Uttagsavgift

Uttagsavgiften är vad kortutgivaren tar betalt när du använder kortet för att ta ut kontanter, i en automat eller över disk. Den anges oftast som en procentsats av det uttagna beloppet med ett angivet lägsta belopp, vilket gör att små uttag blir proportionellt dyrast.

På ett kreditkort kommer avgiften sällan ensam. Ett kontantuttag behandlas normalt inte som ett köp utan som en kontantkredit, och då gäller inte den räntefria kredittiden. Räntan börjar löpa från uttagsdagen och fortsätter tills fakturan är betald, även om du betalar hela saldot i tid.

Utomlands kan det bli fyra poster på samma uttag: uttagsavgiften från din utgivare, räntan från uttagsdagen, valutapåslaget på omräkningen till kronor och en avgift från automatägaren. Erbjuder automaten dessutom att räkna om beloppet till kronor är det dynamisk valutaomräkning, som normalt gör uttaget ytterligare något dyrare.

Antag ett uttag på 3 000 kr med ett kreditkort som tar 3 % i uttagsavgift, lägst 45 kr, och 19,95 % nominell ränta. Fakturan betalas 40 dagar efter uttaget. Villkoren är antaganden valda för att visa mekaniken.

Uttaget kostar alltså 5,2 % på 40 dagar. Räknat som en enkel årstakt motsvarar det cirka 47 % — mer än dubbelt så mycket som räntetaket på 22,00 %. Något olagligt har ändå inte inträffat: taket i 19 a § konsumentkreditlagen träffar den nominella krediträntan, inte avgifterna. Det är precis samma mekanism som gör att den effektiva räntan kan ligga högre än taket.

Det lägsta beloppet slår hårdast på små uttag. Med samma villkor kostar ett uttag på 500 kr inte 15 kr utan 45 kr, eftersom minimibeloppet tar över. Det är 9 % av beloppet innan räntan ens är inräknad. Ett stort uttag i stället för tre små är därför nästan alltid billigare, när ett uttag väl behöver göras.

Uttagsavgiften är den post som gör störst skillnad mellan hur ett kort marknadsförs och vad det kostar i praktiken. Förmåner, återbäring och lång räntefri period gäller köp. Uttag ligger utanför nästan alla erbjudanden och prissätts separat, ofta hårdare.

Den praktiska slutsatsen är enkel: använd debetkortet eller ett vanligt bankkonto för kontanter och kreditkortet för köp. Behöver du kontanter i utlandet, ta ut ett större belopp vid ett tillfälle i stället för flera små, välj alltid den lokala valutan i automaten, och kontrollera i förväg vad ditt kort tar. Kort som saknar uttagsavgift samlar vi på sidan om kort utan uttagsavgift.

Ett återkommande behov av kontantuttag på kredit är dessutom en signal värd att ta på allvar. Krediten är då inte längre ett betalmedel utan en likviditetslösning, och den är en av de dyraste som finns. Kommunal budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och opartisk, och är en rimlig första kontakt långt innan något har gått fel.

• Att den räntefria kredittiden gäller uttag. Den gör den nästan aldrig. Räntan löper från uttagsdagen även om fakturan betalas i sin helhet i tid.
• Att räntetaket begränsar vad uttaget kostar. Taket på 22,00 % enligt 19 a § konsumentkreditlagen gäller den nominella räntan. Uttagsavgiften ligger utanför, och totalkostnaden kan därför motsvara en betydligt högre årstakt.
• Att uttagsavgiften är samma sak som valutapåslaget. Uttagsavgiften tas ut på beloppet, valutapåslaget på omräkningen till kronor. Utomlands betalar du båda.
• Att lägsta beloppet är oviktigt. På små uttag är det minimibeloppet som gäller, inte procentsatsen. Ett uttag på 500 kr kan kosta 9 % i avgift.
• Att bara automatuttag räknas. Många kortvillkor behandlar även överföringar till bankkonto, spelinsatser och valutaköp som kontantuttag.