dokumentation. Ångrar du dig betalar du tillbaka det du utnyttjat plus upplupen ränta för de dagar krediten löpt, senast 30 dagar efter att du meddelat utgivaren. Någon särskild ångeravgift får inte tas ut.

Praktiskt sett är ångerrätten ett skyddsnät och inte en jämförelsemetod. Ett kort du ångrar har ändå lett till en kreditupplysning, och den ligger kvar. Jämför därför före ansökan, inte efter.

Informationen du ska få innan du skriver på

Enligt 8 § ska du få standardiserad förhandsinformation i rimlig tid innan avtalet ingås. Där står kreditbelopp, nominell ränta, effektiv ränta, samtliga avgifter, villkoren för den räntefria kredittiden och vad krediten kostar i ett representativt exempel. Blanketten har samma struktur hos alla utgivare, vilket är hela poängen: två kort går att lägga bredvid varandra och jämföras rad för rad.

Vid marknadsföring gäller 7 §, som kräver att effektiv ränta anges med ett representativt exempel. Sedan 1 mars 2025 gäller dessutom 7 b §, som kräver en särskild upplysning om att krediten medför kostnader, om riskerna med skuldsättning och om vart du kan vända dig för stöd. Utformningen regleras i Konsumentverkets föreskrifter KOVFS 2025:1, och rubriken ska lyda "Att låna kostar pengar!". Det är den ruta som ligger högst upp och längst ner på den här sidan.

Från 20 november 2026 ersätts 2010 års lag av konsumentkreditlag (2026:1011), beslutad av riksdagen den 27 maj 2026. Räntetaket, kostnadstaket och avgiftstaket ligger kvar på samma nivåer. Det som skärps är kreditprövningen, som ska vara grundlig och göras i konsumentens intresse, rätten till mänsklig granskning vid helt automatiserade kreditbeslut, och kravet på att kreditgivaren ska erbjuda alternativa lösningar innan inkassoåtgärder vidtas. Ångerrätten är kvar på 14 dagar men kan förlängas till upp till ett år om obligatorisk information inte lämnats.

Sedan 1 juli 2025 gäller dessutom att bara ett kreditinstitut, alltså en bank eller ett kreditmarknadsbolag, får lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Kontrollen tar en minut: sök upp utgivaren i Finansinspektionens företagsregister innan du lämnar dina uppgifter.

Vad är ett tankkort och hur fungerar det?

Ett tankkort är ett betalkort som ger rabatt på drivmedel. I praktiken är det nästan alltid ett kreditkort: du tankar, beloppet läggs på en kredit, och en gång i månaden kommer en samlingsfaktura som du betalar. Rabatten lämnas antingen som ett fast avdrag per liter direkt vid köpet eller som en procentsats av köpbeloppet som dras av på fakturan eller betalas ut senare.

Eftersom kortet är en kredit gäller konsumentkreditlagen fullt ut. Det betyder att utgivaren måste göra en kreditprövning, att du ska få standardiserad förhandsinformation innan avtalet ingås, att du har 14 dagars ångerrätt, och att räntan omfattas av räntetaket. Det är också därför den lagstadgade upplysningen Att låna kostar pengar ligger högst upp på den här sidan: marknadsföring av en konsumentkredit ska enligt 7 b § konsumentkreditlagen och Konsumentverkets föreskrifter KOVFS 2025:1 innehålla en särskild upplysning om kostnaderna och riskerna.

Det finns en variant som inte är en kredit. Ett rent stationskort är ett betalkort kopplat till ditt bankkonto eller till ett förskottsbetalt saldo, där pengarna dras direkt. Sådana kort ger ofta en lägre rabatt, men de innebär ingen kredit, ingen kreditprövning och ingen risk att en skuld byggs upp. För den som vill ha rabatten men inte krediten är det ett underskattat alternativ.

Tankkort, bensinkort eller drivmedelskort?

Tre ord för samma sak. Bensinkort är det äldsta och användes när bensin var det självklara drivmedlet. Drivmedelskort är den term branschen själv föredrar, eftersom den täcker diesel, etanol, HVO och gas. Tankkort är det ord som används mest i vardagligt tal och i sökningar. Ingen av termerna har någon juridisk innebörd, och konsumentkreditlagen använder ingen av dem utan talar om kredit och konsumentkredit.

Skillnaden mot ett vanligt kreditkort är enbart förmånen. Ett tankkort är ett kreditkort vars huvudsakliga förmån är drivmedelsrabatt, precis som ett matkort är ett kort vars förmån är rabatt på mathandel och ett resekort ett kort vars förmån är reseförsäkringar och poäng. Kortet i sig är samma produkt, och samma regler gäller.

Drivmedelspriser och vad rabatten är värd

Rabattens värde i procent bestäms av literpriset, och literpriset bestäms av världsmarknadspriset på råolja, växelkursen mot dollarn, energiskatten, koldioxidskatten, reduktionsplikten och momsen. Ingen av de faktorerna påverkas av vilket kort du har, men alla påverkar hur mycket kortet är värt.

Sambandet är omvänt och kontraintuitivt: ju dyrare drivmedlet är, desto mindre är öresrabatten värd i procent. Tabellen längre upp visar exakt hur mycket. En rabatt på 25 öre per liter är 1,67 % vid ett literpris på 15 kr och 1,09 % vid 23 kr. Det är en tredjedels minskning i relativt värde, utan att någonting har hänt med kortet.

