Budget

En budget är en plan i siffror: vad som kommer in och vad som ska ut under en period, oftast en månad eller ett år. Den skiljer sig från en kassabok, som redovisar vad som faktiskt hände. Båda behövs, men de svarar på olika frågor. Budgeten svarar på om det går ihop. Uppföljningen svarar på om det gick ihop.

Utgifterna delas normalt i tre grupper. Fasta utgifter är samma belopp varje månad och går inte att ändra på kort sikt: hyra eller avgift, el, försäkringar, mobil och bredband, resor till arbetet, amortering och ränta. Rörliga utgifter styr du över från månad till månad: mat, hushållsartiklar, kläder, nöjen. Sparande hör hemma i uppställningen som en egen post, inte som det som råkar bli över.

Räkna alltid på inkomsten efter skatt. Bruttolönen är aldrig tillgänglig för dig och gör budgeten missvisande med flera tusen kronor. Har du oregelbunden inkomst, till exempel provision eller timlön, är det säkrare att lägga budgeten på den lägsta månad du realistiskt kan få och behandla överskjutande månader som sparande.

Samma logik används av banken när du ansöker om lån. Kreditprövningen bygger på en kvar-att-leva-på-kalkyl, KALP, där dina inkomster ställs mot boendekostnad, befintliga krediter och schablonvärden för levnadsomkostnader. Din egen budget och bankens kalkyl utgår från samma frågeställning, med skillnaden att banken använder egna schabloner och räknar med en högre ränta än den du betalar i dag. Konsumentverket publicerar beräknade kostnader för olika hushållstyper som du kan använda som utgångspunkt för de poster du inte redan har kvitton på.

Uppställningen nedan visar strukturen för ett enpersonshushåll. Beloppen är antaganden, valda för att visa hur delarna hänger ihop.

Den vanligaste anledningen till att en budget som går ihop ändå spricker är att årsutgifterna saknas. Tandläkare, glasögon, bilbesiktning, julklappar och den där resan finns inte i någon månad, men de finns under året. Lägg dem i en egen post och dela på tolv: 6 000 kr i årliga utgifter är 500 kr i månaden, och de 500 kronorna ska stå i budgeten även de elva månader då ingenting händer.

Posten "kvar" är inte överskott förrän årsutgifterna är avsatta. Med 500 kr per månad för årsutgifter blir det verkliga överskottet i exemplet 4 400 kr, inte 4 900 kr. Det är den siffran du kan bygga vidare på, till exempel genom att höja sparandet.

En budget gör två saker som ingen app kan göra åt dig. Den visar vilken av utgifterna som faktiskt går att flytta, vilket nästan alltid är en fast utgift och nästan aldrig matkontot. Och den gör det möjligt att svara på frågan om du har råd med ett lån innan du ansöker, i stället för att låta kreditprövningen svara åt dig. Vår KALP-kalkylator räknar på samma sätt som banken.

Budgeten är också det enda sättet att se om ett problem är tillfälligt eller strukturellt. Ett underskott en enskild månad löses med bufferten. Ett underskott varje månad löses inte med en kredit, utan bara med att en inkomst höjs eller en fast utgift sänks. En ny kredit i det läget flyttar problemet framåt och gör det större, eftersom räntan tillkommer.

• Att budgeten ska läggas på bruttolönen. Räkna alltid på inkomsten efter skatt. Bruttolönen är aldrig tillgänglig för hushållet.
• Att en budget bara behövs när ekonomin är ansträngd. Den är minst lika användbar när det finns marginal, eftersom det är då man inte märker vart pengarna tar vägen.
• Att årsutgifterna kan hanteras när de kommer. De kommer alltid, och de är den vanligaste förklaringen till att en budget som ser hållbar ut ändå spricker. Dela dem på tolv och lägg in dem varje månad.
• Att en budget är samma sak som att spara. Budgeten visar vad som är möjligt. Sparandet blir av först när det är en egen post som dras på lönedagen.
• Att bankens kalkyl ger samma svar som din. Banken räknar med schabloner för levnadsomkostnader och med en högre kalkylränta än den ränta du faktiskt betalar. Din budget kan gå ihop utan att bankens gör det.