Sparkvot

Sparkvoten är ett enda tal: sparandet delat med den disponibla inkomsten, uttryckt i procent. Sparar du 3 500 kr av en inkomst efter skatt på 28 000 kr är sparkvoten 12,5 %. Måttet svarar på hur stor del av det som kommer in som faktiskt blir kvar, och det är därför ett bättre mått på hushållets marginal än vad lönen ensam är. Två personer med samma lön kan ha sparkvoter som skiljer med tjugo procentenheter.

Räkna på disponibel inkomst, alltså allt som kommer in efter skatt: nettolön, eventuella bidrag och andra regelbundna inkomster. Att räkna på bruttolön ger en missvisande och alltid lägre siffra, eftersom skatten aldrig var din att spara. Räkna dessutom över en period som är lång nog att rymma både lönen och de utgifter som inte kommer varje månad. Ett år är den naturliga perioden; en enskild månad säger nästan ingenting.

Ta ställning till amorteringen innan du räknar, och håll fast vid ditt val. En amortering minskar en skuld och bygger eget kapital, precis som en insättning på ett sparkonto, och räknas därför ofta in i sparandet. Räntan gör inte det: den är en utgift. Det viktiga är inte vilket val du gör, utan att du gör samma val varje gång du mäter, så att siffrorna går att jämföra över tid.

Ordet används också i nationalräkenskaperna, där hushållens sparkvot beskriver sparandet i hela hushållssektorn i förhållande till den disponibla inkomsten. Den statistiken innehåller poster som avsättningar till tjänstepension och är därför inte jämförbar med den sparkvot du räknar fram på ditt eget konto. Blanda inte ihop de två talen.

Tabellen utgår från en disponibel inkomst på 28 000 kr per månad och visar vad olika sparkvoter innebär i kronor, samt hur lång tid det tar att bygga en buffert på 60 000 kr.

Språnget från 5 % till 10 % är det som betyder mest. Det halverar tiden till en färdig buffert, från nästan fyra år till knappt två. Steget därefter, från 10 % till 20 %, halverar tiden igen men kräver att 2 800 kr till frigörs varje månad, vilket normalt betyder att en fast utgift måste ändras och inte bara att du handlar mindre.

Sparkvoten går att höja på två sätt, och bara det ena är obegränsat. Du kan sänka utgifterna, vilket har ett golv: hyra, mat och el går inte till noll. Eller så kan du höja inkomsten, vilket saknar motsvarande tak. Det är därför en löneökning som går rakt in i sparandet flyttar sparkvoten så mycket: går 2 000 kr av en höjning direkt till sparande stiger sparkvoten från 12,5 % till 18,3 % på en disponibel inkomst som samtidigt går från 28 000 kr till 30 000 kr.

Sparkvoten avgör hur snabbt du blir oberoende av krediter. Ett hushåll utan buffert betalar oväntade utgifter med kort, delbetalning eller lån, och betalar då ränta för att lösa ett problem som ett par månaders sparande hade täckt. Ett hushåll med buffert betalar samma utgift kontant. Skillnaden i årskostnad mellan de två hushållen kan vara flera tusen kronor, utan att någon av dem tjänar mer än den andra.

Ordningen på sparandet spelar roll. Börja med bufferten på ett konto med insättningsgaranti och fri uttagsrätt, där beloppet är känt och pengarna finns när de behövs. Först därefter är det meningsfullt att fundera på placeringar med kursrisk. Räntan på bufferten är inte oviktig, men den kommer i andra hand efter att pengarna finns: skillnaden mellan ett konto utan ränta och marknadens högsta syns i vår jämförelse av sparräntor.

• Att sparkvoten räknas på bruttolönen. Den räknas på inkomsten efter skatt. Räknar du på bruttolön blir siffran systematiskt för låg och går inte att jämföra med någon annans.
• Att en hög sparkvot alltid är bra. Sparar du samtidigt som du har en dyr kredit obetald går pengarna åt fel håll. Räntan på skulden är normalt högre än räntan på sparkontot.
• Att din sparkvot går att jämföra med hushållens sparkvot i statistiken. Den nationella siffran räknar med poster som tjänstepensionsavsättningar, som du inte ser på ditt konto.
• Att sparkvoten säger något om vad du ska spara i. Den mäter hur mycket, inte var. Buffert och långsiktigt sparande hör hemma i olika sparformer.