Så gör du om ditt kort blivit obehörigt använt

1. Spärra kortet omedelbart

   Spärren gör två saker. Den stoppar fler transaktioner, vilket är det brådskande, och den dokumenterar en tidpunkt som utgivaren sedan använder för att skilja mellan transaktioner före och efter att du upptäckte något. Spärra även om du fortfarande har kortet i handen — kortuppgifter kan användas utan kortet.

   • Spärrnumret står på kortets baksida, i kortappen och på utgivarens webbplats. Det är bemannat dygnet runt, alla dagar.
   • Har du flera kort kopplade till samma konto eller samma läckta uppgifter, spärra alla. Ett nytt kortnummer beställs i samma samtal.
   • Anteckna klockslaget och namnet på den du talade med. Det är den första raden i din dokumentation.
   • Är det ett kreditkort: fråga samtidigt om de omtvistade beloppen pausas på fakturan under utredningen.

2. Anmäl transaktionerna till kortutgivaren utan onödigt dröjsmål

   Spärren är inte en reklamation. Du behöver dessutom anmäla de enskilda transaktionerna som obehöriga, normalt på utgivarens blankett eller i appen. Gå igenom kontoutdraget rad för rad — bedrägerier inleds ofta med en liten testtransaktion några dagar innan de stora — och ta med allt du inte känns vid.

   Vid obehöriga transaktioner gäller lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Huvudregeln är att banken bär förlusten. Du kan få stå för en del av beloppet om kortet eller koden har hanterats oaktsamt, och för hela beloppet om hanteringen varit grovt oaktsam. Att lämna ut koder eller att själv legitimera sig på uppmaning av någon som ringer väger tungt i den bedömningen — men det är utgivaren som ska pröva den, inte du som ska avgöra den i förväg.

3. Polisanmäl samma dag

   Polisanmälan fyller två funktioner. Den är underlag i kortutgivarens utredning — de flesta begär anmälan eller diarienumret — och den är den enda vägen till att brottet utreds. Anmälan görs på polisens webbplats eller via 114 14, och den kan kompletteras i efterhand när du kommer på fler detaljer.

   • Ta med datum, klockslag och belopp för varje transaktion du inte känns vid.
   • Beskriv hur kontakten togs om det fanns en: telefonnummer, avsändare i sms, länkar och vad som sades.
   • Bifoga skärmbilder om du har dem. De skrivs ofta över eller raderas av avsändaren.
   • Spara diarienumret. Det ska med i anmälan till kortutgivaren.

4. Skriv ned händelseförloppet medan du minns det

   Sätt dig ned med ett dokument och skriv en tidslinje. Ärendet kan ta veckor, och den fråga du får då — "vad hände klockan 14.20?" — är omöjlig att svara på i efterhand. Det du skriver ned samma dag är alltid bättre än det du försöker rekonstruera senare.

   Vad du antecknar	Varför det behövs
   Klockslag för varje kontakt: samtal, sms, mejl, inloggning	Utgivaren jämför tiderna med transaktionernas tidsstämplar
   Telefonnummer och avsändarnamn, ordagrant	Nummer och avsändarnamn kan förfalskas, men de återkommer i flera ärenden
   Vad du gjorde: legitimerade dig, läste upp en kod, klickade på en länk	Avgör vilken prövning som blir aktuell enligt lagen om obehöriga transaktioner
   När du upptäckte transaktionerna och när du spärrade	Tidsavståndet mellan upptäckt och anmälan är det du själv råder över
   Namn och klockslag för varje kontakt med banken	Gör att du kan följa upp ärendet utan att börja om

5. Gå igenom övriga konton och din e-legitimation

   Har någon kommit åt kortuppgifter finns ofta mer i samma läcka. Gå igenom bankkonton, andra kort och de tjänster där kortet ligger sparat — strömningstjänster, e-handel och betalappar. Kontrollera särskilt om någon lagt till en ny mottagare, ändrat en adress eller höjt en kreditgräns.

   • E-legitimationen. Har du legitimerat dig med BankID på någon annans uppmaning, spärra det hos utfärdaren och skaffa ett nytt. Ett BankID som en gång använts av någon annan ska inte behållas.
   • Nya krediter i ditt namn. Kreditupplysningsföretagen erbjuder tjänster som varnar när någon gör en förfrågan om dig, och flera erbjuder en spärr som stoppar nya kreditansökningar. Fråga vad som gäller och vad det kostar.
   • Lösenord. Byt på e-post först. Den är återställningsvägen till allt annat.
   • Folkbokföringsadress och kontaktuppgifter. En ändrad adress är ett vanligt förberedande steg i identitetskapningar.

6. Bevaka ärendet och begär ett skriftligt besked

   Fråga vid anmälan hur lång handläggningstiden är och be om ett ärendenummer. Hör sedan av dig när den tiden passerats — ärenden blir inte prioriterade av att vänta. Håll all kommunikation skriftlig när det går, och sammanfatta telefonsamtal i ett meddelande efteråt så att versionen finns dokumenterad.

   Blir beskedet att beloppet inte återställs: begär det skriftligt med motivering. Du behöver veta vilken grund utgivaren har prövat ärendet på för att kunna bemöta den. En motivering som bara säger att transaktionerna godkänts med en personlig kod är inte en fullständig prövning — koden kan ha använts av någon annan, och det är just det ärendet handlar om.

7. Anmäl till Allmänna reklamationsnämnden om du får nej

   Är du oense med utgivaren om bedömningen kan du anmäla ärendet till Allmänna reklamationsnämnden. Prövningen är kostnadsfri, sker skriftligt och kräver inget ombud. Nämnden lämnar en rekommendation om hur tvisten bör lösas, och företagen följer den i de allra flesta fall även om den inte är tvingande.

   • Bifoga utgivarens skriftliga avslag, din anmälan, polisanmälan och tidslinjen du skrev i steg fyra.
   • Kontrollera ARN:s tidsfrist för när en anmälan senast ska ha kommit in efter att företaget sagt nej.
   • Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger kostnadsfri och oberoende vägledning om bank- och betalningsärenden, och kan hjälpa dig att formulera anmälan.
   • Kommunens konsumentvägledning och Hallå konsument fyller samma funktion och kostar ingenting.

8. Sätt spärrar som minskar skadan nästa gång

   När ärendet är avslutat finns några inställningar som begränsar vad ett nytt försök kan åstadkomma. Ingen av dem hade nödvändigtvis stoppat det som hände — poängen är att minska beloppet som står på spel.

   • Notiser på varje transaktion. Den enskilt mest effektiva åtgärden: du upptäcker på minuter i stället för på veckor.
   • Sänk [kreditgränsen](/akademin/kreditgrans) till det du faktiskt behöver. Det är taket för vad ett bedrägeri kan kosta.
   • Stäng av det du inte använder. Kontantuttag, köp utanför Europa och e-handel går ofta att slå av och på i appen.
   • Behåll [3D Secure](/akademin/3d-secure). Autentiseringen stoppar en del kortuppgiftsbedrägerier, även om den inte hindrar att någon förmår dig att legitimera dig själv.
   • Ta bort sparade kortuppgifter i tjänster du sällan handlar hos.

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.