Kontokredit – jämför räntor och villkor 2026

Jämför kontokrediter – hela marknaden 2026

Tabellen nedan samlar kontokrediter från långivare som använder UC och långivare som tar kreditupplysningen någon annanstans, på samma sida. Kolumnen Upplysning via visar vilket kreditupplysningsbolag som får din förfrågan, och kolumnen Anmärkning vad långivaren själv uppger om betalningsanmärkningar. Det är de två uppgifter som oftast saknas i jämförelser, och de avgör både vilka krediter du kan få och vad ansökan syns i för register.

Lägg märke till spännvidden i räntekolumnerna. Den nominella räntan går från 7,90 % i lägsta annonserade från-ränta upp till räntetaket 22,00 %, och de effektiva räntorna i långivarnas egna exempel sträcker sig över 30 % när avgifter och månadsvis kapitalisering räknas in. Vilket erbjudande du faktiskt får avgörs av kreditprövningen, inte av tabellen. Den bästa kontokrediten 2026 är därför den med lägst effektiv ränta och en avgiftsmodell som passar ditt uttagsmönster, inte nödvändigtvis den med lägst skyltränta.

* Effektiv ränta enligt långivarens eget representativa exempel där inget spann publiceras. Hur vi väger samman uppgifterna beskrivs öppet i betygsmodellen längre ner, och ersättning från långivare påverkar aldrig ordningen. Flera av krediterna i tabellen ligger vid lagens räntetak – se vad räntetaket och kostnadstaket innebär innan du ansöker. Uppgiften om kreditupplysningsbolag är hämtad från långivarens egen villkorssida och kan ändras, så kontrollera den i ansökningsflödet.

En sak ska sägas redan här, eftersom den påverkar hur du bör läsa hela tabellen: behöver du mer än cirka 30 000 kr, eller vet du redan att återbetalningen tar mer än ett år, är ett privatlån med amorteringsplan i regel det billigare valet. Vill du väga kontokrediten mot andra lånetyper kan du jämföra lån i vår samlade översikt.

Vad är en kontokredit och hur fungerar den?

En kontokredit är ett kreditutrymme som beviljas en gång och sedan används fritt. Du ansöker, långivaren gör en kreditprövning och sätter en kreditgräns, till exempel 20 000 kr. Därefter tar du ut pengar när du behöver, upp till gränsen, och betalar ränta bara på det du faktiskt utnyttjat och bara för de dagar du utnyttjat det. Använder du ingenting kostar krediten normalt ingenting i ränta, även om vissa långivare tar en månadsavgift för själva kontot.

Konstruktionen skiljer sig i grunden från ett privatlån eller snabblån, där hela beloppet betalas ut på en gång och amorteras enligt en bestämd plan tills lånet är slut. En kontokredit har ingen slutpunkt inbyggd. Avtalet löper tills det sägs upp, och det är både styrkan och risken: utrymmet finns alltid där, även de månader det hade varit bättre att låta det vara.

Kontokrediten är en egen produktkategori, inte ett lån med annat namn. Den marknadsförs också under namn som kontokredit, kredit på kontot, flexkredit eller låneutrymme. För företag finns motsvarigheten checkkredit, som prissätts och prövas på andra villkor – den går vi igenom i guiden om företagslån.

Revolverande kredit – lånet som fylls på igen

Branschtermen för konstruktionen är revolverande kredit: utrymmet återställs i takt med att du betalar tillbaka. Ett exempel gör mekaniken tydlig. Din gräns är 20 000 kr och du tar ut 10 000 kr. Kvar att utnyttja: 10 000 kr. Nästa månad betalar du tillbaka 5 000 kr. Kvar att utnyttja: 15 000 kr, direkt och utan ny ansökan. Kreditkort fungerar på samma sätt, medan ett privatlån är motsatsen: där krymper skulden mot noll och avtalet upphör när sista amorteringen är betald.

Det revolverande är förklaringen till att en kontokredit kan leva i åratal. Så länge avtalet inte sägs upp finns det beviljade utrymmet kvar, syns i kreditupplysningar och kan räknas med som möjlig skuld när andra långivare prövar dig. Det återkommer vi till i avsnittet om att avsluta krediten.

