Kan jag ha flera kreditkort samtidigt?

Det finns inget tak i svensk rätt för hur många kreditkort en person får ha, och ingen myndighet som räknar dem. Gränsen sätts i stället kort för kort: enligt 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846) får en kredit beviljas bara om du har ekonomiska förutsättningar att fullgöra åtagandet, och den prövningen görs mot hela din ekonomi, inklusive de krediter du redan har.

I praktiken innebär det att korten börjar blockera varandra. Det femte kortet prövas mot de fyra första, och det femte avslaget beror inte på att du har fyra kort utan på att de fyra korten redan tar upp det utrymme kalkylen ger. Att bli nekad är alltså ett besked om utrymmet, inte om dig.

En sak som däremot inte gäller i Sverige: föreställningen att fler kort eller längre kredithistorik i sig förbättrar bedömningen. Den kommer från amerikanska kreditbetygsmodeller. Här finns inget nationellt betyg att bygga upp — vi går igenom vad som faktiskt vägs in i frågan om kreditkort och kreditvärdighet.

Antag tre kort med de årsavgifter och kreditgränser som står i tabellen. Beloppen är antaganden. Inget av korten är utnyttjat.

Den första kolumnen är den enkla: 790 kr per år, 7 900 kr på tio år, för kort som ligger stilla. Den andra kolumnen är den som kostar mer. Antar vi att banken belastar sin kvar-att-leva-på-kalkyl med 2 % av varje beviljat kreditutrymme per månad — ett antagande, metoden är inte reglerad och skiljer sig mellan banker — blir belastningen 2 000 kr i månaden, alltså 24 000 kr per år som inte finns kvar till boendet i kalkylen.

Lägg märke till att det är summan av utrymmena som räknas, inte antalet kort. Tre kort med 20 000 kr vardera belastar kalkylen lika mycket som ett enda kort med 60 000 kr. Frågan är alltså inte i första hand hur många kort du har, utan hur stort det samlade utrymmet är.

Det finns rimliga skäl att ha mer än ett kort, och de handlar alla om funktion snarare än om förmåner.

• Ett kort utan [valutapåslag](/akademin/valutapaslag) för utlandsköp och ett annat för hemmabruk. Påslaget slår mot varje köp i utländsk valuta, även prenumerationer och e-handel, och skillnaden mellan 0 % och några procent är verklig.
• Ett reservkort som ligger hemma. Blir kortet spärrat efter ett bedrägeriförsök, eller tappas det bort på resan, är ett andra kort skillnaden mellan en olägenhet och ett problem.
• Kort i olika nätverk. Visa och Mastercard accepteras inte alltid av samma säljare, särskilt utomlands.
• Ett kort som bara används för prenumerationer. Det gör det enkelt att se vad de löpande abonnemangen kostar, och att byta kortnummer utan att allt annat slutar fungera.

Skälen som inte håller är minst lika viktiga att känna igen: att samla förmåner från flera program du inte utnyttjar, att ha kortet "för säkerhets skull" utan att veta vad utrymmet kostar, och att söka ett nytt kort för att den befintliga krediten är full. Det sista är en signal, inte en lösning.

• Autogiro på hela fakturabeloppet på varje kort. Fler kort betyder fler förfallodagar, och risken att missa en växer med antalet. En missad betalning är dyrare än allt annat i den här texten.
• Sänk kreditgränsen på de kort du behåller. Behöver du kortet men inte utrymmet räcker det ofta att be utgivaren sänka gränsen, normalt utan ny kreditprövning.
• Gå igenom korten en gång om året. Ett kort som inte har använts på tolv månader är sällan värt sin årsavgift, och det belastar kalkylen oavsett.
• Säg upp i god tid före ett bolån, så att uppgiften hinner uppdateras hos kreditupplysningsföretagen innan banken tittar.
• Ansök inte om flera krediter tätt inpå varandra. Att upplysningar har begärts syns för andra långivare, och mönstret kan vägas in.