Borgen

Borgen är ett åtagande att betala någon annans skuld om den inte betalas. Den som lämnar åtagandet kallas borgensman och är inte låntagare: hen får inga pengar, kan inte disponera lånet och bestämmer inte över det. Ansvaret finns ändå där, från dagen avtalet skrivs på till dagen skulden är slutbetald.

Reglerna finns i 10 kap. handelsbalken, en av Sveriges äldsta lagar som fortfarande gäller. Där skiljs två former åt. Vid enkel borgen kan borgensmannen krävas först när det står klart att låntagaren inte kan betala. Vid proprieborgen, som skrivs "såsom för egen skuld", kan långivaren vända sig direkt till borgensmannen utan att först driva in skulden hos låntagaren.

I praktiken är nästan all borgen som en bank begär proprieborgen. Formuleringen "såsom för egen skuld" är därför den viktigaste raden i ett borgensavtal — den avgör om du är en reserv eller i praktiken en betalningsskyldig från första missade avin.

Är ni flera borgensmän svarar ni normalt solidariskt: långivaren kan kräva hela beloppet av vem som helst av er, inte bara en andel. Den som har betalat mer än sin del har regressrätt, alltså rätt att kräva tillbaka det överskjutande av låntagaren och av de övriga borgensmännen. Regressrätten är dock bara värd något om den du ska kräva har pengar.

Ett vanligt fall: en förälder går i borgen för ett lån på 200 000 kr som ett vuxet barn tar för en bilköp. Lånet löper på fem år till 7,95 % nominell ränta.

Slutar låntagaren betala efter två år är det de cirka 129 000 kr som är kvar, plus dröjsmålsränta och kostnader, som borgensmannen kan krävas på. Vid proprieborgen går kravet direkt till borgensmannen, som då antingen får ta över betalningarna på 4 050 kr i månaden eller lösa hela beloppet.

Betalar borgensmannen inte heller går kravet vidare på vanligt sätt: påminnelse, inkasso, betalningsföreläggande och i förlängningen utmätning — mot borgensmannen. Ett borgensåtagande kan alltså ge en betalningsanmärkning hos någon som aldrig har sett en krona av lånet.

Borgen efterfrågas när låntagarens egen kreditprövning inte räcker. Det är själva poängen, och samtidigt varningssignalen: banken har redan bedömt att risken är för hög, och ber dig ta den i stället. Utgå därför från att åtagandet kan komma att utlösas, inte från att det är en formalitet.

Åtagandet påverkar också din egen ekonomi innan något har hänt. En långivare som känner till att du står i borgen kan väga in det i din egen kreditprövning enligt 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846), eftersom det är en möjlig framtida utgift. Det kan alltså sänka ditt eget låneutrymme, till exempel när du själv söker bolån.

Ett borgensåtagande går normalt inte att säga upp ensidigt. Det upphör när skulden är betald, när långivaren friskriver dig eller när villkoren i avtalet säger det. Vill du ur i förtid krävs alltså att låntagaren löser lånet, byter långivare eller ställer en annan säkerhet.

• Att borgensmannen krävs först när låntagaren är utblottad. Det gäller enkel borgen. Vid proprieborgen, som är det normala, kan långivaren vända sig direkt till dig.
• Att borgen är samma sak som att vara medlåntagare. En medlåntagare är part i lånet från början, kan disponera pengarna och står på skuldebrevet. En borgensman är en säkerhet, utan rätt till pengarna men med betalningsansvar.
• Att åtagandet kan sägas upp. Det gäller normalt tills skulden är betald. Att relationen till låntagaren tar slut ändrar ingenting i avtalet med banken.
• Att ansvaret delas lika mellan flera borgensmän. Mot långivaren är ansvaret normalt solidariskt: hela beloppet kan krävas av en enda av er. Fördelningen er emellan sköts i efterhand genom regressrätten.
• Att det bara gäller kapitalet. Åtagandet omfattar normalt även ränta, dröjsmålsränta och kostnader för indrivningen, vilket gör slutnotan större än lånebeloppet.