Fasträntekonto: vad banken betalar för att du låser pengarna

Vad ett fasträntekonto är, och vad du byter bort

Ett fasträntekonto är ett sparkonto med två egenskaper som hänger ihop: räntan är låst på en avtalad nivå, och pengarna är låsta under en avtalad tid. Bindningstiderna på den svenska marknaden går från tre månader och uppåt; de flesta banker stannar vid fem år, och enstaka konton i vår data går längre än så. Under den tiden ändras din ränta inte, oavsett vad Riksbanken gör och oavsett vad banken erbjuder nya sparare.

Produkten säljs på räntan, men den bör bedömas på bytesaffären. Du får en säkerhet: du vet exakt vad du får, och du slipper se räntan sjunka om räntemiljön vänder ned. Du lämnar ifrån dig en annan säkerhet: möjligheten att göra något annat med pengarna. Den som förstår att båda sidorna av affären har ett värde ställer den rätta frågan, nämligen om premien du får är tillräckligt stor för det du lämnar ifrån dig.

Namnet varierar mellan bankerna. Fasträntekonto, bundet sparkonto och sparkonto med bunden ränta betyder samma sak. Vissa banker kallar det tidsbunden inlåning i villkorstexten. Det du ska leta efter i produktbladet är två uppgifter: räntans nivå och den period den gäller för. En ränta utan en period bredvid sig går inte att jämföra med någonting.

Bundet mot fritt sparande

Ett fritt sparkonto har rörlig ränta och uttag samma dag. Banken kan ändra räntan när den vill, oftast med kort varsel, och du kan flytta pengarna när du vill. Det är den spegelvända affären: full flexibilitet, ingen visshet om räntan.

De två produkterna löser olika problem och ska inte ställas mot varandra som om den ena vore bättre. Fritt sparande är rätt verktyg för buffert, för pengar som ska användas inom kort och för allt du inte har en bestämd plan för. Bundet sparande är rätt verktyg för ett belopp med ett känt slutdatum, till exempel en kontantinsats om två år eller en skatteinbetalning du redan vet storleken på. Vilka fria sparkonton som ger mest just nu, och hur räntejakten mellan bankerna ser ut, går vi igenom i vår genomgång av sparkonto med fri ränta. Den här sidan handlar bara om den bundna varianten.

Ingen lagstadgad rätt att ta ut pengarna i förtid

Här finns en asymmetri i svensk rätt som är värd att känna till, eftersom den går åt andra hållet än de flesta tror.

Lånar du pengar har du ett tvingande skydd. 32 § konsumentkreditlagen säger att konsumenten har rätt att betala sin skuld till kreditgivaren före den avtalade förfallotiden, och den rätten kan inte avtalas bort. Du kan alltså alltid ta dig ur ett lån i förtid.

Sparar du pengar finns ingen motsvarighet. Det finns ingen bestämmelse som ger dig rätt att lösa upp en bunden insättning i förtid. Vad som gäller avgörs uteslutande av bankens villkor, och de skiljer sig åt. Vissa banker tillåter förtida uttag mot att du förlorar hela eller delar av den upplupna räntan. Andra tillåter det bara vid dödsfall. Några tillåter det inte alls under bindningstiden.

Praktiskt betyder det två saker. Läs villkoret om förtida uttag innan du binder, inte efter, och behandla det som den viktigaste raden i avtalet efter räntan. Och bind aldrig pengar du kan behöva, med tanken att det säkert går att lösa om det kniper. Kanske gör det det. Kanske inte.

Fasträntekonton: räntor, bindningstider och villkor

Tabellen nedan visar de två högsta annonserade räntorna för var och en av de sex vanligaste bindningstiderna, hämtade ur vår räntedatabas. Den är sorterad på bindningstid stigande och därefter på högsta ränta, av ett enkelt skäl: räntor för olika bindningstider är inte jämförbara med varandra. Ett treårskonto med högre ränta än ett tremånaderskonto är inte ett bättre erbjudande, det är ett annat erbjudande.

Ersättning från bankerna påverkar aldrig ordningen. Betygsmodellen längre ner är publicerad med vikter så att du kan räkna efter.

Så läser du tabellen

Räntan hör ihop med bindningstiden. Jämför bara rader med samma tid. Vill du veta om ett tvåårskonto är bra tittar du på de andra tvåårskontona, inte på den högsta siffran i hela tabellen.

