Spara pengar: så mycket, var och i vilken ordning

Sparkonton hos svenska banker och plattformar

Tabellen nedan är en ingång till marknaden, inte en rangordning. Den visar vad bankerna annonserar, hur du kommer åt pengarna och var insättningsgarantin gäller. Den sista kolumnen är den som oftast saknas i svenska sparkontotabeller, trots att den avgör vad kontot är värt den dag banken inte kan betala.

Sorteringen är högsta annonserade ränta, en rad per bank. Här står bara konton med rörlig ränta och utan bindningstid — bundna konton har vi samlat under fasträntekonto. Ersättning från bankerna påverkar aldrig ordningen, och betygsmodellen längre ner är publicerad så att du kan räkna efter. Vill du se den kompletta och rangordnade jämförelsen av enskilda konton finns den på bästa sparräntan just nu.

Så mycket skiljer det mot genomsnittskontot

Skillnaden mellan ett bra och ett dåligt sparkonto går att mäta exakt. Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik var hushållens genomsnittliga ränta på nya insättningar 0,47 % i juni 2026, medan räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag låg på 1,29 %. Ett år tidigare var motsvarande siffror 0,67 % och 1,55 %, så nivån har sjunkit i båda kategorierna.

Sätt det i förhållande till Riksbankens styrränta, som är 1,75 % och har varit oförändrad sedan 1 oktober 2025. Det genomsnittliga nya sparkontot ger alltså betydligt mindre än den ränta banken själv kan få över natten. Det är inte olagligt och inte ovanligt, men det är en kostnad du bär frivilligt.

Volymerna visar hur stor den kostnaden är i praktiken. Hushållens totala inlåning hos monetära finansinstitut uppgick till 2 983 miljarder kr i juni 2026, varav 2 225 miljarder kr, alltså 75 %, stod på avistakonton. Tre fjärdedelar av hushållens banksparande ligger med andra ord på den kontotyp som ger minst. På 100 000 kr är skillnaden mellan 0,47 % och 2,50 % drygt 2 000 kr per år före skatt, och det enda som krävs för att flytta pengarna är ett kontoöppnande och en överföring.

Sparkonton som förmedlas av en plattform

Vissa sparkonton är förmedlade: pengarna stannar inte hos den bank vars namn står på kontot, utan plattformen tar emot din insättning och placerar den hos en ansluten bank, som sätter räntan och som faktiskt håller pengarna. Vår datakälla anger sällan vilken bank som tar emot, så tabellen kan inte märka ut vilka rader det gäller. Kontrollera därför i villkoren vilket institut som står som mottagare innan du sätter in pengar.

För dig spelar det roll på ett konkret sätt. Insättningsgarantin gäller hos den mottagande banken, och den räknas ihop med annat sparande du redan har där. Har du 500 000 kr direkt hos en bank och plattformen placerar ytterligare 800 000 kr hos samma bank, är det totalen som prövas mot garantitaket, inte de två kontona var för sig. Kontrollera därför vilket institut som står som mottagare innan du sätter in belopp i närheten av taket.

Fördelen är den motsatta sidan av samma mynt: du får tillgång till flera bankers räntor genom ett gränssnitt och slipper öppna konto på varje ställe. Det du betalar med är ett steg mer att hålla reda på, och att räntan kan ändras av en bank du inte själv valt.

Hur mycket bör du spara?

Det finns ingen myndighetsfastställd nivå för hur mycket ett hushåll bör spara. De tumregler som cirkulerar, tio procent av lönen eller tre månadslöner i buffert, är just tumregler utan författningsstöd. De kan fungera som utgångspunkt, men de svarar inte på frågan för ditt hushåll. Det gör däremot dina egna utgifter.

Bufferten kommer först

Bufferten har ett enda syfte: att en oväntad utgift ska kunna betalas utan kredit. Det gör att den ska mätas i månader av dina egna utgifter och inte i ett fast kronbelopp. Två hushåll med samma inkomst kan behöva helt olika buffertar, eftersom boendekostnad, familjestorlek och hur trygg anställningen är skiljer sig åt.

