Bästa budgetappen: jämför pris, bankkoppling och funktioner

Vad en budgetapp gör, och vad den inte gör

En budgetapp gör två saker. Den samlar in vad du faktiskt gör av med pengar på, och den ställer det mot vad du bestämt att du får göra av med. Allt annat i en budgetapp är variationer på de två funktionerna: kategorier, diagram, notiser, prognoser och delade hushåll.

Det låter enkelt, och tekniskt är det enkelt. Det svåra är att appen bara är lika bra som det underlag den får. Missar den ett konto, ett kort eller en Swish-betalning blir budgeten fel med precis det beloppet, och den typen av fel märks inte förrän månaden är slut. Därför handlar valet av app mindre om gränssnittet och mer om hur fullständigt underlaget blir.

Det finns också en gräns för vad ett verktyg kan lösa. En budgetapp visar obalansen mellan inkomster och utgifter. Den skapar inga nya inkomster, den förhandlar inte med någon långivare och den sänker ingen ränta. Det avsnittet återkommer vi till längst ned, eftersom det är den vanligaste besvikelsen med den här produktkategorin.

Automatisk bankkoppling eller manuell registrering

Det här är det enda vägval som verkligen betyder något, och det går att beskriva som ett byte: fullständighet mot medvetenhet.

Med automatisk bankkoppling hämtar appen dina transaktioner direkt från banken och kategoriserar dem åt dig. Underlaget blir i princip komplett, och du behöver inte göra någonting för att det ska förbli komplett. Priset är att en tredje part får läsa dina kontouppgifter, att kategoriseringen ibland gissar fel, och att budgeten blir något du tittar på snarare än något du gör.

Med manuell registrering knappar du in varje utgift själv. Det är tröttsamt, och de flesta slutar efter några veckor. Men de veckor du håller i det ger en effekt som ingen automatik ger: du märker utgiften i samma stund som du gör den. För den som vill ändra ett beteende, snarare än att bara mäta det, är den friktionen själva poängen. Ingen tredje part får heller tillgång till dina kontouppgifter, eftersom appen aldrig kopplas till banken.

Ett tredje alternativ är att börja manuellt i en till två månader för att lära känna sina egna mönster, och sedan gå över till automatik för uppföljningen. Det kräver att appen klarar båda, vilket inte alla gör.

Budgetapp, ekonomiapp och sparapp är tre olika saker

Orden används om vartannat i jämförelser, och det är en av anledningarna till att listorna sällan går att jämföra med varandra. Skillnaden är i praktiken vilken riktning appen tittar.

En budgetapp tittar framåt. Du sätter ett belopp per kategori för månaden och följer upp mot utfallet. En ekonomiapp tittar bakåt och brett: den samlar konton, kort och ibland lån och sparande på ett ställe och visar helheten, utan att nödvändigtvis sätta några gränser. En sparapp tittar på ett mål: den flyttar pengar automatiskt till ett sparande och visar hur långt du kommit.

Hit hör också bank- och betalappar med inbyggd utgiftsöversikt: de visar köp gjorda i den egna tjänsten, men ser inte resten av din ekonomi och sätter inga gränser framåt. Att en app kan visa ett utgiftsdiagram gör den alltså inte till en budgetapp.

De flesta appar gör lite av allt, men tyngdpunkten skiljer sig, och det är tyngdpunkten du ska matcha mot ditt problem. Saknar du överblick behöver du en ekonomiapp. Saknar du gränser behöver du en budgetapp. Har du redan överskott varje månad och vill att det ska hamna någonstans är frågan snarare var pengarna gör mest nytta, och då är det bästa sparräntan och fondrobotar som är rätt jämförelser, inte den här. I vilken ordning pengarna gör mest nytta — buffert, dyra krediter, långsiktigt — går vi igenom i vår guide om att spara pengar.

Budgetappar jämförda

Tabellen samlar nio appar som går att använda på den svenska marknaden. Kolumnerna är valda efter vad som faktiskt avgör: vad du får utan att betala, om appen kan läsa transaktioner från banken, och om budgeten går att dela med någon annan.