Så beräknas räntan – dag för dag på utnyttjat belopp

Räntan på en kontokredit räknas normalt per dag på det utnyttjade beloppet. Räkneexemplet nedan använder 22,00 % nominell årsränta, vilket är lagens tak just nu och den nivå flera krediter i tabellen ligger på. Utnyttjar du 10 000 kr blir dagsräntan 10 000 kr gånger 22 % delat med 365 dagar, ungefär 6 kr per dag. Tio dagar kostar cirka 60 kr, en hel månad cirka 180 kr, ett helt år cirka 2 200 kr, före avgifter.

Dagsräkningen är skälet till att kontokrediten kan vara ett rimligt verktyg för korta, små behov trots den höga räntesatsen: lånar du 5 000 kr i en vecka till 22 % kostar räntan runt 21 kr. Men samma mekanik gör krediten dyr när utnyttjandet blir stående. Samma 5 000 kr som ligger utnyttjade året runt kostar cirka 1 100 kr i ränta per år, år efter år, utan att skulden minskar av sig själv.

Den effektiva räntan på en kontokredit ser ofta avskräckande hög ut, över 30 % hos flera långivare i tabellen. Det beror dels på avgifter, dels på att räntan kapitaliseras månadsvis: 22 % nominellt blir cirka 24,4 % effektivt även helt utan avgifter. Jämför effektiva räntor mellan kontokrediter, men var medveten om att långivarnas exempel räknas på olika belopp och tider och därför inte är exakt jämförbara med varandra.

Minimibelopp – fällan som gör krediten dyr

Varje månad ska du betala minst ett minimibelopp, ofta en procentandel av utnyttjad kredit eller ett lägsta krontal enligt avtalet. Minimibeloppet är konstruerat för att hålla krediten igång, inte för att bli av med skulden. Räkna själv: vid 22 % nominell ränta är räntedelen på 10 000 kr utnyttjat cirka 180 kr i månaden. Är minimibeloppet 300 kr går alltså mer än hälften av inbetalningen till ränta och mindre än hälften till att faktiskt minska skulden, och återbetalningen drar ut på tiden i flera år.

Kontokredit hos banken eller fristående långivare?

Många möter ordet kontokredit första gången hos sin egen bank, som ett erbjudande om kredit kopplad till lönekontot. Det är samma produktkonstruktion som de fristående krediterna i tabellen, men två saker skiljer i praktiken. Bankernas kontokrediter prissätts ofta klart lägre än de fristående långivarnas, och de beviljas ofta med krav på att du har ditt övriga engagemang i banken, som lönekonto eller bolån. De fristående krediterna är i gengäld snabbare att få, ställer mildare krav och kräver inget kundförhållande sedan tidigare.

Exakta räntor för bankernas kontokrediter varierar med kundförhållandet och publiceras inte alltid öppet, så vi anger inga siffror vi inte kunnat kontrollera. Principen är däremot enkel att använda: har du en bank i dag, fråga den först. En kredit på lönekontot hos din befintliga bank är ofta det billigaste sättet att få just en kontokredits flexibilitet, och ett nej därifrån är värdefull information innan du vänder dig till långivare med räntor vid taket.

Kontrollera samtidigt att den långivare du väljer får låna ut alls. Sedan 1 juli 2025 gäller enligt 1 kap. 7 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse att bara kreditinstitut, alltså banker och kreditmarknadsbolag, får lämna eller förmedla krediter till konsumenter, och övergångstiden för äldre tillstånd löpte ut 31 juli 2026. En minuts sökning i Finansinspektionens företagsregister innan du lämnar dina uppgifter räcker. Jämförelser publicerade före 2026 kan innehålla kreditgivare som inte längre får ge nya krediter.

Vad kostar en kontokredit?

Tre delar bygger kostnaden: räntan på utnyttjat belopp, avgifterna och tiden. Räntan gick vi igenom ovan, cirka 6 kr per dag per 10 000 kr vid räntetaket. Tiden är den faktor du själv styr mest över, och den slår hårdast. Ett uttag på 15 000 kr kostar cirka 275 kr i ränta om det betalas tillbaka på en månad, men cirka 3 300 kr om det ligger ute ett helt år, räknat till 22 % nominellt utan avgifter.

Jämförelsen mot ett privatlån är rak. Ett behov på 25 000 kr som betalas tillbaka över två år kostar cirka 6 100 kr i ränta med en kredit till 22 % nominell ränta, räknat som annuitet utan avgifter. Samma belopp och tid till 7,51 %, snitträntan på nya konsumtionslån i juni 2026 enligt SCB, kostar cirka 2 000 kr. Tre gånger priset är vad flexibiliteten kostar när behovet inte är kort, och det är därför beslutsguiden längre ner tar produktvalet på allvar.