Räkna fram din nivå i tre steg:

1. Summera dina fasta utgifter en normalmånad: boende, försäkringar, abonnemang, transport, mat och amorteringar.
2. Bestäm hur många månader bufferten ska räcka. Ju längre uppsägningstid och ju stabilare inkomst, desto färre månader behövs.
3. Lägg till de enskilda utgifter som faktiskt kan komma: självrisken i din försäkring, en tandläkarräkning eller en trasig vitvara.

Poängen med bufferten är ekonomisk och inte psykologisk. Räntan på nya konsumtionslån var 7,51 % i juni 2026 enligt SCB. Varje krona i bufferten som gör att du slipper låna är alltså värd väsentligt mer än räntan på sparkontot, även när sparräntan är låg. Det är därför bufferten kommer före allt annat sparande, och det är också därför den ska ligga på ett konto med fria uttag.

Andelen av lönen är en följd av budgeten

Frågan om hur många procent av lönen som ska sparas är ställd baklänges. Sparandet är det som blir över när inkomsterna möter utgifterna, och det enda sättet att öka det varaktigt är att flytta en av de två. En sparandegrad du inte klarar leder till att pengarna tas tillbaka från sparkontot i slutet av månaden, vilket ser ut som sparande men inte är det.

Det som fungerar i praktiken är att göra sparandet till en fast utgift. En stående överföring till sparkontot samma dag som lönen kommer flyttar beslutet från slutet av månaden till början, och då konkurrerar sparandet inte längre med allt annat. Vad utrymmet faktiskt är får du fram genom att kartlägga utgifterna i några månader. Verktygen för det går vi igenom i guiden om budgetappar.

Har du lån är kalkylen kvar att leva på ett bra sätt att se hur stort utrymmet är när alla åtaganden är betalda. Samma kalkyl som långivarna använder i kreditprövningen kan du göra själv i vår KALP-kalkylator.

Ordningen mellan bufferten, lånen och det långsiktiga

Ordningen mellan målen avgör mer än valet av sparform. Den som placerar långsiktigt med en dyr kreditskuld kvar betalar mer i ränta än sparandet rimligen ger, och den som saknar buffert tvingas sälja eller låna vid nästa oväntade utgift.

1. En liten startbuffert. Nog för att klara en självrisk eller en oväntad räkning utan att låna.
2. Dyra krediter. Kortkrediter, avbetalningar och privatlån med hög ränta. Att betala av dem är en säker avkastning som motsvarar räntan efter skatt. Har du flera dyra krediter kan samla lån och krediter vara ett alternativ, men bara om den nya räntan är lägre och löptiden inte förlängs.
3. Full buffert. Det antal månader du räknade fram ovan, på ett konto med fria uttag och insättningsgaranti.
4. Målsparande med känd tidpunkt. Kontantinsats, resa, renovering. Här är fasträntekonto ofta rätt, eftersom du vet när pengarna behövs.
5. Långsiktigt sparande. Först här är fonder och aktier motiverade, eftersom värdet kan falla och du behöver kunna vänta ut det.

Bästa sättet att spara pengar beror på målet

Valet av sparform följer av när pengarna ska användas, inte av vilken avkastning som verkar högst. Ju kortare horisont, desto viktigare är det att beloppet är förutsägbart. Ju längre horisont, desto mer talar för att acceptera svängningar i utbyte mot förväntad avkastning.

Sparkonto med fria uttag

Ett sparkonto ger en nominellt bestämd ränta, pengarna är tillgängliga direkt och beloppet kan inte falla. Det är hela poängen: bufferten ska finnas kvar exakt när du behöver den, och då är förutsägbarhet viktigare än några tiondels procentenheter.

Tre saker är värda att kontrollera innan du öppnar. Om räntan gäller hela beloppet eller bara upp till en viss gräns. Om den är en introduktionsränta som faller efter några månader. Och hur många avgiftsfria uttag som ingår per år, eftersom ett konto med hög ränta men begränsade uttag inte är ett buffertkonto även om det marknadsförs som sparkonto. Aktuella nivåer per bank jämför vi på bästa sparräntan just nu.