Ränteutbetalningen är en prisuppgift, inte en detalj. Ett konto där räntan läggs till kapitalet varje år ger ränta på ränta. Ett konto där räntan betalas ut till ett annat konto gör det inte. Två konton med exakt samma räntesats ger därför olika mycket pengar, och skillnaden växer med bindningstiden.

Minsta insättning avgör om kontot ens är aktuellt för dig. Bundna konton har oftare en beloppsgräns än fria, och den ligger typiskt i storleksordningen tiotusentals kronor. Flera banker har också ett tak per kund, vilket är värt att kontrollera innan du planerar att flytta ett större belopp.

Garantikolumnen är inte en formalitet. Ett konto hos ett institut vars insättningsgaranti tillhör ett annat lands system kan vara helt i sin ordning, men det är en annan myndighet, en annan process och i vissa fall en annan valuta för takbeloppet. Den skillnaden ska du känna till innan du väljer på ränta. Enskilda banker beskriver vi separat i våra omdömen, till exempel SBAB.

Insättningsgarantin gäller per institut, inte per konto

Insättningsgarantin är själva anledningen till att ett sparkonto kan jämföras med statspapper i risk. Skyddet gäller upp till 1 150 000 kr per person och institut från 1 januari 2026 (Riksgälden, hämtat 8 augusti 2026). Bundna konton omfattas på precis samma sätt som fria.

Beloppsgränsen har sin grund i 4 § lagen om insättningsgaranti, som knyter ersättningen till det belopp i kronor som följer av EU:s insättningsgarantidirektiv. Utbetalningsfristen står i 9 §:

Ersättningar ska göras tillgängliga för insättarna inom sju arbetsdagar.

Fristen räknas från Finansinspektionens beslut, från institutets konkurs eller från att en utländsk myndighet förklarat insättningarna indisponibla. Att pengarna var bundna spelar ingen roll för utbetalningen.

Tre saker missförstås ofta, och alla tre kostar pengar om de missförstås:

1. Taket gäller per institut, inte per konto. Har du 700 000 kr på ett fasträntekonto och 600 000 kr på ett fritt sparkonto i samma bank är 1 300 000 kr insatta i ett och samma institut, och 150 000 kr ligger utanför skyddet.
2. Flera varumärken kan dela på samma tillstånd. Två sparkonton som ser ut att ligga i olika banker kan tillhöra samma institut, och då delar de på ett och samma tak. Kontrollera vilket institut som står som avtalspart i villkoren, och slå upp det i Finansinspektionens företagsregister.
3. Utländska institut har ofta ett annat garantisystem. En bank med tillstånd i ett annat EU-land omfattas normalt av det landets garanti, som bygger på samma direktiv men administreras av en annan myndighet. Det är ingen invändning i sig, men det bör inte upptäckas först den dagen det behövs.

Har du mer än takbeloppet att placera är slutsatsen praktisk: fördela sparandet på flera institut i stället för att jaga den sista tiondelen av en procentenhet hos en enda bank. En översikt över vilka banker som finns på den svenska marknaden och vad de erbjuder finns i vår banköversikt.

Lönar det sig att binda? Räkna på tre saker

Frågan går att göra hanterlig. Den handlar om tre saker, och bara den tredje är svår.

1. Vad är premien? Skillnaden mellan den bundna räntan och den ränta du har på ditt fria konto i dag, uttryckt i kronor efter skatt.
2. När behöver du pengarna? Är svaret osäkert är frågan redan besvarad: bind inte.
3. Vad är sannolikt att den fria räntan gör under perioden? Här finns inget facit, men det finns en publicerad prognos att förhålla sig till.

Vad räntebanan säger just nu

Styrräntan är 1,75 % och har varit oförändrad sedan 1 oktober 2025 (Riksbanken, uttag 3 augusti 2026). Räntebanan i Penningpolitisk rapport från juni 2026 lutar svagt uppåt: 1,76 % tredje kvartalet 2026, 1,93 % andra kvartalet 2027 och 2,07 % andra kvartalet 2028. Den långsiktigt neutrala styrräntan bedöms ligga mellan 1,5 och 3 %.

Vad betyder det för bindningsbeslutet? Bundna sparräntor prissätts utifrån marknadens förväntningar på framtida korta räntor, inte utifrån dagens styrränta. Ligger prognosen svagt uppåt är det ett rimligt antagande att bankerna redan har räknat in den uppgången i de långa bindningstiderna. Att binda länge blir då inte en gratis försäkring mot fallande räntor, utan ett ställningstagande: du tjänar på det om räntorna utvecklas svagare än prognosen, och förlorar på det om de utvecklas starkare.

