Betalkort

Ett betalkort ger dig en kredit fram till förfallodagen och inte en dag längre. Månadens köp samlas på en faktura, och hela beloppet ska betalas. Till skillnad från ett kreditkort finns ingen möjlighet att betala ett minimibelopp och skjuta resten framför sig, och därför uppstår heller ingen löpande kortskuld.

Kortet är ändå en kredit i lagens mening, eftersom utgivaren ligger ute med pengarna mellan köpet och förfallodagen. Konsumentkreditlagen (2010:1846) gäller därför: du kreditprövas enligt 12 §, du får förhandsinformationen i formuläret SEKKI enligt 8 §, och du har 14 dagars ångerrätt på kreditavtalet.

Eftersom krediten alltid regleras i sin helhet finns ingen ränta att ta betalt för. Utgivarens intäkt kommer i stället från årsavgiften och från de avgifter handeln betalar. Det är ett av skälen till att betalkort oftare har en årsavgift än kort utan kredit har, och till att förmånsprogram är vanliga på just den här korttypen.

Antag att du handlar för 18 400 kr under en månad. Tabellen visar vad som händer på förfallodagen med tre olika korttyper. Räntesatsen 19,95 % är ett antagande som ligger under räntetaket på 22,00 %.

Betalkortets begränsning är alltså också dess poäng: du kan inte råka bygga upp en dyr skuld. Priset för den egenskapen är att pengarna måste finnas på förfallodagen, oavsett hur månaden har sett ut. Ett betalkort passar den som har en buffert och vill ha kredittiden och förmånerna, men inte avbetalningsmöjligheten.

Valet mellan betalkort och kreditkort handlar mindre om ränta än om beteende. Har du en buffert och betalar alltid hela fakturan är kortkrediten gratis oavsett vilken av dem du har. Är risken att en månad spricker är betalkortet det säkrare valet, eftersom det inte erbjuder den dyra utvägen.

Jämför därför betalkort på de poster där de faktiskt kostar: årsavgiften, valutapåslaget, eventuell uttagsavgift och vad som händer vid ett dröjsmål. Räntan på utnyttjad kredit, som är det viktigaste måttet på ett kreditkort, saknar betydelse på ett kort du ändå måste lösa varje månad.

Två egenskaper är gemensamma med kreditkortet och värda att ta med i beräkningen. Vid ett kreditköp får du enligt konsumentkreditlagen rikta samma invändningar mot kreditgivaren som mot säljaren, vilket ger dig en extra motpart om en vara inte levereras. Och pengarna lämnar ditt konto först på förfallodagen, vilket vid ett kortbedrägeri innebär att det är en fakturapost som ska bestridas i stället för ett saldo som ska återfås.

• Att betalkort är ett samlingsnamn för alla kort. I vardagsspråk används ordet ofta om vilket kort som helst, och ibland om bankkort som drar pengarna direkt. I villkorstext betyder betalkort ett kort där hela saldot ska betalas på förfallodagen — det är den betydelsen som avgör vad du har köpt.
• Att ett betalkort inte är en kredit. Det är det. Utgivaren ligger ute med pengarna fram till förfallodagen, du kreditprövas enligt 12 § konsumentkreditlagen och krediten syns i en kreditupplysning.
• Att ett betalkort inte kan bli dyrt. Räntan är noll så länge du betalar i tid. Missar du förfallodagen tillkommer dröjsmålsränta, påminnelseavgift och inkassokostnad, och möjligheten att dela upp beloppet finns inte.
• Att årsavgiften är bortkastad. Den ska ställas mot vad du faktiskt utnyttjar av förmånerna. Ett kort med hög årsavgift och reseförsäkring du aldrig använder är dyrare än ett enkelt kort utan avgift.
• Att kortet inte påverkar ett framtida bolån. Det beviljade kreditutrymmet syns i kreditupplysningen och vägs normalt in i bankens bedömning, även när kortet betalas i tid varje månad.