Kalkylatorn nedan, som också finns som fristående lånekalkylator, räknar på annuitet med fast månadsbetalning. En kontokredit amorterar du i egen takt, men räkningen fungerar som planeringsverktyg: sätt beloppet till det du tänker utnyttja, räntan till kreditens nominella ränta och löptiden till den tid du realistiskt behöver för att bli skuldfri. Månadsbeloppet som visas är då den inbetalningstakt du behöver hålla.

Diagrammet ovan räknar på ett privatlån, men mekaniken är identisk för en kontokredit: samma skuld till samma ränta blir mångdubbelt dyrare när återbetalningen får ta längre tid. För en kontokredit finns dessutom ingen avtalad slutpunkt som tvingar fram amorteringen, så det är du själv som måste sätta den.

Avgifterna som avgör – uppläggning, uttag, månadsavgift

Kontokrediter tar avgifter på fler sätt än lån, och avgiftsmodellen kan avgöra vilken kredit som blir billigast för just ditt mönster. Tre typer förekommer. Uppläggningsavgift tas ut en gång när krediten öppnas och får enligt 19 c § konsumentkreditlagen inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet, alltså 592 kr under 2026. Uttagsavgift tas ut per uttag, som ett fast belopp eller en procent av uttaget. Månadsavgift eller aviavgift tas ut löpande, ibland även månader då krediten inte används.

Räkna på ditt eget mönster innan du väljer. En kredit med noll i ränta på pappret men uttagsavgift på varje uttag blir dyr för den som gör många små uttag, och en månadsavgift på till exempel 45 kr blir 540 kr per år oavsett hur lite du utnyttjar. Alla avgifter som är en förutsättning för krediten ska ingå i den effektiva räntan, så jämför den, och kontrollera i avtalet vilka avgifter som tillkommer per uttag. Avgifterna per långivare står i tabellens avgiftskolumn.

Räntetak, kostnadstak – och vad som hände med högkostnadskrediten

Här skiljer sig den här sidan från det mesta som skrivits om kontokrediter, för regelverket gjordes om 2025 och många jämförelser beskriver fortfarande det gamla. Fram till 1 mars 2025 fanns kategorin högkostnadskredit i konsumentkreditlagen, med särskilda regler och ett räntetak på referensräntan plus 40 procentenheter, och de flesta kontokrediter föll i den kategorin. Genom SFS 2024:1238, baserad på prop. 2024/25:17, avskaffades kategorin helt och taken skärptes till att gälla alla konsumentkrediter.

Det som gäller nu är tre tak, oavsett långivare och marknadsföring:

1. Räntetak, 19 a §: varken kredit- eller dröjsmålsräntan får överstiga referensräntan plus 20 procentenheter. Referensräntan är 2,00 % för perioden 1 juli till 31 december 2026 (SFS 2026:1490), så taket är 22,00 % just nu. Det träffar den nominella räntan – den effektiva får lagligen ligga högre när avgifter räknas in, och gör det också i tabellen ovan.
2. Kostnadstak, 19 b §: kreditens samlade kostnader får aldrig överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet. Du kan alltså aldrig tvingas betala tillbaka mer än dubbla beloppet, hur länge skulden än ligger.
3. Avgiftstak, 19 c §: uppläggningsavgiften får inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet, 592 kr under 2026.

Den särskilda varningsruta som tidigare krävdes just för högkostnadskrediter är också historia. I stället gäller sedan 1 mars 2025 en upplysningsplikt för all kreditmarknadsföring enligt 7 b § konsumentkreditlagen och Konsumentverkets föreskrifter KOVFS 2025:1: rubriken "Att låna kostar pengar!" med information om risker och om vart du kan vända dig, samma upplysning som ligger överst på den här sidan. Ser du en sida som talar om högkostnadskrediter eller ett tak på 40 procentenheter är informationen inaktuell.

Kontokredit utan UC

En stor del av alla som söker kontokredit söker den uttryckligen utan UC. Frasen är marknadsföring och betyder något smalare än den låter: långivaren hämtar kreditupplysningen hos ett annat kreditupplysningsbolag än UC, i praktiken Creditsafe eller Dun & Bradstreet, ibland kompletterat med kontodata som du själv delar via en tjänst som Kreditz. Din UC-score påverkas inte av förfrågan, och andra långivare som frågar UC ser inte att du ansökt. Det är hela skillnaden.