Det omvända gäller också, och är den situation där bundet sparande verkligen lyser. I ett läge där styrräntan väntas falla snabbt är en lång bindning ett sätt att behålla dagens nivå medan de fria kontona sjunker. Just nu är det inte det läge marknaden prisar in. Hur samma räntemiljö slår igenom på lånesidan, där rörelserna är betydligt större, syns i vår genomgång av bolåneräntor.

Vad du får betalt för att låsa

Skillnaden mellan den bundna och den fria räntan är en likviditetspremie. Den är priset på din möjlighet att ändra dig, och den blir mycket lättare att värdera när den räknas om till kronor. Hur mycket marknaden i stort betalar för bindningen syns i SCB:s finansmarknadsstatistik: i juni 2026 gav hushållens konton med bindningstid eller begränsade uttag i genomsnitt 1,29 %, mot 0,47 % på nya insättningar totalt.

Ett räkneexempel med runda tal. Anta att det bundna kontot ger 0,45 procentenheter mer än ditt fria sparkonto, och att du binder 100 000 kr i ett år. Premien är då 450 kr före skatt och 315 kr efter 30 % skatt på räntan. Det är hela ersättningen för att beloppet är oåtkomligt i tolv månader.

Är 315 kr mycket eller lite? Det beror helt på beloppet och på hur säker du är på att du klarar dig utan pengarna. På 500 000 kr är samma premie 1 575 kr efter skatt, och då börjar det handla om riktiga pengar. På 40 000 kr är den 126 kr, och då är bindningen sällan värd besväret. Det är därför fasträntekonton i praktiken är en produkt för större belopp, vilket också är förklaringen till att bankerna sätter minimigränser.

Brytpunkten: så räknar du själv

Att binda på ett år lönar sig om genomsnittet av den rörliga räntan under de tolv månaderna blir lägre än den bundna räntan. Så enkelt är det, och det gör beslutet räknebart.

Säg att det bundna kontot ger 2,85 % i ett år och att ditt fria konto ger 2,40 % i dag. Om den fria räntan ligger stilla på 2,40 % hela året vinner bindningen med 0,45 procentenheter. För att det fria kontot ska gå jämnt upp måste snittet nå 2,85 %. Ligger den fria räntan kvar på 2,40 % under det första halvåret måste den alltså stiga till över 3,30 % och ligga kvar där hela andra halvåret, eftersom snittet av 2,40 och 3,30 är just 2,85.

Sätt den siffran mot räntebanan. Kräver brytpunkten en uppgång som är betydligt större än det Riksbanken själv prognosticerar är bindningen en rimlig affär. Räcker en måttlig uppgång för att den fria räntan ska gå om, betalar du för lite för att låsa pengarna.

Två saker att hålla i huvudet när du räknar. Bankernas fria sparräntor följer inte styrräntan ett till ett, utan justeras med eftersläpning och olika mycket hos olika banker. Och den fria räntan kan sänkas när som helst, medan den bundna inte kan det under bindningstiden. Det är just den asymmetrin du köper.

Välj bindningstid: 3 månader till 5 år

Utgångspunkten ska vara när du behöver pengarna, inte vilken siffra som ser högst ut. En bindningstid som är längre än ditt behov är inte en bonus, den är en risk du inte får betalt för.

Tre till sex månader passar pengar med ett nära slutdatum, till exempel ett belopp som ska betalas till Skatteverket eller en insats i en affär som närmar sig. Premien mot det fria kontot är liten, men risken att du behöver pengarna under tiden är också liten.

Tolv månader är den vanligaste bindningstiden och den där utbudet är störst. Ett år är kort nog för att prognosen ska vara meningsfull och långt nog för att premien ska märkas.

Två till tre år passar när du har ett bestämt mål på den horisonten och när du bedömer att räntorna snarare faller än stiger. Ju längre bindningstid, desto mer betyder ränteutbetalningen: skillnaden mellan konton med och utan kapitalisering växer år för år.

Fem år är en lång tid att inte kunna ändra sig i en ekonomi som kan se helt annorlunda ut. Bind bara pengar du med säkerhet inte behöver, och bara om premien mot de kortare tiderna är väsentlig. Är skillnaden mellan tre och fem års bindning några få tiondelar får du väldigt lite betalt för två extra år utan handlingsutrymme.

Räntestege: dela upp sparandet i trappsteg

Konflikten mellan ränta och tillgänglighet går att mildra utan att välja bort någon av delarna. Tekniken kallas räntestege och går ut på att du delar upp beloppet på flera konton med olika förfallodatum i stället för att lägga allt på en enda bindningstid.

