Belåningsgrad

Belåningsgraden är ett förhållande mellan två tal: bolånet i täljaren och bostadens marknadsvärde i nämnaren. Ett bolån på 2 400 000 kr på en bostad värd 3 000 000 kr ger 80 % belåningsgrad. Måttet svarar på hur stor del av bostaden som banken har finansierat, och därmed också på hur stor del som är ditt eget kapital.

Det värde som används är bankens värdering, inte vad du tycker att bostaden är värd och inte heller vad du en gång betalade. Vid ett köp är värderingen normalt köpeskillingen. Senare kan banken göra en omvärdering, och först då slår en värdeförändring igenom i den belåningsgrad banken räknar med.

Två saker flyttar alltså siffran, och bara den ena styr du själv. Du sänker belåningsgraden genom att amortera, alltså genom att minska täljaren. Marknaden flyttar nämnaren åt båda hållen utan att du gör något: stiger bostadspriserna faller belåningsgraden, faller priserna stiger den.

Belåningsgraden räknas ut som lånet delat med värdet, gånger hundra. Tabellen utgår från en bostad värderad till 3 000 000 kr.

Amortering rör siffran långsamt. Från 2 400 000 kr, alltså 80 %, behöver du betala av 300 000 kr för att komma ned till 2 100 000 kr och 70 %. Ett prisfall rör den snabbt åt andra hållet: sjunker värderingen till 2 700 000 kr med samma skuld på 2 400 000 kr blir belåningsgraden 88,9 %. Skulden är oförändrad, men belåningsgraden steg med nästan nio procentenheter.

Belåningsgraden avgör tre saker i din bolåneekonomi. Den sätter en gräns för hur mycket du får låna med bostaden som säkerhet, och därmed hur stor kontantinsats du behöver. Den styr hur mycket du måste amortera: kravet trappas upp i steg när belåningsgraden stiger och faller bort helt under en viss nivå. Och den påverkar risken banken tar, vilket är en av de faktorer som ligger bakom vilken ränta du erbjuds.

Nivåerna i amorteringstrappan och bolånetaket ändrades under 2026. Vi redovisar de aktuella gränserna, undantagen och övergångsreglerna på sidan om amorteringskravet, och räknar igenom kontantinsatsen i kronor i guiden om kontantinsats.

Att lånet har en säkerhet är också hela förklaringen till att bolån är billiga jämfört med andra lån. I juni 2026 var genomsnittsräntan på nya bolån 2,87 %, mot 7,51 % på nya konsumtionslån, enligt SCB. Skillnaden på cirka 4,6 procentenheter är vad marknaden tar betalt för att låna ut utan pant. Skattereglerna pekar åt samma håll: ränteavdraget är borta för lån utan säkerhet från inkomstår 2026, medan lån med säkerhet fortfarande ger 30 % skattereduktion upp till 100 000 kr i ränteutgifter och 21 % däröver.

• Att en prisuppgång automatiskt sänker belåningsgraden hos banken. Den räknar med sitt eget värde. En värdeuppgång får effekt först när bostaden är omvärderad, och bankerna sätter egna regler för när och hur ofta det görs.
• Att belåningsgraden bara handlar om lånet du tar nu. Det är samtliga lån med bostaden som säkerhet som räknas, inklusive ett tidigare uttag eller en utökning för renovering.
• Att kontantinsatsen är samma sak som belåningsgrad. Kontantinsatsen är beloppet du lägger själv vid köpet. Belåningsgraden är ett förhållande som fortsätter att röra sig under hela lånetiden.
• Att en hög belåningsgrad är ett problem bara vid nya lån. Den avgör också amorteringskravet under resten av lånetiden, och den påverkar hur stort utrymme du har om du vill byta bank eller utöka lånet.