Sparränta

Sparräntan är priset banken betalar för att låna dina pengar. Den anges alltid som en årlig procentsats, oavsett hur länge du faktiskt har pengarna på kontot: står 3 % på ett konto betyder det 3 % per år, inte per månad. Ligger pengarna halva året får du ungefär halva räntan.

Räntan är antingen rörlig eller bunden. En rörlig sparränta kan banken ändra när som helst, normalt i takt med att marknadsräntorna rör sig, och du kommer åt pengarna löpande. En bunden ränta ligger fast under en avtalad period, men då är pengarna låsta under samma tid. Ett konto med bunden ränta kallas fasträntekonto.

Riksbankens styrränta är den viktigaste enskilda faktorn bakom nivån. Den ligger på 1,75 %, och när den ändras följer bankernas in- och utlåningsräntor efter — men inte automatiskt och inte lika snabbt hos alla. En höjning slår ofta igenom långsammare på sparkontot än på bolånet, vilket är ett av skälen till att skillnaden mellan bankernas sparräntor kan vara stor samtidigt.

Räntan kapitaliseras, alltså läggs till kapitalet, vanligen en gång per år. Från den punkten ger räntan i sin tur ränta, vilket är ränta på ränta. Hur ofta kapitaliseringen sker påverkar utfallet: samma nominella ränta ger något mer om den läggs till kontot kvartalsvis än om den läggs till en gång per år.

Ränta på sparkonto är en kapitalinkomst och beskattas med 30 %. Banken lämnar kontrolluppgift till Skatteverket och räntan är förifylld i deklarationen, så du behöver normalt inte göra något själv — men du behöver räkna med skatten när du jämför. Tabellen visar ett år på 100 000 kr vid tre antagna räntesatser.

Skillnaden mellan 2 % och 4 % är 2 000 kr före skatt och 1 400 kr efter. På 100 000 kr är det en middag i månaden. På ett sparande som ska ligga i flera år, och på ett större belopp, blir samma två procentenheter en tydlig post — och att flytta pengar mellan två konton med insättningsgaranti är i praktiken gratis och tar en kvart.

Nästa steg är att jämföra med inflationen. En sparränta på 3 % med 2 % inflation ger inte 1 % i ökad köpkraft, eftersom skatten dras först: 3 % före skatt blir 2,1 % efter skatt, vilket mot 2 % inflation lämnar ungefär 0,1 % i real avkastning. Det är den räkningen som avgör om sparandet faktiskt växer.

Sparkontot har en tydlig uppgift i hushållsekonomin: det är där bufferten ska stå. Pengar du kan behöva med kort varsel ska vara nominellt trygga och direkt tillgängliga, och då är sparkontot rätt plats även när räntan är låg. Sparande på längre sikt är en annan fråga, med andra avvägningar.

Två villkor avgör om den marknadsförda räntan är den du får. Kontrollera om räntan är en kampanjränta som gäller en begränsad tid och sedan faller tillbaka, och om den gäller hela beloppet eller bara upp till en viss gräns. En räntetrappa där den höga räntan bara gäller de första kronorna ger en helt annan effektiv avkastning på ett större sparande.

Vi listar räntor på konton med insättningsgaranti, med datum för när varje ränta kontrollerades, på sidan om sparräntor. Ska pengarna ligga still en bestämd tid är fasträntekonto alternativet att väga mot.

• Att räntan gäller per månad. Sparräntan anges alltid per år. 3 % på 100 000 kr är 3 000 kr på ett helt år, alltså cirka 250 kr i månaden före skatt.
• Att den marknadsförda räntan gäller hela beloppet. Många erbjudanden är räntetrappor eller kampanjer med tidsgräns. Läs vilket belopp och vilken period räntan avser innan du flyttar pengarna.
• Att du måste deklarera räntan själv. Banken lämnar kontrolluppgift och beloppet är förifyllt. Skatten på 30 % är däremot verklig och ska räknas med när du jämför konton.
• Att en positiv sparränta betyder att sparandet växer. Är räntan efter skatt lägre än inflationen minskar köpkraften även om beloppet på kontot stiger. Det är realräntan som avgör.
• Att gränsen i insättningsgarantin gäller per konto. Den gäller per person och institut. Flera konton i samma bank läggs ihop, och banker som delar tillstånd delar också gräns.