Kreditupplysning

En kreditupplysning är ett underlag som ett kreditupplysningsföretag sammanställer om dig och säljer till den som ska fatta ett kreditbeslut. Den är alltså inte en handling banken skriver själv, utan en produkt från ett tredje företag. I Sverige är UC, Creditsafe och Dun & Bradstreet de företag som förekommer oftast i låneansökningar.

Verksamheten regleras i kreditupplysningslagen (1973:1173) och står under tillsyn av Integritetsskyddsmyndigheten. Två grundregler är värda att känna till. En upplysning om en privatperson får bara lämnas till den som har ett legitimt behov av uppgifterna, alltså i praktiken någon du har en kreditrelation med eller söker en sådan hos. Och du ska underrättas när en upplysning om dig lämnas ut, med uppgift om vem som har begärt den.

Upplysningen är underlaget, inte beslutet. Långivaren väger in den i sin kreditprövning enligt 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846), tillsammans med det du uppger i ansökan. Lagen kräver tillräckliga uppgifter om din ekonomi men pekar inte ut något visst upplysningsföretag, vilket är hela förklaringen till att begreppet lån utan UC existerar.

Innehållet skiljer sig mellan företagen, men en upplysning om en privatperson bygger typiskt på uppgifter av det här slaget.

• Folkbokföringsuppgifter: namn, adress och civilstånd.
• Inkomstuppgifter från senaste taxeringen, ibland flera år bakåt.
• Innehav av fastighet och taxeringsvärde.
• Krediter som rapporterats in till upplysningsföretagets kreditregister.
• Betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden.
• Uppgift om att andra har begärt en upplysning om dig, och när.

Uppgifterna får inte ligga kvar hur länge som helst. Kreditupplysningslagen sätter gallringsfrister, och de skiljer sig åt beroende på vilken uppgift det gäller.

Att skulden bakom en anmärkning betalas tar alltså inte bort anmärkningen i förtid. Uppgiften ligger kvar tills gallringstiden löper ut. En betald skuld väger däremot ofta lättare i långivarens bedömning, och saknas ett aktivt skuldsaldo hos Kronofogden är det flera långivare som ändå prövar ansökan.

Antalet upplysningar är den del du själv styr över. Ansöker du direkt hos fem banker tas normalt en upplysning per ansökan, alltså fem stycken. Går du via en låneförmedlare tar förmedlaren enligt Finansinspektionen ofta in bara en upplysning, oavsett hur många banker som lämnar bud. Skillnaden syns i din kreditbild vid nästa ansökan.

Det är ändå ingen anledning att låta bli att jämföra. En enstaka upplysning är inte en anmärkning och sänker inte i sig din kreditvärdighet. Det som kan vägas in är ett mönster av många förfrågningar på kort tid, eftersom det kan tolkas som ett tecken på ansträngd ekonomi. Samla därför ansökningarna i tiden i stället för att sprida ut dem.

• Att lån utan UC betyder lån utan kreditupplysning. Det betyder att upplysningen hämtas hos ett annat företag, till exempel Creditsafe eller Dun & Bradstreet. Kreditprövning görs alltid, det kräver 12 § konsumentkreditlagen.
• Att en kreditupplysning är samma sak som en betalningsanmärkning. Upplysningen är sammanställningen. Anmärkningen är en av de uppgifter som kan finnas i den.
• Att en betald skuld raderar anmärkningen. Gallringstiden styr, och den är tre år för privatpersoner. Bara felaktiga uppgifter ska tas bort tidigare.
• Att du inte får veta att en upplysning tagits. Du ska underrättas när en upplysning om dig lämnas ut, och du ska få veta vem som har begärt den.