Vad är skillnaden mellan blancolån och privatlån?

Blanco betyder att lånet lämnas utan säkerhet. Långivaren får ingen pant i en bostad, en bil eller något annat, utan lånar ut mot din betalningsförmåga och sin egen riskbedömning. Det är ordet branschen och lagtexten rör sig med.

Privatlån är marknadsföringsnamnet på samma sak. Du möter också konsumtionslån, medlemslån, samlingslån och lån utan säkerhet — alla beskriver en kredit utan pant till en privatperson. Skulle du få två offerter, en på ett "blancolån" och en på ett "privatlån", finns ingen skillnad i vad du kan utläsa av namnen.

En liten reservation är på sin plats. I dagligt tal används "privatlån" ibland löst om alla lån till privatpersoner, alltså även billån och bolån, som har säkerhet. Läs därför alltid vad avtalet säger om säkerhet i stället för att lita på rubriken. Det är den raden som avgör räntan, skatten och vad som händer om du inte betalar.

Eftersom det inte finns någon säkerhet att realisera bär långivaren hela kreditrisken själv, och det syns i priset. I juni 2026 var genomsnittsräntan på nya konsumtionslån 7,51 % mot 2,87 % på nya bolån, enligt SCB. Tabellen visar samma belopp och samma löptid i de två formerna.

Skillnaden är alltså drygt fyra gånger så hög kostnad efter skatt, för exakt samma pengar under exakt lika lång tid. Skatteraden är den som förändrades senast och som många missar: från inkomstår 2026 är ränteavdraget borttaget för lån utan säkerhet. En krona i ränta på ett privatlån kostar därmed en hel krona efter skatt, medan en krona i bolåneränta kostar 70 öre upp till 100 000 kr i ränteutgifter och 79 öre däröver.

Kalkyler som drar av 30 % från räntan på ett privatlån är alltså inaktuella. Ser du en sådan i ett räkneexempel är den skriven före regeländringen.

• Räntetaket. Krediträntan och dröjsmålsräntan får enligt 19 a § konsumentkreditlagen (2010:1846) inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 % så länge referensräntan är 2,00 %. Taket gäller den nominella räntan, inte den effektiva.
• Kostnadstaket. Enligt 19 b § får kostnaderna för krediten aldrig överstiga kreditbeloppet. Du kan alltså inte behöva betala tillbaka mer än dubbelt så mycket som du lånade.
• Avgiftstaket. Uppläggningsavgiften får enligt 19 c § vara högst 1 % av prisbasbeloppet, alltså 592 kr under 2026. Aviavgiften omfattas inte av det taket.
• Rätten att lösa i förtid. Enligt 32 § får du betala din skuld i förtid, och rätten kan inte avtalas bort. Vid rörlig ränta, som praktiskt taget alla svenska blancolån har, får långivaren enligt 36 § ingen ränteskillnadsersättning.
• Att säkerhet saknas hindrar ingenting. Slutar du betala följer krav, inkasso, betalningsföreläggande och i förlängningen utmätning. Skulden är lika giltig som ett bolån.

Din faktiska ränta sätts individuellt i kreditprövningen enligt 12 §, vilket gör att från-räntan i marknadsföringen sällan är den du får. Finansinspektionens genomgång av nya blancolån utbetalda 2024 visade en medianränta på 9 % hos storbankerna och 10 % hos nischbankerna. Jämför därför på effektiv ränta, för ditt belopp och din löptid — det är den enda siffra som gör två erbjudanden jämförbara, oavsett vilket av orden de använder.