Styrränta

Styrräntan är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg. Den anger vad bankerna får betalt när de placerar pengar över natten hos Riksbanken och vad de betalar när de lånar där. Eftersom varje bank kan välja mellan att placera hos Riksbanken och att låna ut till någon annan, blir styrräntan golvet i hela kedjan av räntor i ekonomin. Styrräntan är 1,75 %.

Beslutet fattas av Riksbankens direktion och har ett bestämt syfte: att hålla inflationen låg och stabil. Riksbanken har preciserat målet till 2 procent per år, mätt med konsumentprisindex med fast ränta, KPIF. En höjd styrränta gör det dyrare att låna och mer lönsamt att spara, vilket dämpar efterfrågan i ekonomin och därmed pristrycket. En sänkt styrränta gör tvärtom.

Vägen från beslut till din plånbok går i flera steg. Styrräntan påverkar de korta marknadsräntorna, däribland Stibor, som är den ränta bankerna lånar av varandra till. Bankernas upplåningskostnad ändras, och de justerar i sin tur sina egna in- och utlåningsräntor. Hur mycket av förändringen som förs vidare och hur snabbt är däremot bankens eget beslut, inte Riksbankens.

Styrräntan har också en direkt juridisk effekt. Räntelagens referensränta fastställs varje halvår av Riksbanken och motsvarar den ränta Riksbanken tillämpade närmast före halvårsskiftet, avrundad uppåt till närmaste halva procentenhet. Med en styrränta på 1,75 % blir referensräntan 2,00 % för perioden 1 juli till 31 december 2026, och det är den siffran som ligger till grund för dröjsmålsränta och för räntetaket på konsumentkrediter.

Tabellen visar vad en höjning med 0,25 procentenheter kostar per år och per månad, under antagandet att hela förändringen slår igenom på en rörlig ränta.

Effekten är alltså liten per steg och stor per skuld. Det är storleken på lånet, inte antalet räntepunkter, som avgör vad ett besked betyder för hushållet. En halv procentenhet på ett bolån om 2 000 000 kr är 10 000 kr per år före ränteavdrag, medan samma halva procentenhet på ett privatlån om 150 000 kr är 750 kr.

Skillnaden mellan styrräntan och den ränta du faktiskt betalar är däremot betydande. I juni 2026 var genomsnittsräntan på nya bolån 2,87 % och på nya konsumtionslån 7,51 %, enligt SCB, med en styrränta på 1,75 %. Bankens marginal, kreditrisken och avsaknaden av säkerhet ligger emellan.

Genomslaget skiljer sig kraftigt mellan olika produkter. En rörlig bolåneränta följer styrräntan relativt snabbt, eftersom bankens upplåning till den delen är kortfristig. En bunden ränta följer den inte alls under bindningstiden: den är låst i avtalet och påverkas först vid omsättning. Sparräntor följer ofta trögare uppåt än utlåningsräntorna, vilket är värt att kontrollera när styrräntan har höjts.

För lån utan säkerhet är kopplingen svagast av alla. Räntan på ett privatlån sätts framför allt utifrån kreditrisken i den enskilda ansökan, och skillnaden mellan två sökande hos samma långivare är normalt större än den skillnad ett räntebesked ger. Ett besked om sänkt styrränta är därför inget skäl att vänta med att jämföra erbjudanden. Vill du se vilken lånetyp som passar din situation finns Lånematchen, och de aktuella listräntorna på bolån ligger i vår räntejämförelse.

• Att styrräntan är den ränta du betalar. Den är bankernas ränta mot Riksbanken. Din ränta innehåller dessutom bankens upplåningskostnad, marginal och en bedömning av kreditrisken i just din ansökan.
• Att en sänkning slår igenom direkt. Bankerna avgör själva hur mycket som förs vidare och när. En bunden ränta ändras inte alls under bindningstiden.
• Att styrräntan och referensräntan är samma sak. Referensräntan enligt räntelagen är styrräntan avrundad uppåt till närmaste halva procentenhet och fastställs bara två gånger om året. Den är 2,00 % när styrräntan är 1,75 %.
• Att styrräntan styr priset på privatlån. Kopplingen är svag. Kreditrisken i den enskilda ansökan väger tyngre, och genomsnittsräntan på nya konsumtionslån låg på 7,51 % i juni 2026 med en styrränta på 1,75 %.
• Att Riksbanken sätter din bolåneränta. Riksbanken sätter styrräntan. Bolåneräntan är ett avtal mellan dig och din bank, och den går att förhandla.