Minimibelopp

Minimibeloppet är den minsta inbetalning kortutgivaren accepterar på en faktura utan att du anses vara sen med betalningen. Betalar du minimibeloppet i tid har du uppfyllt avtalet, men skulden ligger kvar och fortsätter att löpa med ränta. Betalar du mindre, eller för sent, hamnar du i dröjsmål med påminnelseavgift och dröjsmålsränta som följd.

Beloppet anges normalt som en andel av den utnyttjade krediten, med ett lägsta belopp i kronor. Andelen och golvet står i kortvillkoren, tillsammans med eventuella regler om att hela räntan och alla avgifter för perioden alltid ingår. Två kort som ser lika ut i marknadsföringen kan ha helt olika minimibelopp, och skillnaden avgör hur snabbt en skuld faktiskt krymper.

Minimibeloppet hänger ihop med den räntefria kredittiden. Den räntefria perioden gäller normalt bara om du betalar hela fakturabeloppet före förfallodagen. Betalar du minimibeloppet i stället börjar räntan löpa på det som är kvar, ofta från köpdatumet och inte från förfallodagen. Exakt hur det fungerar är ett villkorsfråga, så läs kortavtalets avsnitt om räntefri kredittid innan du delbetalar för första gången.

Anta en utnyttjad kredit på 20 000 kr, en nominell ränta på 20 % per år och ett minimibelopp på 3 % av skulden, lägst 300 kr. Alla tre är antaganden valda för att visa mekaniken. Tabellen visar de tre första månaderna om du betalar exakt minimibeloppet.

Under kvartalet betalar du in 1 776 kr. Av det går 987 kr till ränta och 789 kr till att minska skulden, som sjunker från 20 000 kr till 19 211 kr. Drygt hälften av varje inbetalning försvinner alltså i ränta i det här läget, och andelen är som störst i början när skulden är som störst.

Fortsätter du att bara betala minimibeloppet på samma villkor tar det enligt vår beräkning drygt åtta år att bli skuldfri, och den totala inbetalningen blir nästan dubbelt så stor som skulden du började med. Höjer du i stället inbetalningen till ett fast belopp per månad, utan att handla mer på kortet, faller både tiden och räntekostnaden kraftigt. Skillnaden mellan att betala 600 kr och 1 200 kr i månaden är inte dubbelt så snabb avbetalning, utan betydligt mer, eftersom räntedelen krymper i takt med skulden.

Minimibeloppet är konstruerat för att vara lätt att betala, inte för att göra dig skuldfri. Det är en fullt laglig och tydligt redovisad konstruktion, men den innebär att en kredit som du delbetalar kan följa med dig i flera år. Ju lägre andel villkoren anger, desto längre tid tar det, och desto mer kostar krediten totalt.

Praktisk konsekvens: behandla minimibeloppet som en nödlösning för en enskild månad, inte som en betalningsplan. Har du en kortskuld som ligger kvar månad efter månad är frågan snarare om skulden ska flyttas till en kredit med lägre ränta, till exempel genom att samla lån och krediter, eller betalas av med ett fast belopp som är högre än minimibeloppet.

• Att minimibeloppet är en rekommendation från banken. Det är avtalets undre gräns, inte ett råd om vad som är lämpligt att betala. Kortutgivarens intäkt är räntan på det som blir kvar.
• Att den räntefria kredittiden gäller om du betalar minimibeloppet. Den gäller normalt bara om hela fakturabeloppet betalas i tid. Delbetalar du börjar räntan löpa på resten, ofta från köpdatumet.
• Att en liten skuld inte spelar roll. Räntan på kortkrediter ligger högt jämfört med lån med säkerhet. Det är därför en kortskuld på några tusenlappar kan kosta mer per år än ett betydligt större bolån.
• Att minimibeloppet minskar med skulden på ett bra sätt. Att beloppet sjunker när skulden sjunker är just det som gör avbetalningen så långsam. Ett fast månadsbelopp betalar av skulden snabbare än en fast procentsats.