Kapitalunderskott

Ett kapitalunderskott är ett minusresultat i inkomstslaget kapital. Alla dina kapitalinkomster — ränta, utdelning, kapitalvinster — läggs ihop, och från dem dras dina avdragsgilla ränteutgifter. Är utgifterna större än inkomsterna har du ett underskott av kapital. För de allra flesta hushåll som har ett bolån är det normalläget.

Underskottet är ingen förlust du får ersättning för. Det ger en skattereduktion, alltså en minskning av din slutliga skatt. Enligt 67 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) är reduktionen 30 % av underskottet upp till 100 000 kr, och 21 % av den del som överstiger 100 000 kr. Reduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot fastighetsavgift och fastighetsskatt.

Det är i vardagsspråk det här som kallas ränteavdrag. Namnet är missvisande, eftersom det inte är ett avdrag från din inkomst utan en avräkning mot skatten. Skillnaden märks: ett avdrag från inkomsten är värt din marginalskatt gånger avdraget, medan en skattereduktion är värd exakt sin procentsats oavsett vad du tjänar. Två personer med 40 000 kr i underskott får samma 12 000 kr, oavsett om den ena tjänar dubbelt så mycket som den andra.

Anta 42 000 kr i bolåneränta under året och 2 000 kr i ränta på sparkonto. Underskottet blir 40 000 kr och reduktionen 30 % av det, alltså 12 000 kr.

Trappan bryter alltså vid 100 000 kr i underskott, inte vid en viss lån- eller inkomstnivå. På raden med 130 000 kr ger de första 100 000 kronorna 30 000 kr och de sista 30 000 kronorna 6 300 kr, eftersom 21 % av 30 000 är 6 300.

Vad det betyder för den faktiska räntekostnaden: en bolåneränta på 3,00 % blir efter reduktion 2,10 % så länge du håller dig under brytpunkten, eftersom 30 % av räntan räknas av. Ett blancolån på 9,00 % kostar däremot 9,00 % även efter deklarationen från och med inkomstår 2026. Skillnaden mellan lånetyperna är alltså större efter skatt än före.

Reduktionen är villkorad på ett sätt som ofta förbises: den kan bara räknas av mot skatt du faktiskt ska betala samma år. Har du låg eller ingen inkomst att räkna av mot får du inte ut hela reduktionen, och den går inte att spara till ett senare år. Det slår mot studerande, föräldralediga med låg ersättning och nyblivna pensionärer med stora bolån.

Bor ni två på lånet spelar fördelningen roll. Ränteutgifterna ska fördelas efter vem som faktiskt är betalningsskyldig och har betalat, men står ni båda som låntagare kan fördelningen justeras i deklarationen. Är den ena nära gränsen på 100 000 kr eller saknar skatt att räkna av mot kan en annan fördelning ge hushållet mer tillbaka totalt.

Reduktionen syns dessutom inte månadsvis om du inte gör något. Den kommer först vid den slutliga skatteuträkningen. Vill du ha den utspridd över året kan du ansöka om jämkning hos Skatteverket, så att arbetsgivaren drar mindre preliminär skatt varje månad. Det förbättrar månadskassaflödet utan att ändra vad du betalar totalt.

När du jämför lån är det den effektiva räntan efter skatt som är sanningen om priset. Vi redovisar räntorna med källa och datum för bolån och för privatlån, och går igenom när det lönar sig att flytta dyra krediter till ett större lån i genomgången av att samla lån.

• Att ränteavdraget är ett avdrag från lönen. Det är en skattereduktion mot den slutliga skatten. Den är värd samma sak oavsett vilken marginalskatt du har.
• Att alla lån ger avdrag. Från inkomstår 2026 gäller reduktionen bara lån med säkerhet. Blancolån, kortkrediter och avbetalningar ger ingenting.
• Att man alltid får ut reduktionen. Den kan bara avräknas mot skatt du ska betala samma år, och den går inte att spara. Med låg inkomst kan en del av reduktionen falla bort.
• Att 21 procent gäller hela underskottet över 100 000 kr. De första 100 000 kronorna ger alltid 30 %. Bara den överskjutande delen ger 21 %.
• Att avdraget gör ett dyrt lån billigt. Reduktionen sänker kostnaden på ett bolån med knappt en tredjedel. Ett lån till hög ränta är dyrt även efter skatt, och sedan 2026 helt utan reduktion om det saknar säkerhet.