Riksbanken

Riksbanken är Sveriges centralbank. Den är en myndighet under riksdagen, inte under regeringen, vilket framgår av regeringsformen och är själva poängen med konstruktionen: ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i penningpolitiska frågor. Verksamheten regleras i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.

Uppdraget har flera delar. Den mest kända är penningpolitiken, alltså att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har preciserat målet till en inflation på 2 procent per år, mätt med KPIF, och styrräntan är det främsta verktyget för att nå dit. Riksbanken ska också, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning.

Utöver det ansvarar Riksbanken för att betalningar kan genomföras säkert och effektivt. Riksbanken ger ut sedlar och mynt, driver systemet där bankernas stora betalningar avvecklas och arbetar med beredskap för att betalningar ska fungera även i kris. Riksbanken förvaltar dessutom guld- och valutareserven och deltar i arbetet för finansiell stabilitet, bland annat genom att kunna ge likviditetsstöd till banker.

Besluten fattas av direktionen, vars ledamöter utses av riksbanksfullmäktige. Efter varje penningpolitiskt möte publiceras beslutet med motivering, och Riksbanken redovisar löpande sin syn på inflationen och konjunkturen. Allt material är offentligt, vilket gör att det aldrig behöver spekuleras om vad som faktiskt beslutats.

Två av Riksbankens tal följer med rakt in i hushållens avtal och i lagstiftningen.

Från referensräntan på 2,00 % följer två nivåer direkt. Dröjsmålsräntan enligt 6 § räntelagen (1975:635) är referensräntan plus åtta procentenheter, alltså 10,00 %, när inget annat är avtalat. Räntetaket i 19 a § konsumentkreditlagen (2010:1846) är referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 %. Riksbankens beslut sätter alltså både den ränta du betalar på en försenad faktura och den högsta ränta en konsumentkredit lagligen får ha.

Styrräntans väg till din ränta är mer indirekt. Den påverkar de korta marknadsräntorna och därmed bankernas upplåningskostnad, men hur mycket som förs vidare bestämmer varje bank själv. Att styrräntan är 1,75 % samtidigt som genomsnittsräntan på nya konsumtionslån låg på 7,51 % i juni 2026, enligt SCB, är inte en motsägelse: mellan de två ligger bankens marginal och kreditrisken.

Lika viktigt är vad som ligger hos någon annan. Riksbanken har ingen tillsyn över banker, kreditgivare eller försäkringsbolag. Det är Finansinspektionens uppgift, och det är också FI som beslutar om amorteringskrav och som ger tillstånd till kreditgivare. Har du ett klagomål på hur en bank eller långivare har agerat är det alltså inte Riksbanken du vänder dig till.

Riksbanken hanterar inte heller insättningsgarantin. Den administreras av Riksgälden och täcker 1 150 000 kr per person och institut. Riksgälden är dessutom den som lånar upp pengar åt staten och ger ut statsobligationer. Marknadsföring och konsumenträttsliga frågor ligger hos Konsumentverket.

Och Riksbanken sätter inte din ränta. Bolåneräntan är ett avtal mellan dig och din bank och går att förhandla, oavsett vad styrräntan är. Vad bankernas listräntor ligger på ser du i vår jämförelse av bolåneräntor, och vad sparkonton ger just nu i jämförelsen av sparräntor.

• Att Riksbanken sätter bolåneräntan. Riksbanken sätter styrräntan. Din bolåneränta är ett avtal med din bank och går att förhandla.
• Att Riksbanken har tillsyn över bankerna. Det har Finansinspektionen, som också ger tillstånd till kreditgivare och beslutar om amorteringskravet.
• Att Riksbanken ansvarar för insättningsgarantin. Den administreras av Riksgälden och täcker 1 150 000 kr per person och institut.
• Att Riksbanken lyder under regeringen. Riksbanken är en myndighet under riksdagen, och ingen myndighet får bestämma hur den ska besluta i penningpolitiska frågor.
• Att styrräntan och referensräntan är samma tal. Styrräntan är 1,75 % och referensräntan 2,00 % för andra halvåret 2026. Referensräntan är den avrundade nivå som lagen räknar från.