Förtidsbetalning

Förtidsbetalning är när du betalar av ett lån före den avtalade förfallotiden, antingen hela skulden eller en del av den. Enligt 32 § konsumentkreditlagen (2010:1846) har du rätt att göra det när som helst. Rätten går inte att avtala bort, och långivaren kan inte kräva att du väntar till ett visst datum.

Grundregeln för vad det kostar är enkel: kreditgivaren får ränta och kostnader fram till dagen du betalar, men inte för tiden därefter. Den ränta som skulle ha löpt under de återstående åren betalar du alltså inte. Det är just den räntan som är besparingen.

Två saker följer inte med tillbaka. Uppläggningsavgiften är redan betald för en tjänst som är utförd och återbetalas inte vid förtidsbetalning — till skillnad från vid ångerrätt, där den ska tillbaka. Och aviavgifter du redan betalat är historiska kostnader.

Undantaget från grundregeln är lån med bunden ränta. Där kan kreditgivaren ha rätt till ränteskillnadsersättning, alltså kompensation för att räntan var låst på en nivå som marknaden lämnat. På ett blancolån med rörlig ränta, vilket är det normala, uppstår ingen sådan ersättning.

Ta ett lån på 150 000 kr med 7,95 % nominell ränta och fem års löptid. Månadsbetalningen är 3 038 kr. Efter två år, alltså 24 betalningar, väljer du att lösa hela lånet.

Skillnaden mellan 109 368 kr och 97 021 kr är den ränta du aldrig behöver betala: 12 347 kr. Räknat på hela lånets kreditkostnad, som är drygt 32 000 kr över fem år, är det över en tredjedel som försvinner genom att lånet avslutas tre år tidigare.

En delvis förtidsbetalning fungerar likadant men i mindre skala. Betalar du in 20 000 kr extra efter två år, så att skulden går från 97 021 kr till 77 021 kr, och behåller månadsbeloppet 3 038 kr, är lånet slut efter cirka 28 månader i stället för 36. Du betalar då sammanlagt cirka 4 800 kr mindre än om du följt planen. Väljer du i stället att sänka månadsbeloppet och behålla löptiden blir besparingen mindre.

Förtidsbetalning är det mest förutsägbara sättet att få avkastning på en slant pengar. Att lösa ett lån med 7,95 % ränta ger en säker besparing motsvarande räntan, utan risk och utan avgifter. Ett sparande behöver ge mer än så efter skatt för att slå den affären.

Kalkylen har blivit tydligare från och med inkomstår 2026, eftersom ränteavdraget är borttaget för lån utan säkerhet. Räntan på ett blancolån är alltså en ren kostnad, utan skattereduktion som mildrar den. För lån med säkerhet, som bolån, finns avdraget kvar med 30 % upp till 100 000 kr i ränteutgifter och 21 % däröver, vilket gör förtidsbetalning av ett bolån mindre lönsam per räntekrona.

Ordningen mellan skulder följer av samma logik: lös den kredit som har högst effektiv ränta först. Det är oftast en kontokredit eller ett kort, inte lånet med den största skulden. Har du flera dyra krediter kan en samling vara ett alternativ, och vi går igenom när det lönar sig på sidan om att samla lån.

• Att långivaren kan neka. Rätten att betala i förtid följer av 32 § konsumentkreditlagen och gäller när som helst under löptiden, helt eller delvis.
• Att man får tillbaka uppläggningsavgiften. Det får man inte. Den återbetalas vid ångerrätt inom fjorton dagar, inte vid förtidsbetalning.
• Att en extra inbetalning alltid kortar löptiden. Många långivare sänker i stället månadsbeloppet om du inte säger något. Skillnaden i räntebesparing är betydande.
• Att ränteskillnadsersättning kan tas ut på alla lån. Den blir aktuell vid bunden ränta, framför allt på bostadskrediter. Ett blancolån med rörlig ränta löses utan sådan ersättning.
• Att det alltid lönar sig att lösa lånet. Det gör det när räntan på lånet överstiger vad pengarna gör nytta någon annanstans, och när du behåller en buffert. Att tömma sparandet för att bli skuldfri kan bli dyrt vid nästa oväntade utgift.