Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet är en räkneenhet som fastställs för varje kalenderår och används i lagstiftning, avgifter och avtalsvillkor i stället för fasta kronbelopp. För 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kr. Poängen med konstruktionen är att en regel som uttrycks i andelar av prisbasbeloppet räknas om automatiskt varje år, utan att lagen eller villkoret behöver ändras.

Beloppet beräknas utifrån prisutvecklingen, mätt med konsumentprisindex, enligt reglerna i socialförsäkringsbalken (2010:110) och fastställs av regeringen. Det följer alltså inflationen, inte löneutvecklingen. Det är hela skillnaden mot inkomstbasbeloppet, som följer inkomstutvecklingen och används i pensionssystemet. Det finns dessutom ett förhöjt prisbasbelopp som används för pensionspoäng i det äldre pensionssystemet.

Beloppet gäller per kalenderår. En självrisk eller en avgift uttryckt som en andel av prisbasbeloppet ändras alltså vid årsskiftet, även om ingenting i ditt avtal har ändrats.

Villkor och lagregler anges ofta som en andel. Tabellen översätter de vanligaste andelarna till kronor för 2026.

Den viktigaste raden för den som lånar är den första. Enligt 19 c § konsumentkreditlagen får uppläggningsavgiften på en konsumentkredit inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet, alltså 592 kr under 2026. En långivare som tar 795 kr i uppläggningsavgift för ett privatlån ligger därmed över taket.

För försäkringar är effekten en annan: villkoret rör sig av sig självt. En hemförsäkring med självrisken angiven till 20 % av prisbasbeloppet innebär 11 840 kr för 2026. Stiger prisbasbeloppet nästa år stiger självrisken i kronor räknat, utan att bolaget har ändrat villkoret.

Prisbasbeloppet gör att två erbjudanden inte alltid är jämförbara som de står. Anger det ena försäkringsbolaget självrisken i kronor och det andra i andel av prisbasbeloppet, måste du räkna om innan du jämför. Vi gör den omräkningen i genomgångarna av hemförsäkring och bilförsäkring, men i ett villkorshäfte får du göra den själv.

Det innebär också att ett villkor angivet i andelar är indexerat mot inflationen. Är prisbasbeloppet räkneenhet stiger både självrisken du betalar och ersättningstaket du kan få ut i takt med prisutvecklingen, medan ett belopp som står i kronor urholkas realt varje år priserna stiger.

• Att prisbasbelopp och inkomstbasbelopp är samma sak. Prisbasbeloppet följer prisutvecklingen och används i socialförsäkring, skatteregler och försäkringsvillkor. Inkomstbasbeloppet följer inkomstutvecklingen och används i pensionssystemet. De är olika stora.
• Att en självrisk angiven i prisbasbelopp ligger fast. Den räknas om varje år när beloppet fastställs på nytt. Att villkoret är oförändrat betyder inte att kronbeloppet är det.
• Att taket på 592 kr gäller alla avgifter på ett lån. Det gäller uppläggningsavgiften. Aviavgiften är en annan post, och den kan över en femårig löptid kosta betydligt mer än uppläggningsavgiften. Båda ingår i den effektiva räntan.
• Att prisbasbeloppet ändras när inflationen ändras. Det fastställs en gång per kalenderår och ligger fast hela året, oavsett hur priserna rör sig under tiden.