Kostnadstak

Kostnadstaket är en lagstadgad gräns för vad en konsumentkredit får kosta totalt. Enligt 19 b § konsumentkreditlagen (2010:1846) får kostnaderna med anledning av krediten inte överstiga kreditbeloppet. Lånar du 20 000 kr kan kostnaderna alltså aldrig lagligen bli mer än 20 000 kr, och du kan aldrig behöva betala tillbaka mer än 40 000 kr sammanlagt.

Det som räknas in är brett: ränta, avgifter, dröjsmålsränta och kostnader för inkasso. Det är just den punkten som gör regeln verkningsfull. Räntetaket i 19 a § begränsar räntesatsen per år men säger inget om hur länge en skuld får växa. Kostnadstaket sätter en absolut gräns oavsett hur lång tid som går.

Kapitalbeloppet räknas inte in i taket. Du ska alltid betala tillbaka det du lånat. Taket avser kostnaderna ovanpå, alltså skillnaden mellan vad du betalar och vad du fick.

Kostnadstaket hör ihop med två andra gränser i samma del av lagen: räntetaket i 19 a §, som är referensräntan plus 20 procentenheter och därmed 22,00 % under andra halvåret 2026, och avgiftstaket i 19 c §, som begränsar uppläggningsavgiften till 1 % av prisbasbeloppet, alltså 592 kr under 2026. Tillsammans styr de tre reglerna både priset per år och priset totalt.

Taket är enkelt att räkna ut, eftersom det är identiskt med kreditbeloppet. Tabellen visar hur mycket du som mest kan behöva betala sammanlagt vid olika lånebelopp.

Hur lång tid tar det att nå taket? Ta ett lån på 20 000 kr som ligger obetalt med dröjsmålsränta på 22,00 %, alltså räntetaket. Räntan blir 4 400 kr per år. Delat på 20 000 kr i tillåtna kostnader tar det drygt fyra och ett halvt år innan taket är nått, och därefter får skulden inte växa mer av ränta. Med avgifter och inkassokostnader inräknade går det snabbare.

På ett lån som sköts enligt plan är taket däremot inte i närheten av aktuellt. Ett lån på 150 000 kr med 7,95 % ränta på fem år kostar drygt 32 000 kr i ränta och avgifter, alltså cirka en femtedel av kostnadstaket på 150 000 kr. Kostnadstaket är ett skydd mot att en skuld skenar, inte en gräns som styr prissättningen på normala lån.

Kostnadstaket får betydelse i exakt en situation: när något går fel. Så länge lånet betalas enligt plan är den effektiva räntan det som avgör vad du betalar, och den ligger långt under taket. Det är vid dröjsmål, inkasso och långdragna skulder som regeln blir det som stoppar tillväxten.

Att det inträffar är inte marginellt. Enligt Finansinspektionens kartläggning Svenska konsumtionslån, publicerad 17 november 2025, fick i genomsnitt 67 000 kunder betalningspåminnelser per månad under 2024 och 8 500 fick inkassokrav.

Taket ändrar däremot ingenting i din vardagsekonomi under tiden. Att en skuld inte får växa förbi en viss punkt hjälper dig inte att betala den. Har du svårt att klara betalningarna är kommunens budget- och skuldrådgivning kostnadsfri och finns i alla kommuner, och den kan hjälpa dig att prioritera mellan skulder och kontakta borgenärerna innan de går vidare.

• Att taket innebär att du aldrig betalar mer än du lånat. Du betalar tillbaka kapitalet plus kostnader upp till samma belopp. Totalt kan det alltså bli dubbelt så mycket som du fick.
• Att kostnadstaket och räntetaket är samma sak. Räntetaket i 19 a § begränsar räntesatsen per år. Kostnadstaket i 19 b § begränsar summan över hela skuldens liv.
• Att dröjsmålsränta och inkassokostnader ligger utanför. De räknas in i taket. Det är själva poängen med regeln.
• Att taket gäller alla skulder. Det gäller konsumentkrediter. En obetald hyra eller en fordran mellan privatpersoner omfattas inte.
• Att taket gör lånet billigt. Det gör lånet begränsat i värsta fall. Vad du faktiskt betalar avgörs av den effektiva räntan, som du bör jämföra mellan flera erbjudanden.