BankID

BankID är en elektronisk legitimation. Den utfärdas av din bank efter att banken har kontrollerat vem du är, och används sedan för två saker: att legitimera dig, alltså visa vem du är, och att skriva under, alltså binda dig vid något.

Skillnaden mellan de två är hela poängen med tekniken, och den syns i texten som visas i appen innan du trycker. En inloggning visar bara vilken tjänst du loggar in på. En underskrift visar vad du skriver under, och den texten är det som blir bindande. Läs den varje gång, även när du är säker på vad du håller på med.

En elektronisk underskrift har rättsverkan i hela EU genom eIDAS-förordningen, som slår fast att en underskrift inte får underkännas enbart för att den är elektronisk. Ett kreditavtal du signerar med BankID är alltså lika bindande som ett du skriver under med penna. Det är en fördel, eftersom du slipper papper — och en risk, eftersom några sekunders ouppmärksamhet ger samma resultat som en påskrift.

BankID ges ut av bankerna, inte av staten, och driften sköts av ett bolag som bankerna gemensamt äger. Det är därför du skaffar och spärrar ditt BankID hos din bank, medan reglerna för hur det fungerar är desamma överallt.

I en ansökan om kredit eller kort dyker BankID upp flera gånger, och de olika stegen betyder helt olika saker. Ordningen ser normalt ut så här:

1. Du legitimerar dig för att starta ansökan. Ingenting är bindande.
2. Du signerar ett samtycke till kreditupplysning. Du godkänner att uppgifter hämtas om dig, inte att du tar ett lån.
3. Långivaren gör kreditprövningen och lämnar ett erbjudande med ränta och avgifter, tillsammans med SEKKI-formuläret.
4. Du signerar kreditavtalet. Först här är du bunden.
5. Pengarna betalas ut eller kortet skickas.

Steg 2 och steg 4 blandas ofta ihop. Ett signerat samtycke till kreditupplysning innebär inte att lånet är beviljat, och det innebär inte heller att du måste ta det som erbjuds. Ett signerat kreditavtal i steg 4 är däremot ett avtal, oavsett om pengarna hunnit betalas ut.

BankID är i dag nyckeln till hela din ekonomi: banken, kortet, lånet, Skatteverket, försäkringen och e-handeln. Det gör legitimationen både bekväm och till bedrägeriets självklara mål. Nästan alla större upplägg går ut på samma sak — att förmå dig att själv legitimera dig eller signera, medan någon annan sitter i andra änden.

En annan sak att känna till är att inloggningar och signeringar loggas. Det gör att en tvist om vem som gjorde vad kan utredas i efterhand, men också att bevisläget blir tungt för den som själv har signerat. Behandla koden som du behandlar din pinkod, och lämna aldrig ut den — inte till familjen, inte till någon som ringer, inte till någon som säger sig behöva hjälpa dig.

• Att en signering med BankID är mindre bindande än en påskrift. En elektronisk underskrift har rättsverkan genom eIDAS-förordningen. Ett kreditavtal signerat med BankID är ett avtal.
• Att BankID är en kreditprövning. BankID visar bara vem du är. Kreditprövningen är en separat bedömning av din ekonomi som långivaren är skyldig att göra enligt konsumentkreditlagen.
• Att ett signerat samtycke till kreditupplysning betyder att du tagit lånet. Det betyder att uppgifter får hämtas om dig. Avtalet ingås först när du signerar kreditavtalet.
• Att man kan signera för att stoppa något. En signering godkänner alltid. Uppmaningar om motsatsen är bedrägeri.
• Att BankID ges ut av staten. Det är bankerna som utfärdar BankID till sina kunder. Du skaffar och spärrar det hos din egen bank.