Hur fungerar räntefri kredittid?

Först en faktureringsperiod, ofta en kalendermånad, där dina köp samlas. Sedan en betalningsfrist från fakturadatum till förfallodag. Den räntefria kredittiden för ett enskilt köp är summan av det som återstår av faktureringsperioden och hela betalningsfristen.

Det är hela förklaringen till att marknadsföringens siffra alltid inleds med orden "upp till". Ett köp den första dagen i faktureringsperioden får båda delarna. Ett köp den sista dagen får bara betalningsfristen. Samma kort, samma villkor, ungefär hälften så många dagar.

Villkoret för att perioden ska gälla är enkelt men absolut: hela saldot ska vara betalt senast på förfallodagen. Räntefri kredittid är ett avtalsvillkor och inte en rättighet enligt lag, så längden, undantagen och vad som händer vid en delbetalning står i kortvillkoren. Kreditens pris i övrigt är däremot reglerat: krediträntan får enligt 19 a § konsumentkreditlagen inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 % med en referensränta på 2,00 % under andra halvåret 2026.

Antag ett kort med kalendermånaden som faktureringsperiod och förfallodag den sista dagen i månaden efter. Dagarna är räknade i faktiska kalenderdagar, så du kan kontrollera dem själv.

Ett kort som marknadsförs med "upp till 60 dagar" ger alltså drygt hälften av det för ett genomsnittligt köp. Den som vill ha ut maximal kredittid på en större planerad utgift kan lägga köpet i början av en faktureringsperiod — men effekten är en dryg månads betalningsanstånd, ingenting mer. Räntefri kredittid är ett anstånd, inte en finansieringsform.

Här ligger den dyra överraskningen. Många läser villkoret som att en delbetalning bara ger ränta på den obetalda delen, från förfallodagen och framåt. Så är det ofta inte. I många kortvillkor upphör räntefriheten för hela saldot, och räntan räknas från köpdagen — inte från förfallodagen.

Antag ett saldo på 12 000 kr där du betalar 4 000 kr och låter 8 000 kr ligga kvar till 19,95 % nominell ränta. Räntan blir 133 kr första månaden. Till det kommer att nya köp normalt förlorar sin räntefrihet: så länge det finns en obetald skuld på kortet börjar räntan löpa från köpdagen, tills saldot åter är noll. Ett kort du delbetalade en gång kan alltså vara räntebärande i flera månader efteråt.

Skillnaden mellan formuleringarna "ränta utgår på kvarvarande saldo" och "ränta utgår på hela saldot från köpdagen" är två helt olika kostnader. Leta upp exakt hur ditt avtal är skrivet innan du delbetalar för första gången — det är en av få gånger då villkorstexten går att läsa på två minuter och avgör hundralappar.

• Kontantuttag omfattas nästan aldrig. Uttag räknas normalt som en kontantkredit där räntan löper från uttagsdagen, oavsett hur många räntefria dagar kortet i övrigt ger. Till det kommer uttagsavgiften.
• Många villkor behandlar överföringar, spelinsatser och valutaköp som uttag. Då slår avgiften och räntan till utan att du har varit i närheten av en automat.
• Autogiro skyddar bara om det står på hela beloppet. Ett autogiro inställt på minimibeloppet gör i praktiken kortet till ett lån, samtidigt som du känner dig skyddad.
• Förfallodagen är en betalningsdag, inte en avsändningsdag. Betalningen ska normalt vara utgivaren till handa. En bankdag för sent är lika illa som en vecka.
• Betalkort ger också räntefri kredittid. Skillnaden är att betalkortet inte erbjuder någon delbetalning alls — hela saldot ska betalas.