Courtage

Courtage är priset för själva affären. Varje gång du lägger en order som går till avslut tar banken eller nätmäklaren betalt för att förmedla den, och avgiften dras direkt i samband med affären. Courtaget är alltså en engångskostnad per transaktion, till skillnad från en fondavgift som dras löpande så länge du äger andelarna.

Prissättningen bygger nästan alltid på två tal: en procentsats av affärens belopp och ett minimicourtage i kronor. Du betalar det högsta av de två. På en liten affär slår minimicourtaget, på en stor affär procentsatsen. Många banker delar dessutom in kunderna i courtageklasser, där en högre klass ger lägre procentsats men ett högre minimibelopp, ibland i kombination med en fast månadsavgift. Vilken klass som är billigast beror på hur stora och hur täta dina affärer är.

Courtaget är inte den enda kostnaden i en affär. Handlar du ett värdepapper i utländsk valuta tillkommer normalt ett valutaväxlingspåslag på beloppet, och det påslaget tas ut både när du köper och när du säljer. Utöver det finns spreaden, alltså skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs, som du betalar utan att den syns som en avgift på avräkningsnotan. Ett erbjudande om noll kronor i courtage betyder därför inte att affären är kostnadsfri.

Fondhandel är en egen sak. Att köpa och sälja fondandelar är normalt courtagefritt, eftersom fonden i stället tar ut en löpande förvaltningsavgift. Att en fond är courtagefri säger alltså ingenting om vad den kostar, bara att kostnaden ligger på ett annat ställe.

Anta en prislista med 0,25 % i courtage och 39 kr i minimicourtage. Tabellen visar vad affären kostar och hur stor andel av beloppet det motsvarar.

Brytpunkten ligger där procentsatsen precis når minimicourtaget: 39 delat med 0,25 % blir 15 600 kr. Under det beloppet betalar du alltid 39 kr, oavsett hur liten affären är, och andelen av beloppet stiger snabbt ju mindre du handlar för. En affär på 3 000 kr kostar 1,30 % i courtage, alltså mer än fem gånger så mycket som en affär på 15 600 kr.

Kom också ihåg att en fullbordad affär består av två transaktioner. Köper du för 5 000 kr och säljer senare hela innehavet betalar du 39 kr två gånger, alltså 78 kr, vilket är 1,56 % av det ursprungliga beloppet. Innehavet måste stiga med 1,56 % innan du är på noll, innan skatt är räknad. Det är därför små och täta affärer är dyra även när procentsatsen ser låg ut.

Courtaget är den kostnad du styr mest över, eftersom den beror på hur du handlar och inte bara på vad du väljer. Två sparare med identiska innehav kan ha helt olika kostnader om den ena köper för 2 000 kr varje månad och den andra för 4 000 kr varannan månad. Båda sätter in 24 000 kr på ett år, men med prislistan ovan betalar den förste 468 kr i courtage och den andre 234 kr.

Det talar för att samla ihop till färre och större köp när du handlar enskilda värdepapper, och för att välja courtageklass efter hur du faktiskt handlar snarare än efter hur du tänker handla. Sparar du i stället i fonder är courtaget sällan frågan: där är det den löpande förvaltningsavgiften som avgör, och den skillnaden växer med tiden i stället för att tas ut en gång.

• Att noll kronor i courtage betyder gratis. Valutaväxlingspåslag på utländska affärer, eventuell fast månadsavgift och spreaden mellan köp- och säljkurs finns kvar. Läs hela prislistan, inte bara courtageraden.
• Att courtage och fondavgift är samma sak. Courtaget betalas per affär och är en engångskostnad. Fondavgiften dras löpande ur fondens värde så länge du äger andelarna.
• Att den lägsta procentsatsen alltid är billigast. En courtageklass med lägre procentsats har ofta ett högre minimicourtage eller en fast månadsavgift. Handlar du sällan och för små belopp kan den bli dyrare.
• Att courtaget bara betalas en gång. En avslutad affär består av ett köp och en försäljning, alltså två courtage. På en affär om 5 000 kr med 39 kr i minimicourtage blir det 78 kr, eller 1,56 % av beloppet.