Påverkar ett kreditkort min kreditvärdighet?

Frågan bygger ofta på en bild lånad från amerikanska förhållanden, där ett kreditbetyg är ett tal som stiger och faller. Så fungerar det inte här. Sverige har inget nationellt kreditbetyg som alla banker delar och som du kan slå upp. Kreditupplysningsföretagen har egna riskmått, och varje långivare har därutöver sin egen modell med egna vikter. Det är därför två banker kan komma till olika slutsats om samma person samma dag.

Kreditvärdighet är alltså en bedömning, inte ett saldo. Kortet i sig är varken plus eller minus — det som vägs in är de spår kortet lämnar i underlaget. Och de spåren är fyra stycken, med mycket olika tyngd.

1. Den beviljade kreditgränsen. Det här är den tunga posten, och den som överraskar. Banken räknar normalt med hela det beviljade utrymmet som en möjlig skuld, även om saldot är noll. Ett kort du aldrig använder kan alltså minska ditt låneutrymme.
2. Den utnyttjade krediten. En faktisk kortskuld är en faktisk månadskostnad och en faktisk skuld. Den slår mot både kvar-att-leva-på-kalkylen och skuldkvoten.
3. Kreditupplysningen vid ansökan. När du ansöker om kortet tas en upplysning, och att den begärts syns för andra långivare en tid framåt. Många förfrågningar på kort tid kan vägas in, eftersom mönstret kan tolkas som ansträngd ekonomi.
4. Betalningshistoriken. Så länge du betalar i tid händer ingenting. Missar du betalningar går det påminnelse, inkassokrav, betalningsföreläggande och till sist utslag hos Kronofogden — och det är först vid utslaget en betalningsanmärkning uppstår. Den gallras senast tre år efter händelsen och kan inte betalas bort i förtid.

Lägg märke till att bara den fjärde punkten handlar om att missköta sig. De tre första inträffar för en person som skött allt perfekt. Det är därför frågan är värd att ställa innan ett bolån och inte efter.

Hur hårt ett beviljat kreditutrymme belastar kalkylen är inte reglerat i lag, och bankerna räknar olika. Antag att banken belastar kalkylen med 2 % av varje beviljat kreditutrymme per månad. Procentsatsen är ett antagande valt för att visa mekaniken.

Det är summan av utrymmena som räknas, inte antalet kort. Tre kort med 20 000 kr i gräns vardera ger alltså samma avdrag i kalkylen som ett kort med 60 000 kr. Och avdraget finns där oavsett om du någonsin har handlat med korten.

Vill du veta vad som gäller just dig är det en enda fråga att ställa till banken: räknar ni på beviljat eller utnyttjat kreditutrymme, och med vilken procentsats? Svaret avgör om det är värt att sänka gränsen eller säga upp ett kort innan ansökan.

• Sänk kreditgränsen i stället för att säga upp kortet. Behöver du kortet men inte utrymmet räcker det ofta att be utgivaren sänka gränsen. Det görs normalt utan ny kreditprövning.
• Säg upp kort du inte använder. Ett vilande kort kostar årsavgift och belastar kalkylen utan att ge något tillbaka. Gör det i god tid, så att uppgiften hinner uppdateras.
• Ansök inte om flera krediter strax före ett bolån. Upplysningarna syns, och mönstret av flera förfrågningar på kort tid kan vägas in.
• Kontrollera vad som är registrerat om dig. Du har rätt att ta del av dina egna uppgifter hos kreditupplysningsföretagen. Det är samma underlag banken ser.
• Låt bli "lån utan UC" som genväg. Att en långivare inte använder UC betyder bara att den använder ett annat kreditupplysningsföretag. Kreditprövningen enligt 12 § konsumentkreditlagen är obligatorisk oavsett leverantör.