Ska jag amortera eller spara?

En amortering ger en garanterad avkastning i form av utebliven räntekostnad. Ett sparande ger en ränta som beskattas. Frågan är därför inte filosofisk utan aritmetisk: vilken av de två satserna är högst när skatten är borträknad?

Två skatteregler avgör räkningen. Ränta på sparkonto beskattas som kapitalinkomst med 30 %, alltså blir en sparränta på 3,00 % värd 2,10 % för dig. Ränta på lån med säkerhet, som ett bolån, ger en skattereduktion på 30 % av kapitalunderskottet upp till 100 000 kr och 21 % på beloppet däröver — alltså kostar en bolåneränta på 3,00 % dig 2,10 %.

Eftersom båda talen multipliceras med 0,7 tar faktorerna ut varandra. På ett bolån kan du därför jämföra de nominella satserna rakt av: är bolåneräntan högre än sparräntan lönar sig amortering, är den lägre lönar sig sparandet. Det är en påfallande enkel tumregel för en fråga som brukar framställas som svår.

För lån utan säkerhet gäller något annat. Avdragsrätten för ränta på sådana lån är slopad från inkomstår 2026, så hela räntan bärs av dig. En konsumentkredit får kosta upp till referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 % under andra halvåret 2026. Ingen sparränta i närheten av det existerar, och därmed finns ingen räkning att göra: dyra krediter betalas av först.

Anta 60 000 kr som antingen kan gå till att lösa en konsumentkredit eller stå på ett sparkonto. Kreditens ränta är satt till 12,00 % och sparräntan till 3,00 %; båda är antaganden.

5 940 kr per år är inte en marginal som en bättre sparränta hämtar in. På ett bolån ser samma jämförelse helt annorlunda ut, eftersom räntan där är avdragsgill.

Med 3,00 % åt båda hållen är det ekonomiskt likgiltigt vilket du väljer — 2 100 kr mot 2 100 kr. Med en bolåneränta på 3,50 % mot en sparränta på 3,00 % vinner amorteringen med 350 kr per år och 100 000 kr. Det är en verklig men liten skillnad, och därför får andra hänsyn väga tungt.

• Bufferten går före allt. Utan marginal löses nästa oväntade utgift med kredit, och då har amorteringen finansierats med ett dyrare lån. Bygg en första buffertnivå innan du gör något annat.
• Amorteringen går inte att ångra. En amorterad krona sitter i bostaden. Att få ut den igen kräver en ny kreditprövning, utrymme i belåningsgraden och bankens ja — och behovet uppstår sällan när banken är som mest generös.
• Skattereduktionen förutsätter ett underskott av kapital. Har du stora kapitalinkomster kan reduktionen bli mindre än 30 %, och överstiger underskottet 100 000 kr är satsen 21 % på den delen. Räkna på din egen situation, inte på schablonen.
• Amorteringskravet är inte valfritt. Den amortering som följer av kravet ska göras oavsett vad räkningen ovan visar. Frågan gäller bara pengar utöver den.

1. Bygg en första buffertnivå på ett sparkonto med fri uttagsrätt och insättningsgaranti.
2. Betala av krediter utan säkerhet, med den dyraste först. Där finns ingen avdragsrätt och räntan är den högsta du har.
3. Gör den amortering som amorteringskravet kräver.
4. Fyll på bufferten till din valda nivå.
5. Jämför därefter bolåneräntan mot sparräntan nominellt och lägg överskottet där talet är högst — eller dela det, om du hellre vill ha både lägre skuld och mer tillgängliga pengar.

Vad sparräntan faktiskt ligger på hos olika banker, med datum för när varje ränta kontrollerades, finns i vår sammanställning av sparräntor. Det är den siffran du ska hålla mot din låneränta när du gör jämförelsen.