Karenstid

Karenstid är en period mätt i tid som räknas från den händelse försäkringen ska ersätta, och under vilken ingen ersättning betalas ut. Först när karensen löpt ut börjar ersättningen ticka. Begreppet är vanligast i försäkringar som betalar löpande belopp: sjukförsäkring, inkomstförsäkring, sjukavbrottsförsäkring och vissa hyres- och avbrottsförsäkringar.

Karensen fyller två syften. Den sorterar bort de korta fall som du normalt klarar själv, vilket gör försäkringen billigare att administrera. Och den ger dig ett direkt sätt att påverka premien: en längre karens innebär att du bär mer av risken själv, och därför kostar försäkringen mindre.

Två saker skiljer karensen från allt annat i villkoren. Den mäts i tid, inte i kronor — det är den viktigaste skillnaden mot självrisken, som är ett belopp. Och den räknas från skadan eller sjukskrivningen, inte från när försäkringen tecknades — det är skillnaden mot kvalificeringstiden, som räknas från avtalets början.

Karens finns också utanför försäkringsvärlden, i regler som gäller alla. Vid sjukdom gör arbetsgivaren ett karensavdrag från sjuklönen, och avdraget motsvarar enligt lagen (1991:1047) om sjuklön 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Arbetslöshetsförsäkringen har på motsvarande sätt ett antal karensdagar innan ersättning börjar betalas. Det är alltså vanligt att flera karenser ligger efter varandra i samma situation.

Anta en sjukförsäkring som betalar 8 000 kr i månaden med 90 dagars karens, och att du blir sjukskriven i 150 dagar. Både karenslängden och månadsbeloppet är antaganden valda för att visa mekaniken.

Hade sjukskrivningen slutat efter 85 dagar hade ersättningen blivit noll kronor, trots nästan tre månaders inkomstbortfall. Det illustrerar karensens karaktär: den är inte ett avdrag på ersättningen utan ett tröskelvärde. Under tröskeln får du ingenting alls.

Karensen avgör vilka händelser försäkringen faktiskt hjälper vid. En försäkring med lång karens skyddar mot långvariga händelser, inte mot korta. Det är ett fullt rimligt val, men bara om du vet att du gjort det — och karensen är sällan det som lyfts fram i marknadsföringen.

Den är också nyckeln till att jämföra två offerter rättvist. Två sjukförsäkringar med samma månadsbelopp och olika karens är inte samma produkt, och den med lägre premie är billigare av en anledning. Ställ alltid premie, karens och månadsbelopp bredvid varandra samtidigt.

Slutligen hänger karensen ihop med hushållets buffert. Karensen är precis den period du ska klara på egen hand, vilket gör den till ett konkret mål för sparandet: en 90 dagars karens motsvarar ungefär tre månaders utgifter. Vi går igenom hur momenten hänger ihop i våra försäkringsjämförelser.

• Att karens är samma sak som självrisk. Självrisken är ett belopp som dras av från ersättningen. Karensen är en period utan ersättning över huvud taget. Du kan ha båda i samma försäkring, och de fungerar helt oberoende av varandra.
• Att karens är samma sak som kvalificeringstid. Karensen räknas från skadan, kvalificeringstiden från att försäkringen tecknades. En försäkring kan alltså ha uppfyllt kvalificeringstiden och ändå ha kvar hela karensen vid en ny skada.
• Att ersättningen betalas retroaktivt när karensen löpt ut. Normalt inte. Karensdagarna är inte ersättningsbara alls, ersättningen börjar löpa först efter dem. Vissa produkter har annan konstruktion, och då står det i villkoren.
• Att en kort sjukskrivning ändå ger något. Är sjukskrivningen kortare än karensen blir ersättningen noll kronor, hur nära tröskeln du än kommer.