Så här kan en stege på 300 000 kr se ut. Du delar beloppet i tre delar om 100 000 kr och binder dem på tolv, tjugofyra respektive trettiosex månader. Efter ett år förfaller den första delen. Behöver du pengarna är de tillgängliga. Behöver du dem inte binder du om dem på trettiosex månader. Efter tre år har du en stege där varje del ligger på den längsta bindningstiden, samtidigt som en tredjedel av kapitalet frigörs varje år.

Stegen gör tre saker på en gång. Du får den längre bindningstidens ränta på det mesta av kapitalet. Du har alltid ett förfall inom tolv månader, vilket är en form av tillgänglighet utan att bryta något avtal. Och du sprider ut ränterisken över tiden i stället för att låsa hela beloppet till en enda dags räntenivå, vilket gör att du slipper frågan om du band vid rätt tillfälle.

Priset är att det blir fler konton att hålla reda på och fler förfallodagar att bevaka. Lägg in dem i kalendern direkt när du öppnar kontona, av skäl som framgår av avsnittet om fallgropar.

Ränteutbetalning och ränta på ränta

Två fasträntekonton med exakt samma räntesats kan ge olika mycket pengar. Skillnaden sitter i när räntan betalas ut och om den läggs till kapitalet.

Kapitalisering på kontot betyder att räntan läggs till ditt saldo, oftast en gång per år, och att nästa års ränta räknas på det högre beloppet. Det är ränta på ränta.

Utbetalning till ett annat konto betyder att räntan lämnar fasträntekontot. Kapitalet står stilla på samma nivå hela bindningstiden, och du får ingen ränta på räntan inne på kontot. Pengarna är förstås inte borta, men de förräntas till det andra kontots villkor.

Räkneexempel med runda tal: 100 000 kr i fem år till 3,00 %. Med årlig kapitalisering växer beloppet till cirka 115 927 kr, alltså 15 927 kr i ränta. Betalas räntan i stället ut varje år blir det 3 000 kr per år i fem år, alltså 15 000 kr. Skillnaden är cirka 927 kr på samma räntesats och samma bindningstid, enbart på grund av var räntan hamnar.

Det finns en variant till som är lätt att missa: räntan betalas ut först vid bindningstidens slut, utan årlig kapitalisering. Då får du hela räntan på en gång, utan ränta på ränta, och hela beloppet hamnar dessutom på ett enda beskattningsår. Det spelar sällan roll för skatten, eftersom kapitalinkomster beskattas proportionellt och inte progressivt, men det påverkar när skatten ska betalas och kan i vissa fall påverka underlaget för bostadsbidrag eller andra inkomstprövade förmåner.

Skatt på fasträntekonto

Räntan är en kapitalinkomst. Enligt 65 kap. 7 § inkomstskattelagen är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 % av överskottet i inkomstslaget kapital för fysiska personer. Banken lämnar kontrolluppgift till Skatteverket, och beloppet är normalt förifyllt i din deklaration. Du behöver alltså inte räkna fram något själv, men du bör kontrollera att uppgiften stämmer med kontoutdraget.

Ett fasträntekonto kan inte ligga i ett investeringssparkonto. ISK är en sparform för värdepapper, inte för bankinlåning, och schablonbeskattningen där gäller inte sparkonton. Ränta på sparkonto beskattas alltid konventionellt med 30 %, oavsett hur länge pengarna varit bundna.

Har du ränteutgifter samma år, till exempel på ett bolån, kvittas de mot ränteinkomsterna inom inkomstslaget kapital. Det är en av få situationer där ett fasträntekonto och ett lån möts i deklarationen, och den är värd att känna till om du sparar bundet samtidigt som du har lån.

Vad som blir kvar efter skatt

Räkna alltid på nettot. En bruttoränta multipliceras med 0,7 för att bli det du får behålla. 3,00 % före skatt blir 2,10 % efter skatt. 2,45 % blir 1,72 %. Det är den senare siffran som ska jämföras med prisutvecklingen, inte den första.

