Så bygger du en buffert

1. Räkna ut dina nödvändiga månadsutgifter

   Bufferten mäts inte i kronor utan i månader, och en månad är det du måste betala även en månad då allt annat står stilla. Gå igenom kontoutdraget och plocka ut de posterna: boende, mat, el, försäkringar, resor till arbetet, abonnemang, ränta och amortering. Restaurangbesök, kläder och strömmningstjänster du kan säga upp hör inte hit.

   Utgift	Per månad
   Boende	8 500 kr
   Mat och hushåll	5 000 kr
   El och försäkringar	1 500 kr
   Transport	1 200 kr
   Abonnemang och övrigt fast	800 kr
   Summa	17 000 kr

   Hushållet i exemplet behöver alltså 17 000 kr för att klara en månad. Det är den siffra allt annat i guiden räknas på. Har du en gemensam ekonomi, räkna på hushållets samlade nödvändiga utgifter och inte på din andel — det är hela hyran som ska betalas även den månad en av er får lägre inkomst.

2. Bestäm hur många månader bufferten ska täcka

   Ingen myndighet fastställer hur stor en buffert ska vara, och ingen allmän tumregel passar alla. Välj själv utifrån hur snabbt din inkomst kan förändras och hur mycket som kan gå sönder. Med 17 000 kr i månadsutgifter blir en månad 17 000 kr, tre månader 51 000 kr och sex månader 102 000 kr.

   • Fler månader om du har rörlig eller osäker inkomst, egen firma, ensamt försörjningsansvar, bil eller villa som kan kräva reparationer, eller höga självrisker i försäkringarna.
   • Färre månader om hushållet har två inkomster, tryggt anställningsförhållande, låga fasta kostnader och försäkringar med låg självrisk.
   • Har du en hemförsäkring med hög självrisk är den självrisken ett golv i sig: bufferten bör åtminstone klara den utan att du behöver låna.

   Skriv ned målet i kronor och håll fast vid det. Ett mål som är otydligt blir aldrig nått, och ett mål som ändras varje gång du tittar på kontot ger samma resultat.

3. Öppna ett eget konto för bufferten

   Bufferten ska inte ligga på lönekontot. Pengar som syns i saldot varje gång du betalar något blir spenderade, och det är inte en viljestyrka det handlar om utan var strecket går. Öppna ett separat konto och ge det ett namn som säger vad det är till för.

   Tre krav gäller för kontot, och de är inte förhandlingsbara. Pengarna ska gå att ta ut samma dag, alltså fri uttagsrätt utan bindningstid. Beloppet ska vara känt, alltså inga kursrörelser. Och kontot ska omfattas av insättningsgarantin, som ersätter upp till 1 150 000 kr per person och institut om banken går omkull. Kontrollera det i kontots förköpsinformation, inte i marknadsföringen.

   Först när de tre kraven är uppfyllda är räntan rätt sak att välja på. Två konton som båda omfattas av garantin är lika säkra ur återbetalningssynpunkt, även om det ena tillhör en storbank och det andra en nischbank du aldrig hört talas om — och då finns det ingen anledning att välja det som ger mindre. Räntorna och villkoren för fri uttagsrätt finns i vår jämförelse av sparräntor, med datum för när varje uppgift kontrollerades.

4. Sätt en automatisk överföring på lönedagen

   Det här är steget som avgör om bufferten blir av. Lägg upp en stående överföring från lönekontot till buffertkontot med datum samma dag som lönen kommer, eller dagen efter. Sparar du det som blir över i slutet av månaden sparar du det som blir över, vilket i praktiken är noll de flesta månader.

   Beloppet ska vara så stort att det märks och så litet att du inte behöver flytta tillbaka det. Hellre 1 000 kr varje månad i två år än 4 000 kr i tre månader och sedan ingenting. Går det för lätt höjer du efter ett par månader; blir det för tight sänker du utan att det räknas som ett misslyckande.

   Vill du ha en systematisk metod att sätta beloppet med utgår du från budgeten och sätter sparandet som en egen rad, inte som en restpost. Vi går igenom den uppställningen i guiden så gör du en budget som håller.

5. Ta delmålen i ordning

   Med 2 000 kr i månaden tar det drygt två år att nå 51 000 kr. Två år är lång tid att jobba mot ett enda mål, och det är därför delmålen är själva poängen: den första nivån är den som gör störst skillnad per krona, eftersom den tar bort behovet av kredit för den vanligaste sortens oväntade utgift.

   Delmål	Vad det räcker till	Månader vid 2 000 kr/mån
   10 000 kr	Vitvara, tandläkarbesök, en oplanerad resa	5
   25 000 kr	Större reparation eller en självrisk med marginal	12,5
   51 000 kr	Tre månaders nödvändiga utgifter	25,5
   102 000 kr	Sex månaders nödvändiga utgifter	51

6. Fyll på bufferten varje gång du använt den

   Bufferten är till för att användas. Att ta 12 000 kr från den när kylskåpet går sönder är inte ett misslyckande, det är att systemet fungerade. Men en buffert som inte fylls på är ett engångsskydd, och nästa gång står du utan.

   Gör därför återfyllnaden till en del av rutinen. Samma dag du tar ut pengar bestämmer du hur länge den stående överföringen ska höjas för att kontot ska vara tillbaka på målnivån. Tog du ut 12 000 kr och kan avsätta 3 000 kr i månaden är bufferten hel igen om fyra månader — skriv in slutdatumet i kalendern direkt, så att höjningen också tas bort när den gjort sitt.

   Se samtidigt över nivån en gång om året, och alltid när en fast utgift ändras. Ny bostad, ny bil, ändrad hyra eller ändrad ränta flyttar månadsutgiften, och därmed också vad tre månader kostar.

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.