Fasträntekonto

På ett fasträntekonto binder du pengarna en bestämd tid och får en ränta som ligger fast under perioden. Skillnaden mot ett rörligt konto syns i statistiken: konton med bindningstid eller begränsade uttag gav 1,29 % i juni 2026 mot 0,47 % på nya insättningar generellt, enligt SCB.

Priset för det är att pengarna är låsta. Uttag i förtid är antingen omöjligt eller förenat med en kostnad, beroende på bankens villkor. Det gör fasträntekontot fel plats för bufferten och rätt plats för pengar med en känd tidpunkt. Bindningstider, stegar och vad som händer vid förfall går vi igenom i guiden om fasträntekonto.

Fonder och aktier

Fonder och aktier saknar insättningsgaranti och har inget garanterat belopp. Värdet kan falla, och det kan falla just när du behöver pengarna. I utbyte får du ta del av den avkastning börsen ger över tid, och över långa perioder har den historiskt varit högre än inlåningsräntan. Historisk avkastning är dock ingen utfästelse om framtiden, och vi publicerar ingen siffra på förväntad börsavkastning eftersom vi inte kan belägga den för en enskild sparares horisont.

Två saker påverkar resultatet och går att styra över: avgiften och risknivån. Avgiften tas ut varje år oavsett hur det går, och den är därför den enda kostnaden du känner till i förväg. Risknivån ska matcha horisonten, inte tvärtom. Pengar som kan behövas inom ett par år hör inte hemma på börsen, oavsett hur låg sparräntan är.

Fondrobot

En fondrobot är en tjänst som sätter samman och sköter en portfölj åt dig utifrån den risknivå du väljer. Den löser ett verkligt problem, nämligen att många aldrig kommer igång eftersom valet av fonder känns för stort, och den tar betalt för det genom en avgift ovanpå fondernas egna avgifter. Om den avgiften är rimlig beror på vad alternativet är, och det jämför vi i guiden om fondrobot.

Insättningsgarantin: vad staten faktiskt skyddar

Insättningsgarantin innebär att staten ersätter dina pengar på konto om banken går i konkurs. Den är skälet till att ett sparkonto är en annan sorts placering än en fond, och den är den enskilt viktigaste uppgiften att kontrollera innan du flyttar ett större belopp till en bank du inte känner till sedan tidigare.

Beloppet och vad det räknas per

Riksgälden har beslutat att det högsta ersättningsbeloppet ändras från 1 050 000 kr till 1 150 000 kr per person och institut från och med den 1 januari 2026. Bakgrunden är en regelbunden omräkning: länder inom EES som anger beloppet i en annan valuta än euro ska vart femte år kontrollera att det motsvarar 100 000 euro och justera om avvikelsen blivit för stor.

Två ord i formuleringen bär hela innebörden. Per person betyder att ett konto som är öppnat i två eller flera personers namn räknas för varje person för sig. Per institut betyder att alla dina konton i samma bank räknas ihop till ett belopp. Har du 1 500 000 kr fördelat på tre konton i samma bank är summan över taket, medan samma pengar fördelade på tre banker skyddas fullt ut.

Vilka omfattas? Banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag med tillstånd från Finansinspektionen att ta emot kunders pengar på konto omfattas automatiskt av insättningsgarantin. Att kontrollera tillståndet tar en minut i Finansinspektionens företagsregister. I vissa fall kan ersättning betalas upp till 5 miljoner kr, till exempel i samband med avyttring av privatbostad, vilket är värt att känna till just den period då köpeskillingen står på kontot.

När garantin fungerar annorlunda än du tror

Tre situationer skiljer sig från huvudregeln, och alla tre är vanliga.

