Så fungerar räntefri kredittid

1. Hitta din faktureringsperiod och din förfallodag

   Räntefri kredittid består av två delar. Först en faktureringsperiod, ofta en kalendermånad, där dina köp samlas. Sedan en betalningsfrist från fakturadatum till förfallodag. Marknadsföringens siffra är summan av båda, alltså det längsta antal dagar ett köp kan få — vilket bara gäller ett köp som ligger allra först i perioden.

   Ta fram en faktura och skriv upp två saker: vilket datumintervall den avser, och vilken dag den förfaller. Det är allt du behöver för att kunna räkna själv. Kontrollera samtidigt att perioden verkligen är en kalendermånad — vissa kort använder en brytdag mitt i månaden, och då hamnar köpen i en annan period än du tror.

2. Räkna ut hur många räntefria dagar ditt köp faktiskt får

   Räkningen är ren kalenderaritmetik: antalet dagar från köpdatum fram till förfallodagen. Tabellen utgår från ett kort med kalendermånaden som faktureringsperiod och förfallodag den sista dagen i månaden efter — ett antagande, men ett vanligt sådant.

   Köpdatum	Faktureringsperiod	Förfallodag	Räntefria dagar
   2 mars	1–31 mars	30 april	59
   15 mars	1–31 mars	30 april	46
   31 mars	1–31 mars	30 april	30
   1 april	1–30 april	31 maj	60

   Samma kort ger alltså mellan 30 och 60 räntefria dagar. Ett kort som marknadsförs med "upp till 60 dagar" ger drygt hälften av det för ett genomsnittligt köp, eftersom köpen fördelar sig över hela månaden. Det är inte vilseledande — det är vad "upp till" betyder — men det är värt att veta innan man jämför två kort på just den siffran.

3. Lägg det stora planerade köpet först i en ny period

   Har du ett planerat köp av någon storlek — en ny tvättmaskin, en resa, en tandläkarräkning — och kan välja dag, lägg det strax efter att en ny faktureringsperiod börjat. I exemplet ovan är skillnaden mellan den 31 mars och den 1 april trettio dagars extra betalningsanstånd på exakt samma köp.

   Var samtidigt realistisk om vad anståndet är värt. Ligger pengarna kvar på ett sparkonto under tiden ger 10 000 kr i 60 dagar cirka 49 kr i ränta vid en antagen sparränta på 3,00 %, alltså cirka 35 kr efter 30 % skatt på ränteinkomsten. Aktuella sparräntor med kontrolldatum finns i vår jämförelse av sparräntor. Anståndet är en likviditetsfördel, inte en avkastning.

4. Sätt autogiro på hela fakturabeloppet

   Villkoret för räntefriheten är enkelt men absolut: hela saldot ska vara betalt senast på förfallodagen. Det enskilt vanligaste sättet att förlora den är ett autogiro som står på minimibeloppet i stället för på hela fakturabeloppet — ofta för att det var förvalet vid ansökan.

   • Öppna kortappen och kontrollera vad autogirot är inställt på. Välj hela fakturabeloppet.
   • Kontrollera att det finns täckning på kontot på dragningsdagen. Ett misslyckat autogiro räknas som ett dröjsmål.
   • Har du flera kort — gör om samma kontroll för vart och ett. Inställningen följer kortet, inte dig.

5. Läs vad som händer vid en delbetalning innan det händer

   Bryts räntefriheten kostar det direkt, och hur mycket beror på en enda mening i villkoren. "Ränta utgår på kvarvarande saldo" och "ränta utgår på hela saldot från köpdagen" är två helt olika kostnader. Många villkor innebär dessutom att nya köp förlorar sin räntefrihet så länge det finns en obetald skuld kvar på kortet.

   Räkna på det så blir skillnaden konkret. Antag ett saldo på 12 000 kr där du betalar 4 000 kr och låter 8 000 kr ligga kvar till 19,95 % nominell ränta. Räntan blir 133 kr första månaden. Handlar du dessutom för 5 000 kr under nästa period och de köpen räntebeläggs från köpdagen tillkommer cirka 41 kr, räknat på i genomsnitt femton dagar. Det är den ordningen som gör att en enda delbetalning tenderar att följas av flera.

6. Håll kontantuttag och överföringar utanför kortet

   Den räntefria kredittiden gäller köp. Ett kontantuttag behandlas normalt som en kontantkredit, där räntan löper från uttagsdagen oavsett hur många räntefria dagar kortet i övrigt ger. Till det kommer uttagsavgiften, som oftast anges i procent av beloppet med ett lägsta belopp — vilket gör små uttag proportionellt dyrast.

   Kontrollera också om villkoren likställer överföringar till bankkonto, spelinsatser och köp av valuta med kontantuttag. Det är vanligt. Behöver du kontanter är debetkortet eller kontot rätt verktyg: samma pengar, utan avgift och utan ränta.

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.