Avkastning

Avkastning är vad kapitalet gav tillbaka under en viss period, uttryckt som en procentsats av det du satsade. Två delar räknas in: värdeförändringen, alltså skillnaden mellan slutvärde och startvärde, och de löpande betalningar placeringen gav, som ränta på ett sparkonto eller utdelning på aktier och fonder. Summan av båda kallas totalavkastning.

Att skilja på de två delarna spelar roll i praktiken. Ett aktieindex som bara mäter kurserna missar utdelningarna, och ett index som mäter totalavkastning har dem med. Jämför du din fond mot fel variant av index blir jämförelsen systematiskt fel åt ett håll, år efter år.

En procentsats utan tidsangivelse betyder ingenting. 50 % avkastning på ett år och 50 % på tio år är helt olika saker. Ange därför alltid perioden, och räkna om till årstakt när du jämför: ett sparande som har vuxit 50 % på fem år har gått upp 8,45 % per år, inte 10 %, eftersom varje års avkastning byggde vidare på föregående års.

Slutligen skiljer sig brutto från netto. Det som räknas för dig är avkastningen efter avgifter och efter skatt. En fond med 6 % före avgifter och 1,4 % i årlig avgift har gett dig 4,6 %, och därefter beskattas kapitalet, antingen på vinsten eller schablonmässigt beroende på sparform.

Anta ett innehav köpt för 50 000 kr. Efter ett år är det värt 54 000 kr och har dessutom lämnat 900 kr i utdelning som du har fått in på kontot.

Räknar man bara på kursen blir svaret 8,0 %. Utdelningen på 900 kr är alltså nästan en femtedel av hela årets avkastning, och den syns inte alls i kursgrafen. Det är den vanligaste orsaken till att ett innehav ser sämre ut än det har varit.

Över tid är det ränta-på-ränta-effekten som gör jobbet. 100 000 kr som växer med 6 % per år blir 320 714 kr på tjugo år. Samma belopp med 4 % per år blir 219 112 kr. Två procentenheters skillnad i årlig avkastning är alltså värd över 100 000 kr på tjugo år, vilket också är exakt varför avgifter spelar så stor roll: de dras från just den procentsatsen.

Avkastning är den enda anledningen att ta risk, och därför också måttet som marknadsföring oftast presenterar mest fördelaktigt. Fyra kontrollfrågor gör en siffra jämförbar: över vilken period, före eller efter avgifter, före eller efter skatt, och med eller utan utdelningar. Saknas svaret på någon av dem går siffran inte att använda.

Avkastningen på ett sparkonto styrs av en helt annan mekanism än på börsen. Den följer det allmänna ränteläget, som i sin tur hänger ihop med Riksbankens styrränta, 1,75 % efter det senaste beslutet. Skillnaden mellan bankernas erbjudanden kan ändå vara flera procentenheter på samma sorts konto, och den skillnaden kostar ingenting att ta hem. Vi jämför sparräntorna med kontrolldatum på varje rad.

Det du kan påverka är i praktiken tre saker: hur mycket du sätter in, hur länge pengarna får ligga, och vad du betalar i avgifter. Avkastningen i sig kan du inte välja. Den som lägger sin energi på de tre kontrollerbara variablerna får ett bättre utfall än den som försöker välja rätt marknad vid rätt tillfälle.

• Att historisk avkastning säger något om framtiden. Den beskriver vad som hände under en viss period och under de förutsättningar som rådde då. Den är ett underlag för att bedöma svängningar, inte en prognos.
• Att genomsnittlig avkastning är den avkastning du fick. Ett år med +50 % och ett med −40 % har genomsnittet +5 %, men 100 000 kr har blivit 90 000 kr. Det är slutvärdet som räknas, inte genomsnittet.
• Att avkastning i procent per period går att jämföra rakt av. Räkna om till årstakt. 50 % på fem år är 8,45 % per år.
• Att kursutvecklingen är hela avkastningen. Utdelningar och ränta ingår. Ett innehav med hög direktavkastning ser svagt ut i en kursgraf trots att pengarna har kommit in på kontot.
• Att nominell avkastning räcker för att bedöma utfallet. Är avkastningen lägre än inflationen minskar din köpkraft, hur många kronor det än står på kontot.