Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet är ett belopp som fastställs för ett år i taget och som följer inkomstutvecklingen i Sverige. Det är en räknesticka: i stället för att skriva in kronbelopp i lagtexten, som sedan måste ändras varje gång lönerna stiger, uttrycks gränserna i antal inkomstbasbelopp. Beloppet räknas om årligen och gränsen flyttar sig av sig själv.

Beloppet räknas fram utifrån inkomstindex, som mäter hur inkomsterna i landet har utvecklats. Reglerna om inkomstbasbeloppet och om den allmänna pensionen finns i socialförsäkringsbalken (2010:110). Det fastställda beloppet publiceras av SCB och används av Pensionsmyndigheten, Skatteverket och tjänstepensionsbolagen.

Den viktigaste användningen är taket i den allmänna pensionen. Din pensionsgrundande inkomst beräknas bara upp till 7,5 inkomstbasbelopp per år. Tjänar du mer än så ger inte den överskjutande delen någon ytterligare allmän pension, även om du betalar skatt på hela lönen. Många kollektivavtalade tjänstepensioner är byggda kring samma gräns och har en högre avsättning på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, just för att kompensera för taket.

Omräkningen är enkel multiplikation. Ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp betyder 7,5 gånger årets fastställda belopp. Tabellen visar hur taket rör sig med två antagna inkomstbasbelopp. Talen är valda för att visa mekaniken och är inte fastställda belopp för något år — hämta det aktuella beloppet hos SCB eller Pensionsmyndigheten innan du räknar på din egen inkomst.

Poängen är storleksordningen, inte decimalerna: taket ligger i nivå med en månadslön kring 50 000 kr. Ligger du under den nivån växer din allmänna pension med varje krona du tjänar. Ligger du över är det tjänstepensionen som gör jobbet för lönedelarna däröver, och då är avsättningen i ditt kollektivavtal eller ditt anställningsavtal betydligt mer intressant än den allmänna pensionen.

En detalj som ofta förbises: den pensionsgrundande inkomsten beräknas efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften. Bruttolönen som krävs för att slå i taket ligger därför något högre än 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsmyndigheten redovisar den exakta omräkningen för aktuellt år.

Inkomstbasbeloppet syns aldrig på ditt lönebesked, men det avgör två saker som märks. Det ena är hur stor del av din lön som faktiskt bygger allmän pension. Det andra är var i din lönekurva tjänstepensionen växlar upp, eftersom avtalen normalt har en högre avsättningsnivå ovanför gränsen.

Det gör beloppet relevant vid löneförhandling och vid byte av jobb. Passerar du gränsen är en stor del av löneökningen ovanför taket värd mindre i framtida allmän pension än den varit under, samtidigt som den beskattas med din marginalskatt. Vad som faktiskt hamnar i plånaden varje månad är i stället en fråga om nettolön.

För kreditprövning har inkomstbasbeloppet däremot ingen roll alls. En bank räknar på din inkomst i kronor, på din disponibla inkomst och på hur mycket som blir kvar när boende och lån är betalda. Vill du se hur den kalkylen ser ut går vi igenom den i vår guide till privatlån.

• Att inkomstbasbelopp och prisbasbelopp är utbytbara. De följer olika saker, prisutveckling respektive inkomstutveckling, och används i olika regelverk. Läs alltid vilket av dem en villkorstext hänvisar till innan du räknar om.
• Att taket betyder att du slutar tjäna in pension. Du slutar tjäna in allmän pension på lönedelar över taket. Tjänstepensionen fortsätter, och har normalt en högre avsättning just ovanför gränsen.
• Att beloppet är detsamma som brytpunkten för statlig skatt. Det är två helt olika gränser med olika syften och olika beräkning. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt hör till skattesystemet, inkomstbasbeloppet till pensionssystemet.
• Att du kan räkna med förra årets belopp. Beloppet ändras varje år. Räknar du på ett tak, hämta årets fastställda belopp först.