• Filial till ett utländskt institut. Har du pengar på konto i en filial till ett utländskt institut i Sverige är det insättningsgarantin i institutets hemland som gäller. Skyddet uttrycks då normalt i euro, och beloppet blir ett annat än det svenska. Flera banker som marknadsförs på svenska mot svenska sparare hör hit.
• Förmedlade konton. Ligger pengarna hos en mottagande bank via en plattform är det den bankens garantiutrymme som förbrukas, tillsammans med annat sparande du har där.
• Värdepapper. Fonder och aktier omfattas inte av insättningsgarantin. Där finns i stället investerarskyddet, som gäller om institutet går i konkurs och dina värdepapper inte kan lämnas ut. Ersättningen är då högst 250 000 kr. Skyddet täcker inte att värdet på innehavet har fallit, det är en helt annan sak.

Skatten på ditt sparande

Skatten avgör hur mycket av avkastningen du behåller, och reglerna skiljer sig åt mellan kontotyperna på ett sätt som får konsekvenser för vad som passar vad. Två saker har ändrats till 2026, och båda är värda att räkna om utifrån.

Ränta på sparkonto

Ränta på ett sparkonto beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital. Svenska banker lämnar kontrolluppgift till Skatteverket och drar normalt preliminärskatt på räntan, vilket gör att beloppet du ser är nettot. Det betyder också att en annonserad ränta på 2,50 % i praktiken är 1,75 % för dig.

Konsekvensen är enkel att tillämpa: jämför alltid räntor efter skatt när du ställer sparande mot en lånekostnad. Ränteavdraget för lån utan säkerhet är dessutom helt borta från inkomstår 2026, vilket gör att lånets ränta ska räknas fullt ut medan sparandets ränta ska räknas efter skatt. Skillnaden blir större än många tror.

ISK och kapitalförsäkring 2026

Ett investeringssparkonto beskattas inte på vinsten utan på innehavet. Skatteverket beskriver principen så här: procentsatsen för schablonintäkten är statslåneräntan den 30 november året innan inkomståret plus en procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 %. Statslåneräntan var 2,55 % den 30 november 2025, vilket ger 3,55 % för inkomstår 2026. Schablonintäkten beskattas sedan med 30 %, alltså 1,065 % av underlaget.

Från och med 1 januari 2026 höjs den skattefria grundnivån till 300 000 kr. Har du mindre än så på ditt ISK betalar du alltså ingen skatt alls på sparandet. Fribeloppet gäller per person och räknas gemensamt för investeringssparkonto, kapitalförsäkring och PEPP-produkter, inte per konto. Att sprida sparandet på flera banker ger därför inget extra fribelopp, till skillnad från insättningsgarantin som räknas per institut.

Så väljer du kontotyp

Tabellen sammanfattar skillnaderna. Den avgörande frågan är inte vilken kontotyp som har lägst skatt i teorin, utan vilken som passar det du ska göra: bufferten hör hemma där beloppet är säkert och skyddat, det långsiktiga där skatten tas på underlaget.

Inflationen avgör om sparandet växer

Ett sparkonto kan växa i kronor och ändå krympa i köpkraft. Det som avgör är realräntan, alltså räntan efter skatt minus inflationen. Inflationstakten enligt KPIF var 0,7 % i juli 2026 enligt SCB:s snabbstatistik, en nedgång från 1,3 % i juni, med den ordinarie publiceringen den 13 augusti 2026. Enligt KPI var inflationstakten preliminärt 0,2 % i juli.

Tabellen ställer räntan efter skatt mot KPIF för juni, 1,3 %, eftersom SCB-snitten i de två översta raderna avser juni. De två nedersta raderna är räkneexempel på räntenivåer. Skatten är 30 % på räntan, och kronbeloppen avser 100 000 kr under ett år.

Läs raderna uppifrån och ner. Ett avistakonto med genomsnittsränta tappade cirka 970 kr i köpkraft per 100 000 kr under ett år med junis inflationstakt, trots att saldot växte med 330 kr efter skatt. Först vid en ränta över ungefär 1,9 % blir realräntan positiv vid den inflationsnivån, eftersom skatten tar 30 % av räntan innan inflationen får sitt.