Det finns ingen betygskolumn och ingen etta överst. Det är ett medvetet val, och skälet står i nästa avsnitt.

Så läser du tabellen

Pris avser den betalda nivån. Den säger mindre än man tror, eftersom skillnaden mellan apparna sällan ligger i kronor per månad utan i vad som ligger bakom betalväggen. Två appar som båda kostar ett fyrtiotal kronor i månaden kan skilja sig helt i vad gratisnivån ger.

Gratisnivå är därför den viktigaste kolumnen. Läs den tillsammans med bankkopplingen: en app där bankkopplingen bara finns i den betalda nivån är i praktiken en manuell app tills du betalar.

Bankkoppling anger om appen alls kan läsa transaktioner från banken. Den säger däremot ingenting om just din bank. Kopplingen sker nästan alltid via en mellanhand som ansluter till bankernas gränssnitt, och täckningen skiljer sig både mellan banker och mellan kontotyper i samma bank. Kontrollera din egen bank i appens lista innan du betalar för något.

Delad budget är en funktion som ofta ligger bakom betalvägg, och som dessutom betyder olika saker. Hos vissa appar delar ni hela ekonomin, hos andra bara valda kategorier. Det är värt att ta reda på i förväg vad den andra personen kommer att se.

Ingen rangordning. Samtliga produktuppgifter i tabellen är ännu inte verifierade mot apparnas egna villkor, och en placering byggd på overifierade uppgifter vore ett påstående vi inte kan stå för. Rangordningen sker längre ned, i profilerna, där varje rekommendation motiveras med en egenskap i stället för ett betyg. Hur vi väger egenskaperna framgår av bedömningsmodellen och av vår sida om så rankar vi.

Gratis budgetappar: vad ordet faktiskt betyder

Nästan alla budgetappar marknadsförs som gratis, och nästan alla är det på något sätt. Problemet är att ordet döljer fyra olika affärsmodeller, och att skillnaden mellan dem först märks när du redan lagt in flera månaders transaktioner. Det du riskerar att förlora vid ett byte är inte pengarna, det är arbetet.

Fyra sorters gratis

1. Permanent gratis. Appen har ingen betald nivå alls, eller så räcker gratisnivån för hela kärnfunktionen. Här finns inget att bevaka, men fråga dig i stället hur appen finansieras. Det tar vi i nästa avsnitt.
2. Freemium. Grundfunktionen är gratis, medan bankkoppling, delad budget, obegränsad historik eller export ligger bakom betalvägg. Det här är den vanligaste modellen, och den fungerar väl så länge du kontrollerar i förväg att den funktion du faktiskt behöver ligger på rätt sida av väggen.
3. Provperiod. Appen är fullt fungerande i ett antal dagar och övergår därefter i ett abonnemang. En provperiod är inte en gratisnivå, även om den presenteras som en. Sätt en påminnelse några dagar innan perioden går ut, och kontrollera var i App Store eller Google Play prenumerationen avslutas innan du startar den.
4. Engångsköp. Ovanligt numera, men förekommer. Du betalar en gång och får en fungerande app. Nackdelen är att bankkoppling är en löpande kostnad för utvecklaren, så engångsköp och automatisk bankkoppling går sällan ihop.

Om appen är gratis, vad är affärsmodellen?

Frågan är rimlig att ställa, och svaret är oftast något av tre. Antingen finansieras gratisnivån av den betalda nivån, alltså klassisk freemium. Eller så tjänar appen pengar på att förmedla produkter: sparkonton, fonder, försäkringar eller lån, där den får ersättning när du tecknar något. Eller så bygger den ett underlag av transaktionsdata som används för analys eller vidare affärer.

Ingen av modellerna är i sig ett problem, och den andra är samma modell som vi själva har. Det avgörande är om den redovisas öppet. En app som säger rakt ut att den får ersättning när du öppnar ett sparkonto via den är enklare att lita på än en app som inte säger någonting alls och plötsligt föreslår en produkt mitt i budgetvyn.