Nästa steg är inflationen. Inflationstakten enligt KPIF var 0,7 % i juli 2026 enligt SCB:s snabbstatistik, och mot den nivån ger det första exemplet ungefär 1,4 procentenheter i real köpkraftsökning och det andra ungefär 1,0. Räkna också mot Riksbankens inflationsmål på 2 %: då återstår bara ungefär 0,1 procentenhet i det första exemplet, och i det andra är realräntan negativ. Det gör inte sparandet meningslöst: ett fasträntekonto ska bevara värde med känd risk, inte skapa förmögenhet. Men det förklarar varför bundet sparande passar för pengar med ett bestämt syfte och en bestämd horisont, medan långsiktigt sparande med avkastningskrav kräver en annan sorts risk.

Fem fallgropar i villkoren

Det som avgör om ett fasträntekonto blir en bra affär står sällan i räntan. Det står i fem rader i villkoren.

1. Automatisk förlängning. Många konton binds om automatiskt med en ny lika lång period om du inte säger till före förfallodagen, och då till den ränta som gäller just den dagen. Du kan alltså bli bunden ett år till på en ränta du aldrig har jämfört. Ta reda på vilken uppsägningsfrist som gäller och lägg in en påminnelse i kalendern flera veckor före förfallodagen.

2. Räntan betalas först vid förfall. Kontrollera om räntan kapitaliseras årligen eller betalas ut vid bindningstidens slut. På långa bindningstider är skillnaden tusenlappar, som räkneexemplet ovan visar, och den syns inte i räntesatsen.

3. Minsta och högsta insättning. Minimigränsen avgör om kontot är aktuellt. Takgränsen avgör om du kan lägga hela beloppet där, eller om du behöver sprida det ändå. Båda gränserna står i villkoren, inte i marknadsföringen.

4. Vilken garanti som gäller och hur mycket den täcker. Takbeloppet är 1 150 000 kr per person och institut i det svenska systemet från 1 januari 2026 enligt Riksgälden. Har du mer än så, eller flera konton i samma institut, är spridning på flera institut den enda åtgärd som faktiskt hjälper.

5. Villkoret om förtida uttag. Det finns ingen lagstadgad rätt att komma åt pengarna i förtid. Läs vad banken erbjuder, om något, och till vilket pris. Utgå inte från att det finns en väg ut.

Ångerrätt och vad som gäller om du ändrar dig

Öppnar du kontot på distans, alltså på nätet eller i appen, är avtalet ett distansavtal om en finansiell tjänst. Då gäller lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (2005:59).

Ångerfristen är enligt 3 kap. 13 § fjorton dagar. Undantaget är privat pensionssparande, där fristen är trettio dagar. Enligt 17 § börjar fristen löpa den dag avtalet ingås, men aldrig tidigare än den dag du får avtalsvillkoren och informationen. Får du dokumentationen några dagar senare börjar fristen då.

Ett undantag är värt att känna till. Enligt 3 kap. 15 § gäller ångerrätten inte en finansiell tjänst vars pris beror på sådana svängningar på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka. Den bestämmelsen tar sikte på produkter vars värde rör sig med marknaden under själva ångerfristen, till exempel fondandelar och valuta. En insättning med avtalad fast ränta har inte den egenskapen, eftersom priset är bestämt i avtalet. Kontrollera ändå vad banken skriver om ångerrätt i sin förhandsinformation, eftersom det är där du får bankens egen bedömning.

Ångerrätten är ett skyddsnät för de första dagarna, inte en jämförelsemetod. Den löser inte problemet att du ändrar dig efter sex månader, för då finns bara bankens villkor om förtida uttag att luta sig mot.

Passar ett fasträntekonto dig?

Produkten är inte bra eller dålig i sig. Den är rätt eller fel för ett visst belopp med ett visst syfte.

Bufferten ska aldrig bindas

Bufferten finns för det du inte kan förutse: en trasig bil, ett inkomstbortfall, en tandläkarräkning. Pengar du inte kommer åt fyller inte den funktionen, hur bra räntan än är. Är bufferten bunden och något händer blir alternativet ofta att låna dyrt i stället, och då har den halva procentenheten i högre sparränta blivit en riktigt dålig affär.

Ordningen är därför enkel. Först en buffert på ett fritt sparkonto med uttag samma dag. Sedan, av det som blir över, den del som har ett känt syfte och ett känt datum. Det är den delen som är kandidat för bindning. Har du svårt att se hur mycket som faktiskt blir över varje månad är en budgetapp ett enklare första steg än att välja bindningstid.

Alternativ till fasträntekonto

Fyra alternativ ligger nära, och de skiljer sig åt på precis de punkter som avgör om de passar dig: risk, tillgänglighet och om insättningsgarantin gäller.