Två slutsatser följer. Den första är att ett dåligt sparkonto inte är ett neutralt val utan en långsam förlust. Den andra är att inflationen rör sig snabbare än sparräntorna: när inflationstakten föll från 1,3 % i juni till 0,7 % i juli 2026 sjönk den ränta som krävs för positiv realränta från ungefär 1,9 % till ungefär 1,0 %, utan att banken gjort någonting.

Ränta på ränta

Ränta på ränta betyder att avkastningen i sin tur ger avkastning. Effekten är blygsam de första åren och dominerar på lång sikt, och det är därför tidpunkten då du börjar betyder mer än de flesta enskilda val du gör därefter.

Tabellen visar ett månadssparande på 1 000 kr med insättning i slutet av varje månad. De tre avkastningsnivåerna är räkneantaganden valda för att visa hur effekten skalar. De är inte prognoser, och de säger ingenting om vad en viss sparform kommer att ge.

Lägg märke till hur skillnaden mellan kolumnerna växer nedåt i tabellen. Efter fem år skiljer det cirka 8 300 kr mellan 1 % och 6 %, alltså mindre än en månadslön för många. Efter trettio år skiljer det närmare 585 000 kr på samma insatta belopp. Det är inte högre insättningar som gör skillnaden, utan tid.

Två saker tabellen inte visar är värda att lägga till. Skatt och avgifter är inte inräknade, och de tar en del av avkastningen varje år. Och en högre antagen avkastning kommer i verkligheten med svängningar: raden för 6 % förutsätter att du kan låta pengarna vara i trettio år utan att sälja när värdet fallit.

Spara eller amortera?

Frågan går att räkna på och behöver inte avgöras på känsla. Jämför lånets ränta med sparräntan efter skatt. Är lånets ränta högre ger en amortering en högre och dessutom säker avkastning.

Siffrorna för juni 2026 gör jämförelsen enkel. Genomsnittsräntan på nya konsumtionslån var 7,51 % och på nya bolån 2,87 %, medan nya insättningar gav 0,47 %, allt enligt SCB. Ett sparkonto med 2,50 % ger 1,75 % efter skatt. Det slår inte ens ett bolån, och är inte i närheten av ett konsumtionslån.

Tre förbehåll gör bilden fullständig. Bufferten går först, eftersom en amortering du inte kan ta tillbaka tvingar fram en ny kredit vid nästa oväntade utgift. Ett bolån har dessutom ränteavdrag på 30 % upp till 100 000 kr i ränta och 21 % däröver, vilket sänker den effektiva lånekostnaden, medan avdraget för lån utan säkerhet är helt borta från inkomstår 2026. Och amorteringskravet på ett bolån är ett åtagande du redan har, medan extraamortering är frivillig. Vad som gäller för just din bolåneränta går vi igenom under bolåneräntor, och hela bolånevertikalen finns samlad under bolån.

Spara till barn

Det första valet är i vems namn sparandet står, och det valet är svårare att ändra än de flesta tror. Sparar du i eget namn behåller du rådigheten och kan bestämma när och hur pengarna ska användas. Sparar du i barnets namn är pengarna barnets, och de blir barnets att förfoga över vid arton års ålder.

Sparande i barnets namn omfattas dessutom av reglerna om förvaltning av omyndigas tillgångar. Överstiger tillgångarna en viss nivå eller gäller det vissa typer av medel tillkommer överförmyndarens kontroll, och uttag kan då kräva samtycke. Det är en trygghet för barnet, men det innebär att du inte fritt kan använda pengarna ens för något du anser är till barnets bästa.

Det andra valet är sparformen, och där avgör horisonten. Ett barnsparande som ska användas om femton eller arton år är per definition långsiktigt, vilket är det läge då svängningar är lättast att bära. Ett sparande som ska räcka till körkortet om tre år är det inte. Skattemässigt gäller samma regler som för ditt eget sparande: fribeloppet på investeringssparkonto räknas per person, så ett konto i barnets namn har ett eget fribelopp.

Kom igång

Misstag som kostar pengar

De dyraste misstagen i sparande handlar sällan om att välja fel fond. De handlar om att pengarna står på fel konto, att skyddet inte är kontrollerat eller att en dyr kredit får ligga kvar vid sidan av sparandet.

