Riskspridning

Riskspridning är att inte låta ett enda utfall avgöra hur det går. Genom att fördela kapitalet på flera innehav blir konsekvensen av att ett av dem misslyckas begränsad till den andel det utgör, i stället för att bli hela sparandet. Principen är enkel och den är också den enda i sparande som ger något gratis: lägre risk utan att den förväntade avkastningen behöver sänkas.

Spridningen sker i flera dimensioner samtidigt. Mellan innehav, alltså antalet bolag eller värdepapper. Mellan branscher och länder, eftersom bolag i samma bransch ofta drabbas av samma sak. Mellan tillgångsslag, till exempel aktier, räntor och pengar på konto, som rör sig av olika skäl. Och över tid, genom att köpa vid många tillfällen i stället för allt på en dag.

Det finns en gräns för vad spridningen kan göra. Den tar bort bolagsspecifik risk, alltså det som kan hända just ett företag: en förlorad upphandling, ett återkallat produktgodkännande, en konkurs. Den tar inte bort marknadsrisk, alltså att hela marknaden faller samtidigt. Ingen mängd aktier skyddar mot en allmän börsnedgång, och det är precis därför pengar du behöver snart inte ska ligga på börsen alls.

För fonder är spridningen delvis lagreglerad. Placeringsreglerna för värdepappersfonder i lagen (2004:46) om värdepappersfonder begränsar hur stor andel av fonden som får placeras i ett och samma företag, vilket gör att en vanlig fond aldrig kan bestå av ett fåtal innehav. Det är en av de mest konkreta skillnaderna mellan att äga en fond och att äga enskilda aktier.

Anta ett sparande på 100 000 kr fördelat på lika stora innehav. Tabellen visar vad som händer med hela portföljen om exakt ett av innehaven blir värdelöst.

Effekten avtar snabbt i början och långsamt sedan. Steget från ett innehav till fem tar bort fyra femtedelar av skadan. Steget från tjugo till hundra tar bort fyra procentenheter till. Det är därför de flesta får merparten av nyttan redan med en enda bred fond, och varför jakten på ännu fler innehav sällan är det som avgör utfallet.

Antalet är dessutom inte hela sanningen. Tjugo bolag i samma bransch är sämre spridda än fem bolag i fem branscher, eftersom det som slår mot branschen slår mot alla tjugo samtidigt. Titta på vad innehaven är beroende av, inte bara på hur många de är.

Riskspridning avgör om ett bakslag blir en dålig period eller en förlorad sparhorisont. Ett sparande som backar 20 % kommer tillbaka; ett sparande som förlorar allt kommer aldrig tillbaka, oavsett hur marknaden går därefter. Det är den asymmetrin som gör spridningen viktigare än fondvalet.

Principen gäller inte bara värdepapper. Insättningsgarantin täcker 1 150 000 kr per person och institut. Har du 1 500 000 kr på konto hos en och samma bank ligger 350 000 kr utanför garantin, och det åtgärdas genom att fördela beloppet på fler institut. Kontrollera samtidigt att banken faktiskt omfattas av garantin, och att två varumärken du sparar hos inte är samma juridiska institut. Räntorna jämför vi på sidan om sparräntor.

Den vanligaste bristen i svenska hushålls sparande är inte för få fonder, utan koncentration mot en enda punkt: arbetsgivarens aktie, det egna landets börs eller den egna bostaden. Är din inkomst, ditt boende och ditt sparande beroende av samma sak har du ingen spridning alls, hur många rader det än står i depån.

• Att riskspridning skyddar mot nedgångar. Den skyddar mot att ett enskilt innehav slår ut sparandet. Faller hela marknaden faller en spridd portfölj också.
• Att många fonder är samma sak som spridning. Fem globala aktiefonder innehåller till stor del samma bolag. Räkna innehav och exponering, inte antalet fondnamn.
• Att spridning kostar avkastning. Att sprida sänker svängningarna, inte den förväntade avkastningen. Det som kostar avkastning är avgifter och att gå ur marknaden vid fel tillfälle.
• Att arbetsgivarens aktie är ett bra sparande. Då är både lönen och kapitalet beroende av samma bolag. Går det illa försvinner de tillsammans.
• Att pengar på konto alltid är skyddade. Insättningsgarantin gäller upp till 1 150 000 kr per person och institut. Beloppet däröver är en fordran på banken som vilken annan.