Vad händer om jag bara betalar minimibeloppet?

Tre saker inträffar samtidigt, och bara den första är den du har tänkt på.

1. Du är inte sen. Betalar du minimibeloppet i tid har du uppfyllt avtalet. Ingen påminnelseavgift, ingen dröjsmålsränta, ingen anmärkning.
2. Den räntefria kredittiden upphör. I många kortvillkor gäller det för hela saldot och inte bara för den obetalda delen, och räntan räknas från köpdagen i stället för från förfallodagen.
3. Nya köp förlorar normalt sin räntefrihet. Så länge det finns en obetald skuld på kortet räntebeläggs nya köp från dag ett, tills saldot åter är noll.

Minimibeloppet är konstruerat för att vara lätt att betala, inte för att göra dig skuldfri. Beloppet anges normalt som en andel av den utnyttjade krediten med ett lägsta belopp i kronor — och andelen krymper i takt med skulden, vilket är hela problemet.

Antag en utnyttjad kredit på 20 000 kr, 20 % nominell ränta och ett minimibelopp på 3 % av skulden, lägst 300 kr. Alla tre är antaganden valda för att visa mekaniken, och räntesatsen ligger under räntetaket på 22,00 %. Tabellen visar de tre första månaderna om du betalar exakt minimibeloppet och inte handlar mer på kortet.

Under kvartalet betalar du in 1 776 kr. Av det går 987 kr till ränta och 789 kr till att minska skulden, som sjunker från 20 000 kr till 19 211 kr. Drygt hälften av varje inbetalning försvinner alltså i ränta, och andelen är som störst i början när skulden är som störst.

Fortsätter du på samma sätt ser hela resan ut så här, jämfört med två alternativ där du betalar ett fast belopp i stället för en procentsats.

Lägg märke till rad två. Där betalar du 600 kr i månaden — exakt samma belopp som minimibeloppet den första månaden. Det enda som skiljer raderna åt är att beloppet inte får krympa. Den skillnaden är fyra år och nästan 8 000 kr.

Därför att minimibeloppet räknas som en andel av en skuld som sjunker. Med 3 % i minimibelopp och 1,67 % i månadsränta går bara 1,33 procentenheter till amortering — och det talet appliceras på ett allt mindre saldo. Skulden krymper alltså allt långsammare ju längre den ligger kvar, precis tvärtemot vad intuitionen säger.

Att beloppet sjunker känns som en lättnad varje månad. Det är också exakt det som gör avbetalningen så utdragen.

• Byt från procent till ett fast belopp. Sätt beloppet till det du klarar varje månad, inte till det du klarar en bra månad, och rör det inte. Effekten syns i tabellen ovan.
• Sluta handla på kortet under tiden. Nya köp räntebeläggs från köpdagen så länge en skuld ligger kvar, så varje nytt köp är dyrare än det ser ut.
• Räkna på att flytta skulden. Genomsnittsräntan på nya konsumtionslån var 7,51 % i juni 2026 enligt SCB, mot en typisk kortkreditränta på nästan tre gånger det. Att samla lån och krediter kan sänka kostnaden — men bara om räntan verkligen blir lägre och löptiden inte förlängs kraftigt.
• Kom ihåg att kortkrediten inte ger ränteavdrag. Skattereduktionen är borta för lån utan säkerhet från inkomstår 2026, och en kortkredit saknar säkerhet. För bolån finns den kvar med 30 % upp till 100 000 kr i underskott och 21 % däröver.
• Ring utgivaren innan det spricker. Klarar du inte minimibeloppet en månad är ett samtal före förfallodagen alltid billigare än ett inkassoärende efteråt.

Har du flera krediter samtidigt är kommunal budget- och skuldrådgivning ett bra första steg. Den är kostnadsfri, finns i varje kommun, har tystnadsplikt och kan ta kontakt med långivarna åt dig. Att söka rådgivning registreras inte någonstans och påverkar inte din kreditvärdighet.