Vad är valutapåslag och hur mycket kostar det?

Prissättningen sker i två led. Kortnätverkets kurs — Visa eller Mastercard — tillämpas den dag transaktionen behandlas och ligger normalt nära interbankkursen. Den är densamma för alla kort i nätverket. Utgivarens påslag läggs ovanpå, uttryckt i procent av köpbeloppet, och det är den delen som skiljer korten åt.

Påslaget står i prislistan, inte på kvittot. Det syns inte i butiken, det debiteras inte som en egen post du känner igen, och det ligger inbakat i det omräknade kronbeloppet på kontoutdraget. Enda sättet att se det i efterhand är att jämföra kronbeloppet mot dagskursen — vilket är precis så besvärligt som det låter. Läs prislistan i stället, innan du väljer kort.

Påslaget gäller lika för debetkort som för kreditkort. Att ta med bankkortet i stället för kreditkortet på resan är alltså ingen besparing i sig. Det är kortutgivarens prislista som avgör, inte korttypen.

Antag att du under ett år handlar för 12 000 kr i utländsk valuta, resor och e-handel sammanräknat. Procentsatserna nedan är räkneexempel, inte marknadsnivåer.

Skillnaden mellan 0 % och 2,5 % är 300 kr på ett år vid det här beloppet. Det avgör också när ett kort med årsavgift lönar sig. Antag ett kort utan valutapåslag men med 400 kr i årsavgift, mot ett kort utan årsavgift men med 2 % påslag. Brytpunkten ligger där påslaget kostar lika mycket som avgiften: 400 delat med 0,02 blir 20 000 kr i utlandsköp per år. Handlar du för mer än så i utländsk valuta är kortet med årsavgift billigare, handlar du för mindre är det dyrare.

Det är hela beslutsregeln, och den går att räkna i huvudet: årsavgiften delad med påslaget. Räkna på din faktiska konsumtion i utländsk valuta, inte på den resa du kanske gör nästa år.

Ett tredje led kan tillkomma: DCC, dynamisk valutaomräkning. Det är frågan i terminalen, i automaten eller i webbkassan om du vill betala i kronor i stället för i den lokala valutan. Erbjudandet ser tillmötesgående ut och är formulerat som en tjänst.

Väljer du kronor sätts kursen av säljarens växlingsleverantör i stället för av kortnätverket, och den kursen innehåller normalt ett eget påslag som är större än ditt korts. Du byter alltså en känd kostnad mot en okänd och högre. Väljer du den lokala valutan gäller kortnätverkets kurs plus ditt korts påslag, som du kan kontrollera i förväg.

Påslaget träffar varje transaktion i utländsk valuta, oavsett var du befinner dig. Streamingtjänster, molnlagring, appar, flygbiljetter och beställningar från utländska webbutiker debiteras ofta i euro eller dollar även när sidan är på svenska och priset visas i kronor. Det är därför påslaget slår mot hushåll som aldrig lämnar landet.

• Ett avgiftsfritt kort saknar inte automatiskt påslag. Årsavgift och valutapåslag är två skilda poster, och ett kort utan årsavgift kan ha ett av marknadens högre påslag.
• Cashback väger sällan upp ett högt påslag. Påslaget träffar hela köpbeloppet medan återbäringen ofta har tak och undantag. Ett kort med hög återbäring och 2,5 % påslag kan vara sämre på utlandsköp än ett enkelt kort utan påslag.
• Kolla dina prenumerationer. Lägg de som debiteras i utländsk valuta på det kort som har lägst påslag, så är den delen löst en gång för alla.
• Ett kontantuttag utomlands betalar både påslag och [uttagsavgift](/akademin/uttagsavgift). De två är olika poster och tas ut samtidigt.