Kreditprövningen försvinner däremot aldrig. 12 § konsumentkreditlagen säger ordagrant:

Näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande.

Lagen kräver tillräckliga uppgifter, inte uppgifter från ett visst bolag. Det är därför utan UC är lagligt och samtidigt aldrig betyder utan prövning. I tabellen överst ser du vilket upplysningsbolag varje långivare uppger att den använder, och sex av sju rader är krediter utan UC. Hela fördjupningen om upplysningsbolagen, vad som syns var och hur länge förfrågningar ligger kvar finns i vår guide om lån utan UC. Samma egenskap finns hos kreditkort utan UC, som vi jämför på en egen sida.

Kontokredit med betalningsanmärkning

Flera av långivarna i tabellen prövar ansökningar trots betalningsanmärkning, se kolumnen Anmärkning. De gör en helhetsbedömning av inkomster, utgifter och skulder i stället för att sortera bort alla med en registrerad anmärkning. Skilj på två saker som ofta blandas ihop: en betalningsanmärkning är en historisk notering om en obetald skuld, medan ett aktivt skuldsaldo hos Kronofogden betyder att du har obetalda skulder under indrivning just nu. Anmärkningen accepteras av vissa, skuldsaldot är ett hinder hos nästan alla.

Får du avslag på grund av uppgifter ur en extern databas har du enligt 13 § konsumentkreditlagen rätt att få veta det och vilken databas som användes. Använd den rätten och kontrollera vad som faktiskt står om dig. Vilka långivare som prövar trots anmärkning, och vad de tittar på i stället, går vi igenom i guiderna om lån med betalningsanmärkning och lån vid låg kreditvärdighet.

Det här kostar det att slippa UC

UC-friheten är inte gratis, och det är den jämförelse som nästan aldrig görs. Långivarna som avstår UC tar generellt mer betalt: i vår tabell ligger utan UC-krediterna vid räntetaket 22,00 % nominellt, medan marknadens billigaste kontokrediter annonserar från-räntor under 10 % och snittet för nya konsumtionslån var 7,51 % i juni 2026 enligt SCB. I kronor: 20 000 kr fullt utnyttjat i ett år kostar cirka 4 400 kr i ränta vid 22 %, mot cirka 1 500 kr vid 7,51 %. Skillnaden, närmare 3 000 kr per år, är priset för att UC inte får förfrågan.

Slutsatsen är inte att utan UC alltid är fel. Den är att du bör veta varför du betalar premien. Skyddar du din UC-score inför en nära förestående bolåneansökan kan det vara ett medvetet val. Väljer du utan UC för att du fått avslag på vanliga krediter är premien i stället en varningssignal om att ett nytt åtagande kan vara fel väg, och då är avsnittet om varningssignaler viktigare än någon tabell.

Kontokredit, kreditkort eller privatlån – vad ska du välja?

De tre produkterna löser olika problem, och det vanligaste misstaget är att välja produkt efter hur snabb ansökan är i stället för efter behovet. Tabellen ställer dem bredvid varandra.

Kontokredit vs kreditkort

Kreditkortets räntefria period, ofta uppåt 50 till 60 dagar beroende på kort och fakturadatum, gör kortet till det billigare verktyget för köp du betalar tillbaka inom en månad eller två: rätt använt kostar det noll kronor i ränta. Kontokreditens fördel är att den ger kontanter direkt till bankkontot, vilket kortet bara ger via dyra kontantuttag, och att den fungerar för räkningar och överföringar där kort inte tas emot. Behöver du betala något med pengar på kontot vinner krediten, behöver du handla vinner kortet. Du kan jämföra kreditkort i vår egen genomgång.

Kontokredit vs privatlån

Privatlånet vinner på pris, kontokrediten på flexibilitet. Räkneexemplet från kostnadsavsnittet gäller: 25 000 kr över två år kostar cirka 6 100 kr i ränta vid 22 % mot cirka 2 000 kr vid snitträntan för nya konsumtionslån. Tumregeln är därför enkel. Vet du beloppet och att återbetalningen tar mer än ungefär ett år, välj privatlån. Är behovet litet, kort och oförutsägbart, är kontokrediten byggd för det. Och har du redan flera dyra krediter är rätt drag ofta att samla lån och krediter till en lägre ränta i stället för att öppna en ny.

