Kapitalinkomst

Kapitalinkomst är avkastning på kapital i stället för på arbete. Hit hör ränta på sparkonto, utdelning på aktier och fonder, vinst när du säljer värdepapper eller en bostad, och hyresinkomster från uthyrning av privatbostad. Det svenska skattesystemet delar in inkomster i tre inkomstslag — tjänst, näringsverksamhet och kapital — och kapitalinkomsterna hamnar i det sista.

Skillnaden mot lön är att kapital beskattas proportionellt. Enligt 65 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) är den statliga inkomstskatten på överskott i inkomstslaget kapital 30 % för fysiska personer. Det finns ingen progressiv trappa: den första kronan i ränta beskattas med samma sats som den hundratusende. Lön beskattas i stället med kommunal skatt och, över skiktgränsen, dessutom statlig inkomstskatt.

Inkomstslaget kapital räknas ihop till ett resultat. Alla kapitalinkomster läggs samman, och från dem dras kapitalutgifter, framför allt ränteutgifter på lån. Blir summan positiv har du ett överskott som beskattas. Blir den negativ har du ett kapitalunderskott, som i stället ger en skattereduktion. Det är därför en person med stora bolåneräntor kan ha ränteinkomster och ändå inte betala en krona i kapitalskatt.

Anta ett år med ränta på sparkonto, en utdelning och en aktieförsäljning med vinst. Beloppen är antaganden valda för att visa hur sammanräkningen fungerar.

Ränteutgifterna på 6 800 kr sänker överskottet från 18 800 kr till 12 000 kr, och skatten med 2 040 kr. Kvittningen sker automatiskt i deklarationen eftersom allt räknas i samma inkomstslag — du behöver inte ansöka om något.

Förluster fungerar på samma sätt men med en begränsning. En kapitalförlust på marknadsnoterade aktier och aktiefonder får kvittas fullt ut mot vinster på samma slags tillgångar. Räcker inte vinsterna får bara en del av den återstående förlusten dras av mot övriga kapitalinkomster, enligt kvotregeln i 48 kap. inkomstskattelagen. Att sälja med förlust ger alltså sällan tillbaka hela 30 %.

Kapitalskatten avgör vad ditt sparande faktiskt ger. En sparränta som ser bra ut i marknadsföringen ska räknas efter skatt innan du jämför den med något annat. Ger ett konto 3,00 % före skatt blir det 2,10 % efter 30 % skatt, och det är den siffran du ska ställa mot inflationen när du bedömer om sparandet växer i verkligt värde. Vi redovisar räntorna med kontrolldatum i vår sammanställning av sparräntor.

Kontoformen ändrar hela beräkningen. Ett vanligt sparkonto och en aktiedepå beskattas som ovan: 30 % på den faktiska avkastningen, och du deklarerar varje försäljning. Ett investeringssparkonto och en kapitalförsäkring beskattas i stället med en schablonskatt på kapitalet, oavsett om värdet steg eller föll. Schablonintäkten räknas fram utifrån statslåneräntan och beskattas i inkomstslaget kapital, vilket gör att den kan kvittas mot ränteutgifter precis som annan kapitalinkomst.

• Att kapitalskatten är progressiv. Den är 30 % på hela överskottet, oavsett storlek. Det är förvärvsinkomsterna som har en trappa, inte kapitalet.
• Att ränteinkomster måste deklareras separat. Banker rapporterar räntor och utdelningar till Skatteverket, så uppgifterna kommer normalt förifyllda. Kontrollera dem, men du behöver sällan fylla i dem själv.
• Att en förlust alltid ger 30 % tillbaka. Förluster kvittas i första hand mot vinster på samma slags tillgångar. Det som blir kvar får bara dras av till en kvoterad del mot övriga kapitalinkomster.
• Att avkastning på ISK är skattefri. Den är befriad från skatt på varje enskild vinst, men kontot beskattas i stället löpande genom en schablonintäkt som utgår oavsett om värdet steg eller föll.
• Att kapitalinkomst höjer ditt låneutrymme. Långivare räknar i regel bara med stabil, återkommande inkomst. En engångsvinst ändrar sällan bedömningen.