Kreditscoring

Kreditscoring är den statistiska modell som omvandlar uppgifter om dig till ett mått på risk. Modellen är byggd på historiska data om hur personer med liknande uppgifter har skött sina betalningar, och den mynnar ut i en bedömning av hur sannolikt det är att du får betalningsproblem framöver. Det är den bedömningen som avgör både om du beviljas krediten och vilken ränta du erbjuds.

Tre begrepp blandas ofta ihop. Kreditupplysningen är underlaget, alltså uppgifterna om dig. Kreditscoringen är modellen som väger uppgifterna. Kreditprövningen är det långivaren enligt 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846) är skyldig att göra innan krediten beviljas, och som ska bygga på tillräckliga uppgifter om din ekonomi. Scoringen är alltså ett verktyg inom prövningen, inte prövningen i sig.

Vilka variabler som ingår och hur de viktas är affärshemligheter, och de skiljer sig mellan långivare. Underlaget hämtas i huvudsak från kreditupplysningsföretagen, som arbetar under kreditupplysningslagen (1973:1173), och kompletteras med det du själv uppger i ansökan och med långivarens egen historik om du är kund sedan tidigare. Det finns ingen offentlig svensk kreditpoäng du kan slå upp och citera för en långivare.

Vid sidan av modellen finns en deterministisk del: KALP-kalkylen, alltså kvar att leva på. Där räknar långivaren rakt av inkomster minus boendekostnad, befintliga lån, försörjningsbörda och ett schablonbelopp för levnadsomkostnader, ofta med en kalkylränta som är högre än den faktiska. Scoringen mäter sannolikheten att du inte betalar, KALP mäter om det finns pengar kvar när du gjort det.

Scoringens resultat syns i priset. Tabellen visar samma lån, 150 000 kr på fem år, till tre räntor som en långivare kan sätta för olika riskklasser. Räntesatserna är illustrativa och beräkningen är annuitet utan avgifter.

Skillnaden mellan lägsta och högsta klassen är 35 400 kr på fem år för exakt samma pengar. Det är därför den individuella prissättningen är värd att förstå: du kan inte påverka modellen, men du kan påverka en del av det den läser, och du kan alltid låta flera långivare göra sin egen bedömning av samma ansökan.

Att flera modeller ser olika ut är själva poängen. Finansinspektionens genomgång av nya blancolån utbetalda 2024 visade en medianränta på 9 % hos storbankerna och 10 % hos nischbankerna, alltså skilda nivåer på samma marknad. En ansökan hos en enda långivare ger dig en modells syn på dig, inte marknadens.

Du kan inte se modellen, men du kan påverka underlaget. Det som brukar väga tyngst är betalningshistoriken: obetalda fakturor som går till inkasso och vidare till betalningsförelägganden är det som ger betalningsanmärkningar, och anmärkningarna gallras enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) efter en viss tid. Kreditvärdigheten kan alltså förbättras av sig själv om inga nya tillkommer.

Antalet kreditupplysningar spelar också roll. En enstaka upplysning väger lätt, men många på kort tid tolkas som ett tecken på ansträngd ekonomi. Det är just den mekaniken en låneförmedlare skyddar mot: enligt Finansinspektionen tar en förmedlare ofta bara in en upplysning som delas med de anslutna bankerna.

Beviljade men outnyttjade kreditutrymmen är den tredje posten som är värd en genomgång. Ett kreditkort och en kontokredit du inte använder syns ändå, och de kan minska utrymmet i kalkylen. Ska du söka ett bolån är städning bland gamla krediter en av få saker du faktiskt kan göra i förväg. Räkna på ditt eget utrymme i KALP-kalkylatorn.

Slutligen: scoring är sannolikheter, inte omdömen om dig som person. Modellen känner inte till varför en faktura blev obetald, och den kan ha fel i ditt enskilda fall. Det är därför rätten att få veta grunden för ett avslag är värd att använda, och därför det ofta lönar sig att låta mer än en långivare bedöma samma ansökan.

• Att "lån utan UC" betyder utan kreditprövning. Det betyder bara att långivaren använder ett annat kreditupplysningsföretag än UC. Kreditprövningen enligt 12 § konsumentkreditlagen är obligatorisk och går inte att välja bort, och upplysningen registreras hos det bolag som används.
• Att det finns en svensk kreditpoäng du kan begära ut och visa upp. Varje långivare har sin egen modell, och bedömningen görs på ansökningstillfället. Något jämförbart betyg som följer med dig finns inte.
• Att en kreditupplysning är samma sak som en betalningsanmärkning. Upplysningen är en förfrågan om dig. Anmärkningen är en registrerad betalningsförsummelse. En upplysning påverkar bedömningen marginellt, en anmärkning påverkar den kraftigt.
• Att ett avslag hos en långivare betyder avslag hos alla. Modellerna skiljer sig åt och sätter olika gränser. Sprid däremot inte ansökningarna brett samtidigt, eftersom många upplysningar på kort tid drar åt fel håll.