Är det tredje alternativet som gäller, alltså att dina data i sig är produkten, ska det framgå av användarvillkoren och av det samtycke du lämnar. Ett samtycke som är formulerat så brett att det täcker vidare användning av dina transaktionsuppgifter är just ett sådant villkor det är värt att läsa långsamt.

Bankkoppling: vad appen får se och vem som får se det

Det här är den fråga som stoppar flest personer från att komma igång, och den som ingen av de svenska jämförelserna reder ut. Den har ett tydligt svar, eftersom området är reglerat.

När en app hämtar dina kontotransaktioner utför den en kontoinformationstjänst. Tjänsten är definierad i lagen (2010:751) om betaltjänster, som genomför EU:s andra betaltjänstdirektiv, direktiv (EU) 2015/2366, allmänt kallat PSD2. Att tillhandahålla en sådan tjänst är tillstånds- eller registreringspliktigt hos Finansinspektionen. Det är alltså inte något vem som helst får göra, och det är heller inte något banken kan neka när du själv har gett ditt samtycke.

Två egenskaper i regelverket är värda att känna till, eftersom de svarar på de vanligaste farhågorna:

• Läsa, inte flytta. En kontoinformationstjänst ger tillgång till kontouppgifter. Att initiera en betalning är en annan betaltjänst, med ett annat tillstånd, och den kräver att du godkänner varje betalning för sig. En budgetapp som bara ska visa dig var pengarna tar vägen behöver aldrig den rätten.
• Stark kundautentisering. Kopplingen upprättas genom att du identifierar dig hos din egen bank, i Sverige normalt med BankID. Du lämnar aldrig ut dina bankinloggningsuppgifter till appen. Samtycket är dessutom tidsbegränsat och behöver förnyas med jämna mellanrum, vilket är förklaringen till att kopplingen ibland slutar fungera av sig själv.

Kontrollera att appen har tillstånd

Kontrollen tar en minut och är den enda du verkligen behöver göra innan du kopplar banken. Ta reda på vilket bolag som står som leverantör av kontoinformationstjänsten. Det är ofta inte appen själv, utan en mellanhand som appen anlitar, och namnet framgår av användarvillkoren eller av den ruta som visas när kopplingen ska godkännas.

Samtycke, lagringstid och hur du kopplar bort appen

Bankkopplingen bygger på ditt samtycke, och ett samtycke går alltid att ta tillbaka. Praktiskt finns det två vägar, och det är värt att använda båda: i appen, där du kopplar bort banken, och i din banks egen app eller internetbank, där det normalt finns en lista över vilka tredjeparter som har tillgång till dina konton. Den listan är den enda som visar sanningen, eftersom den underhålls av banken och inte av appen.

Att koppla bort banken är inte samma sak som att radera ditt konto i appen. Historiken du redan byggt upp ligger normalt kvar tills du raderar kontot. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att begära radering av dina personuppgifter och att få ut uppgifterna i ett läsbart format, och den rätten gäller oavsett vilka knappar appens gränssnitt råkar erbjuda. Hittar du ingen raderingsfunktion är e-post till personuppgiftsansvarig rätt väg.

Innan du raderar: kontrollera om appen kan exportera din data. Den som byggt två år av kategoriserad utgiftshistorik har något som är värt att ta med sig, och en app som inte låter dig få ut den är en app du är inlåst i.

Så väljer du: fyra profiler

Frågan om vilken app som är bäst har inget generellt svar, men den har fyra ganska bra svar. Leta rätt på profilen du känner igen dig i och läs tabellen igen med den egenskapen i fokus.

Nybörjaren ska inte börja med det mest avancerade verktyget. Den vanligaste orsaken till att en budget dör är att den kräver för mycket arbete i vecka tre. Välj en app med automatisk koppling och kategorisering i gratisnivån, acceptera att kategoriseringen gissar fel ibland, och nöj dig med att se mönstret den första månaden. Det gäller inte minst studenter och andra med små marginaler: välj en app vars gratisnivå räcker, och betala inget förrän budgeten överlevt två månader.

