Räntefri kredittid

Räntefri kredittid är tiden mellan köpet och den dag fakturan ska vara betald, under vilken kortutgivaren inte tar ut någon ränta. Villkoret är enkelt men absolut: hela saldot ska vara betalt senast på förfallodagen. Är det inte det upphör räntefriheten, och den upphör i regel för hela beloppet, inte bara för den del som inte betalades.

Perioden består av två delar. Först en faktureringsperiod, ofta en kalendermånad, där dina köp samlas. Sedan en betalningsfrist från fakturadatum till förfallodag. Ett köp den första dagen i faktureringsperioden får båda delarna, ett köp den sista dagen bara betalningsfristen. Det är därför marknadsföringens siffra alltid inleds med orden "upp till".

Räntefri kredittid är ett avtalsvillkor, inte en rättighet enligt lag. Längden, undantagen och vad som händer vid en delbetalning står i kortvillkoren, och skillnaderna mellan utgivare är verkliga. Kreditens kostnad i övrigt är däremot reglerad: krediträntan får enligt 19 a § konsumentkreditlagen inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 % med en referensränta på 2,00 % under andra halvåret 2026.

Antag ett kort med kalendermånaden som faktureringsperiod och förfallodag den sista dagen i månaden efter. Dagarna är räknade i faktiska kalenderdagar.

Samma kort ger alltså mellan 30 och 60 räntefria dagar beroende på när i månaden du handlar. Ett kort som marknadsförs med "upp till 60 dagar" ger i praktiken drygt hälften av det för ett genomsnittligt köp. Den som vill ha ut maximal kredittid på en större planerad utgift kan lägga köpet i början av en faktureringsperiod — men effekten är en dryg månads betalningsanstånd, ingenting mer.

Bryts räntefriheten kostar det direkt. Antag ett saldo på 12 000 kr där du betalar 4 000 kr och låter 8 000 kr ligga kvar till 19,95 % nominell ränta. Räntan blir 133 kr första månaden. Dessutom förlorar nya köp normalt sin räntefrihet: så länge det finns en obetald skuld på kortet börjar räntan löpa från köpdagen, tills saldot åter är noll.

Den räntefria kredittiden är kortets enda helt gratis egenskap — och bara för den som betalar hela fakturan varje månad. För den gruppen är kortet ett betalmedel med några veckors räntefritt anstånd och ett extra led mellan säljaren och bankkontot. För alla andra är den räntefria perioden en inledning på en kredit, inte en förmån.

Två saker gör störst nytta i praktiken. Lägg upp autogiro på hela fakturabeloppet, inte på minimibeloppet — det är det enskilt vanligaste sättet att oavsiktligt förlora räntefriheten. Och läs villkoret för vad som händer vid en delbetalning, eftersom "ränta utgår på kvarvarande saldo" och "ränta utgår på hela saldot från köpdagen" är två helt olika kostnader.

Ligger en skuld kvar på kortet månad efter månad är räntefriheten inte längre relevant, och då är frågan en annan: vad kostar skulden där den ligger, jämfört med någon annanstans? Genomsnittsräntan på nya konsumtionslån låg på 7,51 % i juni 2026 enligt SCB, vilket är betydligt lägre än en typisk kortkreditränta. Vi går igenom villkoren i vår guide till privatlån.

• Att "upp till 60 dagar" gäller varje köp. Bara ett köp allra först i faktureringsperioden får hela perioden. Ett köp den sista dagen får enbart betalningsfristen, i exemplet ovan halva antalet dagar.
• Att räntefriheten bara påverkas för det obetalda beloppet. Många villkor innebär att räntefriheten upphör för hela saldot, och att nya köp räntebeläggs från köpdagen så länge en skuld ligger kvar.
• Att kontantuttag är räntefria. De behandlas normalt som kontantkredit med ränta från uttagsdagen, plus uttagsavgift.
• Att autogiro alltid skyddar räntefriheten. Bara om det är satt på hela fakturabeloppet. Autogiro på minimibeloppet gör i praktiken kortet till ett lån.
• Att räntefri kredittid är detsamma som ett räntefritt lån. Perioden är några veckor lång och förutsätter full betalning. Den är ett betalningsanstånd, inte en finansieringsform.