Schablonskatt

Schablonskatt innebär att skatten beräknas på en antagen avkastning i stället för på det du faktiskt tjänade. Staten bestämmer en procentsats, multiplicerar den med värdet på ditt sparande och beskattar det talet. Vad kontot verkligen gav under året spelar ingen roll — varken uppåt eller nedåt.

Metoden används i tre huvudfall för privatpersoner: på investeringssparkonto, där den kallas schablonintäkt, på kapitalförsäkring, där den kallas avkastningsskatt, och på utländska fonder som inte omfattas av samma rapportering. Alternativet är den vanliga ordningen på en värdepappersdepå, där skatt tas ut på realiserad vinst när du säljer.

Skälet till konstruktionen är administrativt. På en depå ska varje försäljning redovisas med omkostnadsbelopp och försäljningspris, vilket blir tungt för både spararen och Skatteverket. En schablon gör beskattningen till en enda beräkning per år som banken eller försäkringsbolaget kan sköta. Priset för enkelheten är att skatten tas ut även när avkastningen uteblir.

Procentsatsen fastställs årligen och bygger på statslåneräntan den 30 november året innan, plus en procentenhet. Inkomstskattelagen (1999:1229) sätter ett golv: underlaget ska lägst beräknas till 1,25 % av kapitalunderlaget. Den beräknade intäkten beskattas sedan som kapitalinkomst med 30 %.

Anta ett sparande på 500 000 kr och två olika år: ett med 10 % uppgång och ett med 10 % nedgång. Jämförelsen ställer schablonbeskattning mot beskattning av faktisk vinst på en depå. Schablonprocenten är satt till golvet 1,25 %, vilket ger en schablonintäkt på 6 250 kr och en skatt på 1 875 kr.

Uppgångsåret är schablonen billigare med god marginal: 1 875 kr mot 15 000 kr. Nedgångsåret är den dyrare, eftersom depåägaren i stället får en förlust att räkna av. Huvudregeln för marknadsnoterade aktier och fonder är att förlusten först kvittas mot vinster, och att den del som återstår får dras av till 70 % mot annan kapitalinkomst. Ett schablonbeskattat konto har ingen sådan möjlighet alls.

Brytpunkten går alltså vid schablonprocenten. Blir avkastningen högre än den procentsats underlaget beräknas med är schablonbeskattning fördelaktig, och skillnaden växer ju bättre det går. Blir avkastningen lägre — eller negativ — betalar du skatt på en avkastning som inte fanns.

Schablonskatten är det som avgör vilken kontoform som passar vilket sparande. Pengar som ska ligga länge i aktier eller aktiefonder, där den förväntade avkastningen tydligt överstiger schablonprocenten, hör hemma i ett schablonbeskattat konto. Pengar med låg förväntad avkastning gör inte det.

Det sista är det vanligaste misstaget. Ett räntesparande eller en försiktig blandfond på ett ISK kan ge en avkastning i nivå med schablonprocenten, och då äter skatten upp en stor del av den. Ska pengarna dessutom användas inom något år hör de hemma på ett sparkonto med insättningsgaranti — se vår sammanställning av sparräntor.

Kom också ihåg att skatten bara är en av kostnaderna. Fondavgifter och courtage tas ut oavsett kontoform. På en portfölj av dyra fonder är förvaltningsavgiften ofta en större post än schablonskatten, och till skillnad från skatten går den att välja bort.

En sista praktisk sak: schablonintäkten på ett ISK ingår i din kapitalinkomst. Har du underskott av kapital, exempelvis genom ränteutgifter på ett bolån, kan schablonintäkten kvittas mot det och därmed minska underskottet. Det är ett skäl att inte se skatten helt isolerat från hushållets övriga ekonomi.

• Att schablonskatt är en låg skatt. Den är låg när avkastningen är hög och hög när avkastningen är låg. Procentsatsen på kapitalet är densamma oavsett resultat.
• Att skatten tas ut när du säljer. Nej, den beräknas på kontots värde en gång per år. Försäljningar utlöser ingen skatt alls i ett schablonbeskattat konto.
• Att förluster kan dras av. De kan de inte i ett schablonbeskattat konto. På en depå är huvudregeln i stället kvittning mot vinster och därefter avdrag till 70 % mot annan kapitalinkomst.
• Att skattesatsen är 1,25 %. Det är golvet för hur underlaget beräknas, inte skattesatsen. Skatten är 30 % av det underlaget, vilket med golvet ger 0,375 % av kapitalet.
• Att schablonskatten syns likadant överallt. På ett ISK är den förifylld i din deklaration. I en kapitalförsäkring betalas den av bolaget och dras från försäkringen, så du ser den bara som ett avdrag på kontot.