Paret eller hushållet har ett annat problem än en enskild person: två inkomster, gemensamma utgifter och två uppfattningar om vad som är rimligt. Här är den delade funktionen viktigare än allt annat, och det är värt att kontrollera om delningen kräver betald nivå. Prata också igenom vad ni delar. Full insyn i varandras alla transaktioner passar inte alla hushåll, och det är ett beslut som är enklare att ta i förväg än att backa ur i efterhand.

Detaljkontrollanten vill styra varje krona framåt, inte bara mäta bakåt. Leta efter stöd för nollbaserad budget, hantering av återkommande utgifter och export av data. Det är också den profil där en betald app oftast är värd pengarna, eftersom metodstödet är hela produkten.

Den som inte vill koppla banken har ett fullt legitimt skäl att välja bort automatiken, och behöver då en app där manuell registrering är en fullvärdig väg och inte ett nödläge. Ingen tredje part får då tillgång till dina kontouppgifter alls, och budgeten blir dessutom mer närvarande. Priset är arbetet, och det ska vägas in innan du börjar.

Kom igång med budgeten

En budget som ska hålla behöver bygga på verkliga siffror, inte på vad du tror att du gör av med. Därför börjar arbetet bakåt, inte framåt.

50/30/20, kuvertmetoden och nollbaserad budget

Apparna bygger på olika modeller, och det är enklare att välja app när du vet vilken modell du vill följa. Tre återkommer.

50/30/20 fördelar inkomsten efter skatt på ungefär hälften till nödvändiga utgifter, knappt en tredjedel till annat och en femtedel till sparande och amortering. Modellen är en utgångspunkt och ingen norm. Vid höga boendekostnader går femtiodelen inte ihop, och då är poängen att synliggöra obalansen, inte att pressa in siffrorna i mallen. Fördelen är att den är lätt att komma igång med.

Kuvertmetoden kommer från tiden med kontanter: pengarna delades upp i kuvert per ändamål, och när kuvertet var tomt var det tomt. Digitalt motsvaras det av separata konton eller av potter i appen. Metoden är effektiv just för att gränsen är konkret, och den passar den som har svårt att stanna vid en siffra i ett diagram.

Nollbaserad budget innebär att varje krona får en uppgift tills inkomsten är fördelad till noll. Sparande är också en uppgift, så noll betyder inte att allt är utgivet. Modellen är den mest krävande och den mest träffsäkra, och den kräver en app som är byggd för den. Ingår lån i budgeten är det värt att räkna på amorteringstakten separat, till exempel i lånekalkylatorn.

Funktionerna som avgör om du fortsätter använda appen

Nästan alla appar klarar att visa ett cirkeldiagram över förra månaden. Det är inte där skillnaden ligger. Sex funktioner avgör i praktiken om appen är kvar på telefonen om ett halvår.

• Kategorisering som går att rätta. Automatiken gissar fel, särskilt på butiker som säljer flera saker. Det avgörande är om rättelsen lärs in, så att samma butik hamnar rätt nästa gång. En app som gissar lika fel varje månad blir en app du slutar öppna.
• Återkommande utgifter. Abonnemang, försäkringar och medlemsavgifter ska kunna markeras som återkommande och budgeteras automatiskt. Det är också här appen gör mest nytta, eftersom glömda abonnemang är den vanligaste tysta utgiften.
• Delning. Om budgeten är gemensam måste den vara gemensam på riktigt, med kontroll över vad respektive person ser.
• Notiser som går att styra. En notis vid överskriden budgetgräns är användbar. Sex notiser om dagen leder till att aviseringarna stängs av helt, och då försvinner även den användbara.
• Export av data. Möjligheten att få ut historiken i en fil är både en praktisk fråga och en rättighetsfråga. Den avgör om du är fri att byta app.
• Prognos. Ett värde för hur månaden ser ut att sluta, baserat på utfallet hittills, är mer användbart än en sammanställning som kommer när månaden redan är slut. Budgeten ska gå att styra medan den pågår.

När en app inte räcker

En budgetapp är ett mätinstrument. Den är utmärkt när problemet är att du inte vet vart pengarna tar vägen, och den är otillräcklig när problemet är att pengarna inte räcker.