Alla våra guider om sparande

Den här sidan svarar på hur mycket du bör spara och var pengarna hör hemma. Undersidorna jämför de enskilda produkterna, alla med avläsningsdatum och källa.

• Bästa sparräntan just nu — sparkontona rangordnade, med villkoren bredvid räntan så att en introduktionsränta inte kan förväxlas med en löpande.
• Fasträntekonto — bindningstider, räntestegar, vad som händer vid förfall och när det lönar sig att låsa pengarna.
• Fondrobot — vad tjänsterna gör åt dig, vad de kostar utöver fondavgiften och hur risknivåerna skiljer sig åt.
• Budgetappar — verktygen som visar var pengarna faktiskt tar vägen, vilket är det som avgör hur stort sparutrymmet är.

Har du lån vid sidan av sparandet hänger de två ihop. Jämförelsen av banker som helhet finns under bästa banken, och vill du se hur vi bedömer aktörerna i våra jämförelser står metoden på så rankar vi.

Så bedömer vi sparkonton

Modellen nedan används på samtliga sidor i sparvertikalen. Vikterna summerar till 100 %, ersättning ingår inte som kriterium och påverkar aldrig ordningen. Vi publicerar modellen just för att du ska kunna räkna efter och invända mot den. Hur vi tjänar pengar står på så tjänar vi pengar.

Ett val i modellen förtjänar en förklaring: skydd och tillstånd väger 20 % trots att insättningsgaranti är regel snarare än undantag på svenska sparkonton. Skälet är att viktningen fångar skillnaden mellan svensk garanti, hemlandets garanti och ett förmedlat konto där ditt garantiutrymme delas med annat sparande. Den skillnaden syns aldrig i räntan, men den är hela anledningen till att sparkontot är en annan produkt än en fond.

Vanliga frågor om att spara pengar

Ordlista

Avistakonto

Konto utan bindningstid där pengarna är tillgängliga direkt. Tre fjärdedelar av hushållens inlåning stod på avistakonton i juni 2026 enligt SCB.

Insättningsgaranti

Statlig garanti som ersätter pengar på konto om institutet går i konkurs. Högsta ersättningsbelopp är 1 150 000 kr per person och institut sedan 1 januari 2026.

Investerarskydd

Skydd för värdepapper som ett institut förvarar åt dig och inte kan lämna ut vid konkurs. Ersättningen är högst 250 000 kr och täcker inte värdefall.

Realränta

Räntan efter skatt minus inflationen. Det är realräntan som avgör om sparandet ökar i köpkraft, inte den annonserade räntan.

Schablonintäkt

Den beräknade intäkt som ett investeringssparkonto beskattas på. För inkomstår 2026 är den 3,55 % av kapitalunderlaget, beskattad med 30 %.

Kapitalunderlag

Underlaget som schablonintäkten räknas på. Från 2026 är underlag upp till 300 000 kr skattefritt, gemensamt för dina ISK, kapitalförsäkringar och PEPP-produkter.

Statslåneränta

Räntan som styr schablonintäkten. Den 30 november 2025 var den 2,55 %, vilket ger 3,55 % för inkomstår 2026 efter tillägget på en procentenhet.

Fasträntekonto

Sparkonto där räntan ligger fast under en bestämd bindningstid och pengarna inte kan tas ut fritt före förfall.

Buffert

Det sparande som ska täcka oväntade utgifter utan kredit. Mäts i månader av dina egna utgifter och har ingen myndighetsfastställd nivå.

Ränta på ränta

Att avkastningen i sin tur ger avkastning. Effekten är liten de första åren och växer med tiden.

Förmedlat sparkonto

Konto där en plattform tar emot insättningen och placerar pengarna hos en ansluten bank. Insättningsgarantin gäller hos den mottagande banken.

KPIF

Konsumentprisindex med fast ränta, måttet Riksbanken använder för inflationsmålet. Inflationstakten enligt KPIF var 0,7 % i juli 2026.