Stibor

Stibor, Stockholm Interbank Offered Rate, är den ränta som visar vad bankerna betalar för att låna kronor av varandra utan säkerhet. Den fastställs varje bankdag för flera löptider — bland annat tomorrow next, en vecka samt en, två, tre och sex månader — och är därmed inte ett tal utan en kurva.

Stibor administreras av Swedish Financial Benchmark Facility och omfattas av EU:s förordning om referensvärden, förordning (EU) 2016/1011. Regelverket kom till efter manipulationsskandalerna kring liknande referensräntor och ställer krav på att fastställandet ska bygga på en dokumenterad metod och i första hand på faktiska transaktioner, inte på fria bedömningar.

Stibor är en marknadsränta, inte ett myndighetsbeslut. Den följer normalt Riksbankens styrränta, som är 1,75 %, med ett litet påslag som speglar löptid och kreditrisk mellan bankerna. Påslaget är litet i lugna lägen och kan vidgas snabbt när marknaden blir orolig, vilket är skälet att Stibor följs som en indikator på stress i det finansiella systemet.

Ett lån med Stiborbaserad ränta prissätts som referensränta plus marginal. Referensdelen rör sig med marknaden, marginalen ligger fast enligt avtalet. Anta ett lån på 1 500 000 kr med tremånaders Stibor på 1,90 % och en marginal på 1,20 %.

En halv procentenhet högre Stibor kostar alltså 7 500 kr per år, 625 kr i månaden. Uppgången slår inte igenom samma dag: räntan sätts om vid nästa räntejusteringsdag, för tremånaders Stibor alltså var tredje månad. Det ger en fördröjning mellan marknadens rörelse och den faktiska kostnaden, åt båda hållen.

Marginalen är den del som förhandlas. Två låntagare med samma Stiborbas kan ha helt olika total ränta, eftersom marginalen sätts efter kreditrisk, säkerheter och affärsrelation. Det är också marginalen som ligger kvar när referensräntan faller.

De flesta svenska bolåneavtal för privatpersoner är inte formellt kopplade till Stibor. Bankens rörliga bolåneränta, ofta benämnd tremånadersränta, är en ränta banken själv sätter. Stibor påverkar den ändå, eftersom den speglar bankens kostnad för kort upplåning i kronor och därmed en av komponenterna bakom den ränta du erbjuds. Vad bankerna faktiskt listar redovisar vi på sidan om bolåneräntor.

Möter du Stibor uttryckligen i ett avtal är det oftast som företagare, i ett byggnadskreditiv, i ett större lån eller i en obligation med rörlig kupong. Då gäller en enkel regel vid jämförelse: jämför marginalen, inte totalräntan. Referensdelen är densamma för alla, marginalen är erbjudandet.

Stibor är också en läsbar temperaturmätare. Vidgas avståndet mellan Stibor och styrräntan ovanligt mycket är det en signal om att bankerna prissätter risk högre än vanligt, vilket brukar synas i utlåningen till hushåll och företag med några månaders fördröjning.

• Att Stibor och styrräntan är samma sak. Styrräntan är Riksbankens beslut. Stibor är en marknadsränta mellan banker, som normalt ligger nära styrräntan men inte är låst till den.
• Att Stibor är Riksbankens referensränta. Referensräntan på 2,00 % är en rättslig ränta som fastställs halvårsvis och styr dröjsmålsränta och räntetak. Stibor fastställs varje bankdag av en marknadsadministratör.
• Att en Stiborrörelse syns direkt i månadskostnaden. Räntan sätts om vid avtalets justeringsdagar. Med tremånaders Stibor kommer effekten som mest var tredje månad.
• Att låg Stibor betyder billigt lån. Totalräntan är Stibor plus marginal. En låg referensränta med hög marginal kan bli dyrare än det omvända.