Kreditgräns

Kreditgränsen är taket för hur mycket du får ha utnyttjat på en kredit samtidigt. Den gäller för kreditkort, kontokrediter och andra krediter där du får låna, betala tillbaka och låna igen inom samma avtal. Så länge din utnyttjade kredit ligger under gränsen kan du handla; når du taket avvisas nästa köp.

Tre begrepp hänger ihop och blandas ofta ihop. Kreditgränsen är det beviljade taket. Utnyttjad kredit är vad du är skyldig just nu, inklusive köp som ännu inte har fakturerats. Disponibelt belopp är skillnaden mellan de två, alltså vad som är kvar att handla för. Betalar du in på skulden växer det disponibla beloppet igen, medan kreditgränsen ligger still. Det är den mekaniken som gör en kortkredit till en revolverande kredit.

Gränsen är inte något du väljer själv. Kreditgivaren ska enligt 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846) pröva om du har ekonomiska förutsättningar att fullgöra åtagandet, och kreditgränsen är resultatet av den prövningen. Samma paragraf innebär att en väsentlig höjning av kreditgränsen på en kontokredit kräver en ny kreditprövning. En höjning är alltså inte en administrativ småsak, utan ett nytt kreditbeslut.

Den 20 november 2026 ersätts 2010 års lag av konsumentkreditlag (2026:1011). Kravet på kreditprövning finns kvar och skärps, så räkna med att höjningar av kreditgränser prövas minst lika noggrant efter det datumet som före.

Anta ett kreditkort med en kreditgräns på 40 000 kr och en utnyttjad kredit på 12 500 kr. Beloppen är antaganden valda för att visa mekaniken, inte marknadsnivåer.

Notera att räntan aldrig beräknas på kreditgränsen, bara på det du faktiskt har utnyttjat och inte betalat inom den räntefria kredittiden. Med 15 500 kr utnyttjat och en nominell ränta på 20 % blir räntekostnaden ungefär 258 kr den första månaden: 15 500 gånger 0,20 delat med 12. Hade gränsen varit 100 000 kr hade räntan varit exakt densamma.

Räntesatsen har ett tak. Enligt 19 a § konsumentkreditlagen får krediträntan per år inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter. Referensräntan är 2,00 % för perioden 1 juli till 31 december 2026, vilket ger ett tak på 22,00 %. Taket träffar den nominella räntan, inte den effektiva, så avgifter kan lyfta din totala kostnad över 22 % även när räntan följer lagen.

Kreditgränsen påverkar dig på två sätt som sällan står i marknadsföringen. Det första är beteendemässigt: en hög gräns gör det lätt att skjuta upp betalningar, eftersom kortet fortsätter fungera långt efter att skulden har blivit obekväm. Det andra är formellt: när du senare söker ett bolån eller ett privatlån väger många kreditgivare in beviljade krediter, inte bara utnyttjade, i sin kalkyl över din betalningsförmåga.

Hur varje bank räknar framgår inte av lagen utan av deras interna kreditinstruktion, så det enda sättet att veta är att fråga. Vill du se hur ett åtagande slår mot marginalen i en kalkyl kan du räkna på det i vår KALP-kalkylator, och jämföra kortens ränta och avgifter i genomgången av kreditkort.

• Att kreditgränsen är pengar du har. Den är ett tak för hur mycket du får låna. Varje krona du utnyttjar är en skuld som ska betalas tillbaka, med ränta om den ligger kvar efter den räntefria kredittiden.
• Att en hög kreditgräns visar att du är kreditvärdig. Den visar vad en kreditgivare var beredd att bevilja vid ett tillfälle. I nästa kreditprövning kan samma gräns i stället räknas som ett åtagande som drar ned ditt utrymme.
• Att räntan beräknas på gränsen. Räntan beräknas på utnyttjad kredit. En oanvänd kreditgräns kostar ingen ränta, men kortet kan ha en årsavgift som du betalar oavsett om du handlar eller inte.
• Att gränsen sätter tak för vad krediten kan kosta. Räntan, aviavgifter och dröjsmålskostnader läggs ovanpå skulden. Betalar du bara minimibeloppet kan den samlade kostnaden bli betydligt större än kreditgränsen över tid.