Fritt sparkonto. Lägre ränta, men uttag samma dag och samma insättningsgaranti. Det självklara valet för buffert och för pengar utan bestämt datum. Vi jämför räntorna löpande i vår genomgång av sparkonto med fri ränta.

Räntefond. En fond som äger räntebärande värdepapper. Går att sälja när du vill, men värdet kan både stiga och falla, fonden tar ut en avgift och insättningsgarantin gäller inte. En kort räntefond har liten kursrisk, en lång har mer. Att jämföra en räntefonds historiska avkastning med en avtalad sparränta är att jämföra ett utfall med ett löfte.

Statspapper och säkerställda obligationer. Låg kreditrisk och en känd ränta om du behåller papperet till förfall, men handeln kräver ett värdepapperskonto och prissättningen är svårare att överblicka för ett hushåll. För de flesta är ett fasträntekonto ett enklare sätt att uppnå ungefär samma sak.

Fondrobot. En annan produkt för ett annat syfte: långsiktigt sparande med marknadsrisk, där värdet kan falla och där ingen garanti finns. Den kan vara rätt för pengar med tio års horisont, men den är aldrig ett substitut för ett bundet sparkonto med känt slutdatum. Hur avgifter och risknivåer skiljer sig åt går vi igenom i jämförelsen av fondrobotar.

Poängen är inte att det ena är bättre. Poängen är att ett fasträntekonto är den enda av produkterna som ger dig en känd ränta, ett känt slutdatum och ett statligt garanterat kapital på samma gång. Det är exakt den kombinationen du betalar för genom att avstå från flexibilitet.

Så jämför vi fasträntekonton

Vi publicerar modellen så att du kan räkna efter. Vikterna summerar till 100 %, och ersättning från bankerna ingår inte som kriterium och påverkar aldrig ordningen i tabellen.

Räntor, bindningstider, beloppsgränser och villkor kommer ur vår egen räntedatabas, som samlar bankernas egna webbplatser och villkorsdokument. Datumet under tabellen visar när den sämst kontrollerade raden senast stämdes av mot källan, inte när sidan redigerades. Marknadsdata hämtas från Riksbanken, SCB och Riksgälden, och varje husfakta i den här artikeln har en källa i listan längst ner. Hela vår metod finns beskriven på sidan så rankar vi.

Vi sätter inga stjärnbetyg på banker utifrån kundomdömen vi inte samlat in själva, och vi rangordnar aldrig ett konto högt på ränta ensam om institutet står utanför en insättningsgaranti. Det vi kan belägga publicerar vi. Det vi inte kan belägga utelämnar vi.

Så öppnar du ett fasträntekonto

Vanliga frågor om fasträntekonto

Ordlista

Fasträntekonto

Sparkonto med avtalad ränta under en avtalad bindningstid. Kallas också bundet sparkonto eller tidsbunden inlåning.

Bindningstid

Den period räntan är låst och pengarna inte kan tas ut. Vanligen mellan tre månader och fem år.

Likviditetspremie

Skillnaden mellan den bundna och den fria räntan. Ersättningen för att du avstår från att kunna använda pengarna under bindningstiden.

Kapitalisering

Att räntan läggs till kapitalet på kontot i stället för att betalas ut. Det är kapitaliseringen som ger ränta på ränta.

Insättningsgaranti

Statligt skydd för pengar på konto hos anslutna institut, upp till 1 150 000 kr per person och institut från 1 januari 2026 enligt Riksgälden. Ersättningen ska göras tillgänglig inom sju arbetsdagar enligt 9 § lagen om insättningsgaranti.

Institut

Den juridiska person som har tillståndet och som du ingår avtal med. Flera varumärken kan tillhöra samma institut, och då delar de på samma garantitak.

Automatisk förlängning

Villkor som binder om kontot en ny period till då gällande ränta om du inte säger upp det före förfallodagen.

Räntestege

Att dela upp sparandet på flera bindningstider så att en del av kapitalet förfaller varje år.

Realränta

Räntan efter skatt minus inflationen, alltså den faktiska förändringen i köpkraft. Det är den siffran som avgör om sparandet behåller sitt värde.

Räntebana

Riksbankens publicerade prognos för styrräntans utveckling. Den ligger till grund för marknadens prissättning av bundna räntor.

Styrränta

Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg, 1,75 % sedan 1 oktober 2025. Den påverkar bankernas inlåningsräntor, men inte ett till ett.

Kontrolluppgift

Uppgiften banken lämnar till Skatteverket om den ränta du fått under året. Den gör att beloppet normalt är förifyllt i deklarationen.