Krav för att beviljas kontokredit

Grundkraven liknar dem för andra krediter utan säkerhet, men nivåerna är ofta lägre satta än för privatlån eftersom beloppen är mindre. Vanliga krav är att du fyllt 18 eller 20 år, har en regelbunden inkomst, är folkbokförd i Sverige och saknar aktivt skuldsaldo hos Kronofogden. Exakta gränser för ålder och inkomst varierar per långivare och framgår av respektive villkorssida, så kontrollera dem innan du ansöker i stället för att chansa med en ansökan som syns i registren.

Kraven är golv, inte löften. Även när du uppfyller allt är det kreditprövningen enligt 12 § som avgör, och långivare med hög andel beviljade ansökningar tar normalt betalt för risken genom räntor vid taket. Hur den avvägningen ser ut, och varför ingen seriös långivare beviljar alla, går vi igenom i guiden om lån med hög beviljandegrad.

Så ansöker du – steg för steg

Använd kontokrediten smart – och ta dig ur den

En kontokredit är ett verktyg för undantag, inte för vardag. Tre vanor skiljer de billiga användarna från de dyra. Den första: betala alltid mer än minimibeloppet, helst ett fast belopp du bestämt i förväg, eftersom minimibeloppet är konstruerat för att hålla skulden vid liv. Den andra: gör extrainbetalningar så fort du kan. Du har enligt 32 § konsumentkreditlagen alltid rätt att betala din skuld i förtid, och på en löpande kredit med rörlig ränta kostar det ingenting. Den tredje: räkna på totalkostnaden i kronor en gång i kvartalet. Dagsräntan känns liten, men cirka 6 kr per dag per 10 000 kr blir över 2 000 kr på ett år.

Håll också nere antalet krediter. Två halvutnyttjade kontokrediter kostar mer i avgifter och är svårare att överblicka än en, och varje beviljad gräns räknas som möjlig skuld vid nästa kreditprövning. Har du redan flera dyra krediter och smålån är en genomräknad samling till lägre ränta ofta det enda draget som sänker kostnaden på riktigt, se guiden om att samla lån och krediter.

Varningssignaler – när krediten blivit ett problem

Fyra mönster återkommer när en kontokredit gått från buffert till belastning: mat, räkningar eller andra vardagsutgifter läggs på krediten, saldot ligger ständigt nära maxgränsen, inbetalningarna stannar vid minimibeloppet månad efter månad, eller en ny kredit öppnas för att betala en gammal. Känner du igen ett av mönstren är det läge att stanna upp. Känner du igen flera är rätt väg kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivning, inte en ny kredit. Du hittar din kommuns rådgivning via Hallå konsument. Att konsekvenserna av missade betalningar är på riktigt syns i Finansinspektionens kartläggning av konsumtionslån: i genomsnitt 67 000 kunder fick betalningspåminnelser per månad under 2024 och 8 500 fick inkassokrav.

Så avslutar du en kontokredit

Att bli av med en kontokredit kräver två saker, och de flesta gör bara den första. Steg ett är att betala av hela det utnyttjade beloppet. Steg två är att säga upp avtalet, skriftligt så att du har dokumentation, och begära en bekräftelse på att kontot är avslutat. En avbetald men inte uppsagd kredit finns nämligen kvar som beviljat utrymme: den kan kosta månadsavgift, den syns i kreditupplysningar och den räknas ofta med som möjlig skuld i KALP-kalkylen, kvar att leva på, när du söker bolån. Inför en bolåneansökan är en uppsagd kredit därför värd mer än en outnyttjad.

Fördelar och nackdelar med kontokredit

Så rankar vi kontokrediter

Vi publicerar modellen så att du kan räkna efter. Vikterna summerar till 100 %, och ersättning från långivare ingår inte som kriterium och påverkar aldrig ordningen i tabellen.

Räntor, avgifter och uppgifter om kreditupplysningsbolag hämtas från långivarnas egna webbplatser och prislistor och kontrolleras av redaktionen innan de publiceras. Datumet vid tabellen visar när uppgifterna senast stämdes av. Marknadsdata hämtas från SCB, Riksbanken och Finansinspektionen, och varje siffra i artikeln har en källa i listan längst ner. Det vi inte kan belägga utelämnar vi.

Vanliga frågor om kontokredit