Så väljer du mellan sparkonto och fasträntekonto

1. Dela upp sparandet efter när pengarna ska användas

   Börja med att skriva ned vad ditt sparande består av och när varje del ska användas. Inte ungefär, utan så nära ett datum du kan komma. Det är den enda uppdelning som behövs för att svara på frågan i rubriken.

   Pengarnas uppgift	När de behövs	Kontoform
   Buffert för oväntade utgifter	Kan behövas i morgon	Sparkonto med fri uttagsrätt
   Årsutgifter: tandvård, däck, julklappar	Löpande under året	Sparkonto med fri uttagsrätt
   Kontantinsats som ska betalas om 18 månader	Känt datum	Fasträntekonto med matchande löptid
   Planerad renovering om två år	Känt datum	Fasträntekonto med matchande löptid
   Långsiktigt sparande utan datum	Om tio år eller mer	Varken eller — annan sparform

   Grundregeln är enkel: pengar utan datum ska vara tillgängliga, pengar med datum kan bindas fram till datumet. Allt annat i guiden är detaljer kring den regeln.

2. Lägg bufferten på ett konto med fri uttagsrätt

   Det avgörande i valet är inte räntejämförelsen utan likviditeten. Kommer en oväntad utgift under bindningstiden har du två alternativ, och båda är dyrare än den ränta du band för: låna till utgiften, eller be om ett förtida uttag som ofta antingen inte medges alls eller kostar en avgift eller förlorad ränta.

   Räkna därför fram din buffertnivå först, lägg den på ett konto med fri uttagsrätt, och betrakta först det som blir kvar som möjligt att binda. Hur du räknar fram nivån går vi igenom i guiden så bygger du en buffert. Kortversionen: summera de utgifter som kommer oavsett vad, och multiplicera med antalet månader du vill kunna täcka.

3. Kontrollera insättningsgarantin på båda alternativen

   Både rörliga och bundna sparkonton omfattas av insättningsgarantin på samma villkor, förutsatt att institutet är anslutet: upp till 1 150 000 kr per person och institut. Det är därför räntan är rätt sak att välja på — två konton som båda omfattas är lika säkra ur återbetalningssynpunkt, oavsett hur känt bankens namn är.

   • Kontrollera vilket institut som tar emot insättningen. Flera sparerbjudanden drivs som varumärken under samma banktillstånd och delar då på samma gräns.
   • Kontrollera om institutet är utländskt. Då kan ett annat lands garanti gälla, med annan gräns och i annan valuta.
   • Har du redan pengar hos samma institut läggs behållningarna ihop innan de prövas mot gränsen — även när de står på olika konton.

   Uppgiften står i kontots förköpsinformation. Vi redovisar den kontrollen på varje rad i vår jämförelse av sparräntor och i genomgången av fasträntekonton.

4. Räkna skillnaden i kronor efter skatt

   Procentenheter är svåra att väga mot en tillgänglighet du kanske behöver. Kronor är lättare. Anta 200 000 kr som ska ligga still i två år. Alternativ A är ett fasträntekonto med 3,25 % bunden ränta i två år. Alternativ B är ett rörligt konto som inleder på 3,25 % men där räntan sänks till 2,25 % efter ett år. Räntesatserna är antaganden, valda för att visa mekaniken.

   	Bundet, 3,25 % i två år	Rörligt, 3,25 % → 2,25 %
   Behållning efter år 1	206 500 kr	206 500 kr
   Behållning efter år 2	213 211 kr	211 146 kr
   Ränta totalt, före skatt	13 211 kr	11 146 kr
   Ränta efter 30 % skatt	9 248 kr	7 802 kr

   Bindningen var värd 2 065 kr före skatt och 1 446 kr efter. Det är den siffran du ska väga mot att pengarna är låsta i två år — inte "en procentenhet", som låter som mycket men är 1 446 kr netto på det här beloppet och den här löptiden.

   Utfallet vänder om räntan i stället stiger. Hade det rörliga kontot höjts till 4,25 % år två hade det gett mer än det bundna. Att binda är alltså inget säkert plus, utan ett byte av osäkerhet mot ett känt tal. Kontrollera samtidigt att räntan efter skatt överstiger inflationen — är den lägre minskar köpkraften trots att beloppet på kontot stiger, vilket är hela poängen med realränta.

5. Läs villkoren för uttag i förtid innan du binder

   Ett fasträntekonto är ett avtal om en löptid, och det är i villkoren för att bryta den de dyra överraskningarna sitter. Innan du binder, ta reda på fyra saker.

   1. Medges förtida uttag överhuvudtaget? Svaret är ofta nej, och det är ett fullt lagligt villkor.
   2. Om det medges: kostar det en avgift, ett ränteavdrag eller båda? Be om beloppet, inte om en beskrivning.
   3. Betalas räntan ut löpande, ofta årsvis, eller samlat på förfallodagen? Det påverkar både ränta på ränta och vilket år skatten uppstår, eftersom ränta beskattas det år den blir tillgänglig för dig.
   4. Finns en minsta insättning eller ett tak för hur mycket som får placeras till den erbjudna räntan?

   Ett alternativ till att välja en enda löptid är en räntetrappa: dela beloppet i delar med olika bindningstid, så att en del förfaller varje år. Då binder du en genomsnittlig ränta över tid, får regelbunden tillgång till en del av kapitalet, och slipper försöka pricka rätt tidpunkt för hela beloppet.

6. Sätt en påminnelse på förfallodagen

   Vid löptidens slut gäller inte automatiskt att pengarna står kvar till samma ränta. Många banker placerar om beloppet till en ny bindningstid om du inte säger till, andra flyttar det till ett rörligt konto med en helt annan ränta. Förfallodagen är den enda dag i avtalet du kan påverka utan kostnad.

   Lägg in en påminnelse ett par veckor före förfallodagen, inte på den. Då hinner du hämta aktuella räntor, ta ställning till om pengarna fortfarande har samma datum, och säga till banken innan omplaceringen sker. Har du en räntetrappa blir det en påminnelse per del — och det är just den regelbundenheten som gör trappan användbar.

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.