Marginalskatt

Marginalskatten är skatten på nästa krona du tjänar. Den svarar på en enda fråga: om jag får tusen kronor mer i månadslön, hur mycket av dem hamnar hos mig? Det är alltså inte samma sak som den genomsnittliga skatten, som är total skatt delad med total inkomst och alltid är lägre.

Skillnaden beror på att skatten på arbete är progressiv. Alla betalar kommunal inkomstskatt, som består av kommunalskatt och regionskatt och skiljer sig mellan kommuner. Ovanpå det tas statlig inkomstskatt ut på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen. Enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) är den statliga inkomstskatten 20 % på den överskjutande delen.

Två avdrag drar åt andra hållet och gör bilden mindre rak än trappan antyder. Grundavdraget minskar den beskattningsbara inkomsten och trappas upp och ned med inkomsten. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på arbetsinkomst som ökar med inkomsten upp till en nivå och sedan trappas av. Avtrappningen fungerar som en dold skattehöjning i det intervallet: den faktiska marginaleffekten kan ligga över summan av kommunalskatt och statlig skatt. Nivåerna för grundavdrag, jobbskatteavdrag och skiktgräns fastställs för ett år i taget och redovisas av Skatteverket.

Anta en kommunal inkomstskatt på 32 %. Det är ett antagande för att visa mekaniken — din kommun och region kan ha en annan sats, och den framgår av ditt skattekonto hos Skatteverket. Tabellen jämför en löneökning på 1 000 kr per månad under respektive över skiktgränsen.

Samma löneökning är alltså värd 680 kr i det ena fallet och 480 kr i det andra. Skillnaden på 200 kr per månad blir 2 400 kr per år. Det är också förklaringen till varför förmåner som är skattefria eller lågt beskattade — tjänstepension, friskvård, semesterdagar — blir relativt sett mer värdefulla ju högre lön du har.

Räkna aldrig med marginalskatten på hela lönen. En person med 52 % marginalskatt betalar inte 52 % av sin inkomst i skatt, eftersom bara den översta delen träffas av den statliga skatten. Genomsnittsskatten ligger betydligt lägre — hur mycket lägre framgår av din nettolön.

Marginalskatten avgör värdet av varje beslut som handlar om mer inkomst: en löneökning, ett extrapass, en bisyssla, ett val mellan lön och tjänstepension. Den avgör däremot ingenting om värdet av att sänka en utgift. Sparar du 500 kr i månaden på en billigare försäkring är de 500 kronorna dina obeskattat — det finns ingen skatt på pengar du inte betalar ut.

Det är en av de mer användbara insikterna i privatekonomin. För en person med hög marginalskatt krävs långt över tusen kronor i högre bruttolön för att matcha effekten av att sänka en fast utgift med tusen kronor. Att förhandla ned en ränta eller flytta en dyr kredit är därför ofta lönsammare än det ser ut. Vi räknar igenom den typen av byte i genomgången av privatlån och redovisar bolåneräntorna med kontrolldatum på sidan om bolåneräntor.

• Att skiktgränsen och brytpunkten är samma tal. Skiktgränsen avser den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså inkomsten efter grundavdrag. Brytpunkten är den bruttolön som motsvarar skiktgränsen och ligger därför högre. Marknadsföring och nyhetstexter blandar ofta ihop dem.
• Att en löneökning kan göra dig fattigare. Bara den del av inkomsten som ligger över gränsen beskattas med den högre satsen. Du får alltid behålla något av en löneökning genom skattesystemet. Inkomstprövade bidrag kan däremot trappas av, och där kan marginaleffekten bli mycket hög.
• Att marginalskatten gäller hela inkomsten. Den gäller bara den sist intjänade delen. Din genomsnittliga skatt är alltid lägre än din marginalskatt.
• Att marginalskatten avgör värdet av ett ränteavdrag. Skattereduktionen för kapitalunderskott är 30 respektive 21 %, oberoende av vad du tjänar.
• Att en sparad utgift beskattas. Den gör den inte. En sänkt kostnad är värd hela beloppet, medan en löneökning bara är värd beloppet minus marginalskatten.