Buffert

En buffert är den del av sparandet som finns till för att en oväntad utgift inte ska behöva bli en kredit. Tvättmaskinen, tandläkaren, bilbesiktningen som slutar med ett verkstadsbesök, en månad med lägre inkomst. Bufferten har ett enda jobb, och det är att vara tillgänglig den dag något inträffar.

Det ställer tre krav på var pengarna ligger. De ska gå att ta ut samma dag, alltså på ett konto med fri uttagsrätt. Beloppet ska vara känt, alltså inte utsatt för kursrörelser. Och kontot ska omfattas av insättningsgarantin, som täcker 1 150 000 kr per person och institut. Bufferten ska inte prestera. Den ska finnas.

Ingen myndighet fastställer hur stor en buffert ska vara, och en allmän tumregel passar dåligt eftersom hushåll ser olika ut. Den som har fasta utgifter på 12 000 kr och den som har 25 000 kr behöver inte samma belopp. Räkna i stället själv: summera de utgifter som kommer varje månad oavsett vad som händer, och bestäm hur många månader du vill kunna täcka.

Sådant som gör att du behöver mer: rörlig eller osäker inkomst, egen firma, ensamt försörjningsansvar, bil eller villa som kan gå sönder, hög självrisk i försäkringarna. Sådant som gör att du klarar dig med mindre: två inkomster, tryggt anställningsförhållande, låga fasta kostnader och försäkringar med låg självrisk.

Ta ett hushåll med följande nödvändiga månadsutgifter. Beloppen är antaganden; sätt in dina egna siffror i samma uppställning.

Med 17 000 kr i månaden motsvarar en månads utgifter 17 000 kr, tre månader 51 000 kr och sex månader 102 000 kr. Väljer hushållet tre månader är målet alltså 51 000 kr, och med 2 000 kr avsatta varje månad tar det 25,5 månader, alltså drygt två år, att komma dit.

Två år låter länge, och det är därför delmål är hela poängen. Den första nivån är den som gör störst skillnad: några tiotusen kronor räcker för att den vanligaste sortens oväntad utgift inte ska behöva finansieras med kredit. Sätt ett automatiskt överföringsdatum samma dag som lönen kommer, så att sparandet sker före konsumtionen och inte av det som råkar bli över.

Bufferten är det som avgör hur dyrt ett bakslag blir. Utan buffert löses en utgift på 9 000 kr med en delbetalning eller en kontokredit, och då kostar samma händelse mer än beloppet. Med buffert kostar den exakt 9 000 kr. Skillnaden mellan de två utfallen är ofta större än vad någon avkastning på sparandet hinner ge.

Det finns också en indirekt effekt som är svårare att räkna på men lika verklig. Ett hushåll med buffert kan välja: säga nej till ett dåligt erbjudande, byta jobb, laga i stället för att ersätta, vänta ut en dålig marknad i stället för att sälja långsiktigt sparande i fel läge. Bufferten är förutsättningen för att resten av ekonomin ska kunna skötas långsiktigt.

Placeringen ska däremot inte vara slarvig bara för att bufferten inte ska prestera. Skillnaden mellan ett lönekonto utan ränta och ett sparkonto med marknadens högre räntor märks direkt på hela beloppet, utan att tillgängligheten påverkas. Räntorna, villkoren för fri uttagsrätt och kontrolldatum finns i vår genomgång av sparkonton.

• Att bufferten ska ge avkastning. Uppgiften är tillgänglighet. Välj det högsta räntealternativet bland konton med fri uttagsrätt och insättningsgaranti, men aldrig på bekostnad av att pengarna finns när de behövs.
• Att fonder duger som buffert. En försäljning tar normalt några bankdagar och kursen är okänd tills den är gjord. Det oväntade inträffar sällan när marknaden står högt.
• Att en kreditgräns ersätter en buffert. Kreditutrymme är tillgång till någon annans pengar mot ränta. Bufferten är dina egna, utan kostnad.
• Att bufferten är klar när den är uppnådd. Den ska fyllas på igen efter varje användning, annars är den bara ett engångsskydd.
• Att man måste välja mellan buffert och amortering. En första buffertnivå bör byggas först, eftersom alternativet till den är dyr kredit. Därefter är ordningen en fråga om räntenivåer.