Hur mycket självrisk ska jag välja?

Självrisken är din del av varje skada. Höjer du den tar du över en större del av risken från bolaget, och premien sjunker som betalning för det. Sänker du den gör bolaget tvärtom. Bytet är alltid detsamma: en säker, liten kostnad varje år mot en osäker, större kostnad den dag något händer.

Två saker gör valet knepigare än det ser ut. För det första har en försäkring inte en självrisk utan flera: en grundsjälvrisk plus särskilda självrisker för vissa moment. I en bilförsäkring är vagnskadesjälvrisken normalt den högsta, medan glas och räddning ofta ligger betydligt lägre. Det är oftast bara en av dem du får välja nivå på.

För det andra är självrisken inte det enda avdraget. På begagnad egendom görs åldersavdrag först, och självrisken dras därefter. En skada som ser ut att ligga strax över självrisken kan därför ge noll i utbetalning när avdragen är gjorda.

Anta två offerter på samma hemförsäkring. Den ena kostar 2 600 kr per år med 1 800 kr i självrisk, den andra 2 100 kr per år med 3 600 kr i självrisk. Beloppen är antaganden valda för att visa räknesättet.

Tolkningen är enkel. Anmäler du en ersättningsbar skada oftare än vart 3,6 år tjänar du på den låga självrisken. Gör du det mer sällan tjänar du på den höga. De flesta hushåll anmäler betydligt mer sällan än så, vilket är skälet till att den högre självrisken oftast är det ekonomiskt rimliga valet — förutsatt att du klarar den.

• Din buffert. Kan du betala självrisken ur befintliga pengar utan att ta en kredit? Kan du inte det är en hög självrisk inte en besparing utan ett lån du inte har tecknat än. Det här är den enda punkten som är avgörande snarare än rådgivande.
• Hur ofta du faktiskt anmäler. Titta bakåt: hur många skador har du anmält de senaste tio åren? De flesta överskattar antalet kraftigt, eftersom man minns tillbud man aldrig anmälde.
• Vilket moment självrisken sitter i. En hög vagnskadesjälvrisk på en bil du kör dagligen i stadstrafik möter du sannolikt. En hög självrisk på brandmomentet möter du sannolikt aldrig.
• Skadans typiska storlek. Är de skador du realistiskt drabbas av små i förhållande till självrisken är försäkringen ändå inte till hjälp, och då köper en låg självrisk lite.
• Om premien påverkas av anmälningar. Har produkten en uttalad skadefrihetsrabatt kostar en anmäld småskada mer än självrisken. Då är en högre självrisk logisk, eftersom du ändå inte kommer att anmäla de små skadorna.

Sammanfattat: sätt först ett tak utifrån vad du kan betala kontant, och välj sedan den högsta nivån under det taket. Försäkringen är till för det du inte klarar själv, inte för det du helst slipper betala.

• Att låg självrisk betyder bra försäkring. Omfattningen avgörs av momenten, undantagen och beloppsgränserna. Självrisken säger bara hur kostnaden delas när skadan väl är ersättningsbar.
• Att självrisken är den enda avdragsposten. Åldersavdraget dras normalt först. En skada på 5 000 kr med 20 % åldersavdrag och 3 600 kr i självrisk ger 400 kr.
• Att en försäkring har en självrisk. Den har flera. Jämför momentvis, annars jämför du två offerter på olika saker.
• Att en anmälan alltid lönar sig när skadan överstiger självrisken. Ligger den strax över kan premiehöjningen över några år äta upp mellanskillnaden.