Praktiskt betyder det två saker. Vid höga priser blir kort med procentuell cashback relativt sett mer attraktiva, eftersom deras rabatt följer priset uppåt. Och vid höga priser blir hela rabattfrågan mindre viktig än frågan om hur mycket du kör: att minska årsvolymen med tio procent ger typiskt mer än vad en drivmedelsrabatt på några ören per liter gör.

Det finns också en skillnad mellan listpris och det pris du faktiskt betalar som är värd att känna till innan du binder dig vid en kedja. Stationer sätter lokala priser som kan skilja sig märkbart mellan orter och till och med mellan stationer i samma stad, och obemannade automatstationer ligger ofta lägre än bemannade. En rabatt på 25 öre hos en kedja som konsekvent ligger 50 öre över den billigaste stationen i närheten är en förlust förklädd till rabatt. Kontrollera prisnivån på de stationer du faktiskt passerar innan du väljer kedjekort, inte bara rabattsatsen i marknadsföringen.

Aktuella literpriser för bensin och diesel publiceras löpande av branschorganisationen Drivkraft Sverige, som också redovisar hur mycket av priset som är skatt. Vi anger medvetet inget dagspris här, eftersom en sida som uppdateras några gånger per år inte kan hålla ett pris som rör sig varje vecka. Använd literpriset från din senaste tankning i kalkylatorn ovan, så blir siffran rätt för dig.

Så har vi jämfört korten – och varför vi inte betygsätter dem

Vi publicerar vår betygsmodell så att du kan räkna efter. Vikterna summerar till 100 %, och ersättning från kortutgivare ingår inte som kriterium och påverkar aldrig ordningen i någon av tabellerna på sidan.

Modellen är den vi tillämpar när underlaget finns. På den här sidan gör vi det inte, och det ska sägas rakt ut. De två kriterierna med störst vikt, rabattens storlek och täckningen, kräver att vi vet hur många öre per liter varje kort ger och hos vilka kedjor. Ingen av de uppgifterna finns i vår datakälla för något av korten. Ett betyg där 55 procent av vikten vilar på tal vi inte har är inget betyg, och därför rangordnar vi inte korten och sätter inga poäng på dem.

Avgifter, räntor, kredittider, valutapåslag, uttagsvillkor och försäkringar hämtas ur Fineras databas, som bygger på Konsumenternas Bank- och finansbyrås kortjämförelse och på utgivarnas egna produktsidor. Datumet i tabellen visar när uppgifterna senast stämdes av. Där databasen saknar en uppgift står ett tankstreck i stället för en uppskattning. Vi kontrollerar också att utgivaren finns i Finansinspektionens företagsregister, eftersom det sedan 1 juli 2025 krävs tillstånd som kreditinstitut för att lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Hela metoden beskrivs på sidan så rankar vi.

Vi sätter inga stjärnbetyg utifrån kundomdömen vi inte samlat in själva, och vi publicerar inga utmärkelser. Det vi kan belägga publicerar vi. Det vi inte kan belägga utelämnar vi, och säger varför.

Vanliga frågor om tankkort

Ordlista

Öresrabatt

Ett fast avdrag per liter, oberoende av vad drivmedlet kostar. Dras normalt direkt vid köpet. Värdet i procent sjunker när literpriset stiger.

Cashback

En procentsats av köpbeloppet som betalas tillbaka. Följer priset uppåt och nedåt, och gäller normalt alla köp med kortet, inte bara drivmedel.

Stationsbundet kort

Kort där rabatten bara gäller hos en drivmedelskedja. Kortet går att betala med överallt där kortnätverket accepteras, men utan rabatt hos andra kedjor.

Räntefri kredittid

Antalet dagar mellan ett köp och förfallodagen på den faktura köpet hamnar på. Gäller normalt bara om hela fakturan betalas, och normalt inte kontantuttag.

Effektiv ränta

Kreditens totala årskostnad i procent, med ränta och avgifter inräknade. Det är den siffra två kort går att jämföra på, inte den nominella räntan.

Räntetak

Gränsen i 19 a § konsumentkreditlagen: krediträntan eller dröjsmålsräntan per år får inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter. Referensräntan är 2,00 % för andra halvåret 2026, vilket ger 22,00 %.

Kostnadstak

Gränsen i 19 b §: de samlade kreditkostnaderna får inte överstiga kreditbeloppet. Du kan aldrig behöva betala tillbaka mer än dubbelt så mycket som du utnyttjat.

Valutapåslag

Procentuellt påslag på köp i utländsk valuta. Tas ut vid varje köp oavsett om fakturan betalas i tid, och är därför en kostnad som inte går att undvika genom att betala punktligt.

Aviavgift

Avgift per utskickad faktura. Försvinner normalt vid e-faktura eller autogiro, och är därför i praktiken frivillig.

Minimibelopp

Den lägsta summa fakturan tillåter dig att betala. Betalar du bara det förlorar du normalt räntefriheten och skulden börjar löpa med ränta.

Kreditutrymme

Den högsta kredit du beviljats. Beviljat men outnyttjat utrymme räknas ofta med som möjlig skuld i kreditprövningen när du senare söker bolån eller privatlån.

Reduktionsplikt

Kravet på att blanda in förnybart drivmedel i bensin och diesel. En av de poster som styr literpriset, och därmed indirekt hur mycket en öresrabatt är värd i procent.