Stämpelskatt

Stämpelskatt är en skatt till staten som tas ut vid inskrivning hos Lantmäteriet. Vid ett husköp betalar du den i två situationer: när du söker lagfart på fastigheten, och när nya pantbrev tas ut för att banken ska få säkerhet för bolånet. Skatten regleras i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

De två skatterna har olika satser och olika underlag. Lagfarten beskattas med 1,5 % av köpeskillingen för en privatperson, och om taxeringsvärdet för året före förvärvet är högre används det i stället. Inteckningen beskattas med 2 % av inteckningsbeloppet, alltså av det belopp pantbreven tas ut på — inte av bostadens pris. Utöver skatten tas expeditionsavgifter ut, 825 kr för lagfarten och 375 kr per inteckningsansökan.

Stämpelskatt finns bara på fastigheter. Köper du en bostadsrätt betalar du ingen stämpelskatt alls, eftersom du köper en andel i en förening och inte fast egendom. Det är därför kontantbehovet vid ett husköp regelmässigt är större än vid ett lägenhetsköp till samma pris.

Tabellen visar den samlade kostnaden vid ett husköp med bolån på 90 % av priset, alltså på bolånetakets nivå, och utan befintliga pantbrev i fastigheten. Expeditionsavgifterna på 825 kr och 375 kr är inräknade.

Finns det redan pantbrev i fastigheten sjunker den andra kolumnen. Är huset för 3 000 000 kr intecknat för 1 500 000 kr sedan tidigare tas nya pantbrev ut för 1 200 000 kr, vilket kostar 24 375 kr i stället för 54 375 kr. Den samlade kostnaden faller då från 100 200 kr till 70 200 kr. Uppgiften om befintliga pantbrev finns i fastighetsutdraget och är värd att fråga mäklaren om innan du budar.

Stämpelskatten är den största enskilda kostnaden vid ett husköp som inte är vare sig pris eller ränta, och den är helt förutsägbar. Du kan räkna ut den på minuten innan du budar: 1,5 % av det du tänker buda, plus 2 % av det du behöver låna utöver befintliga pantbrev. Att göra det i förväg är skillnaden mellan en känd kostnad och en obehaglig faktura.

Skatten är inte avdragsgill mot inkomst, men den räknas som en utgift för förvärvet när du senare säljer och ska beräkna kapitalvinsten. Spara kvittona och besluten från Lantmäteriet — de kan ligga i en pärm i tjugo år innan de gör nytta, och då gör de det.

Vid arv och bodelning tas normalt ingen stämpelskatt ut, men lagfart ska ändå sökas och expeditionsavgiften tillkommer. Vid gåva beror utfallet på om det finns ett vederlag och hur stort det är i förhållande till taxeringsvärdet. Ska en fastighet föras över inom familjen är det därför värt att kontrollera reglerna med Lantmäteriet innan handlingarna skrivs, eftersom hur ersättningen utformas kan avgöra om skatt tas ut eller inte.

• Att stämpelskatt är en avgift. Det är en skatt till staten. Expeditionsavgifterna på 825 kr och 375 kr är avgifterna, och de är en liten del av beloppet.
• Att den betalas vid alla bostadsköp. Bara vid köp av fastighet. En bostadsrätt beskattas inte, eftersom köpet avser en andel i en förening.
• Att pantbrevsskatten räknas på bostadens pris. Den räknas på inteckningsbeloppet. Har fastigheten redan pantbrev betalar du bara på mellanskillnaden.
• Att skatten går att förhandla eller slippa genom att skriva ned köpeskillingen. Underlaget för lagfarten är det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet för året före förvärvet, och en oriktig köpeskilling är dessutom ett problem i sig.