Är obalansen strukturell, alltså att utgifterna överstiger inkomsterna varje månad och att gapet täcks med krediter, är nästa steg inte en bättre app. Två vägar är relevanta, och de utesluter inte varandra.

Den ena är att se över kreditkostnaderna. Har du flera dyra smålån och kontokrediter kan en genomräknad samling av lån och krediter sänka den samlade kostnaden, men bara om den nya effektiva räntan är lägre än den vägda räntan på det du löser och du behåller ungefär samma återbetalningstid. Hur den beräkningen görs, och var fällorna ligger, går vi igenom i guiden om privatlån.

Den andra vägen är rådgivning, och den är kostnadsfri.

Så bedömer vi budgetappar

Vi publicerar modellen så att du kan räkna efter. Vikterna summerar till 100 %, och ersättning ingår inte som kriterium. Ingen av apparna i jämförelsen är annonspartner till Finera, och sidan innehåller inga annonslänkar till dem.

Två saker mäter vi medvetet inte. Vi sätter inga stjärnbetyg utifrån omdömen i App Store och Google Play, eftersom vi inte har samlat in dem själva och inte kan verifiera dem. Och vi betygsätter inte design, eftersom det inte går att belägga och eftersom det sällan är det som avgör om en budget överlever tredje månaden.

Uppgifterna om pris, gratisnivå och bankkoppling hämtas från apparnas egna webbplatser och användarvillkor och kontrolleras av redaktionen innan de publiceras. Datumet i tabellen visar när uppgifterna senast stämdes av. Regelverket kring bankkoppling bygger på lagen (2010:751) om betaltjänster, direktiv (EU) 2015/2366 och Finansinspektionens information, och varje sådant påstående har en källa i listan längst ned.

Vanliga frågor om budgetappar

Ordlista

Kontoinformationstjänst

Tjänst som med ditt samtycke hämtar och sammanställer uppgifter om dina betalkonton. Definierad i lagen (2010:751) om betaltjänster och tillstånds- eller registreringspliktig hos Finansinspektionen. Det är den tjänst en budgetapp med bankkoppling bygger på.

PSD2

EU:s andra betaltjänstdirektiv, direktiv (EU) 2015/2366. Regelverket som ger tredjepartsleverantörer rätt att med ditt samtycke läsa kontouppgifter hos din bank, och som ställer kraven på hur det ska ske.

Stark kundautentisering

Identifiering med minst två av varandra oberoende faktorer. I Sverige sker det i praktiken med BankID. Det är så du godkänner att appen får läsa dina konton, utan att lämna ut dina bankinloggningsuppgifter till appen.

Freemium

Prismodell där grundfunktionen är gratis medan vissa funktioner kräver betalning. I budgetappar ligger oftast bankkoppling, delad budget, obegränsad historik eller export bakom betalväggen.

Kategorisering

Att varje transaktion placeras i en utgiftsgrupp, automatiskt eller för hand. Kvaliteten på kategoriseringen avgör hur användbar budgeten blir, och en app som lär sig av dina rättelser är värd mer än en som inte gör det.

Nollbaserad budget

Metod där varje krona av inkomsten tilldelas en uppgift tills summan är noll. Sparande räknas som en uppgift, så noll betyder att allt är fördelat, inte att allt är utgivet.

Kuvertmetoden

Metod där pengarna delas upp per ändamål, ursprungligen i fysiska kuvert och i dag i separata konton eller potter i appen. När potten är tom är den tom, vilket gör gränsen konkret.

Buffert

Sparade pengar avsatta för oväntade utgifter, placerade så att du kommer åt dem omgående. Bufferten är det första sparmålet i de flesta budgetmodeller, före allt annat sparande.

KALP

Kvar att leva på. Det belopp som återstår när boende, lån, andra skulder och schabloniserade levnadskostnader dragits från inkomsten. Måttet saknar legaldefinition men används av långivare vid kreditprövning, och är ett användbart riktmärke även i en egen budget.

Ekonomiapp

App som samlar konton, kort och ibland lån och sparande på ett ställe för överblick bakåt. Skiljer sig från en budgetapp, som sätter gränser framåt, och från en sparapp, som styr pengar mot ett mål.